Syftet med denna uppsats var att belysa förhÄllandet mellan specifika och gemensamma faktorer och hur de vÀrderas i sitt förhÄllande till utfallet i de senaste KBT studierna frÄn 2005 - mars 2011. Min avsikt var att avgrÀnsa genom att fokusera pÄ ett centralt begrepp som representant för de gemensamma faktorerna samt ett beprövat mÀtinstrument. Valet föll pÄ allians som gemensam faktor samt WAI-Working Alliance Inventory som ett vÀl beprövat mÀtinstrument för alliansksattningen. Avsikten var att samtliga studier frÄn och med 2005 till och med mars 2011 inom KBT-sfÀren som undersökt alliansen genom WAI och dess förhÄllande till utfall skulle tas med. Urvalet stannade vid 9 studier som uppfyllde urvalskriterierna.

Syftet Àr att utifrÄn ett lÀrandeperspektiv studera följderna av coaching i en organisation. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr coaching samt Knud Illeris teori om lÀrande. Coaching har sitt ursprung inom sÄvÀl psykologin som filosofin. Illeris teori om lÀrande utgÄr frÄn de tre dimensionerna: kognitiv, psykodynamisk och social/samhÀllelig, vilka stÀndigt Àr förenade. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning dÀr empirin baseras pÄ intervjuer.

Syftet med denna uppsats Àr att titta nÀrmare pÄ hur svenska företag angriper och bearbetar kulturella skillnader mellan Sverige och Indien. FrÄgor som hur dessa skillnader pÄverkar en företagsrelation och hur ett företag anpassar sig till dessa kommer att tas upp. I det teoretiska kapitlet sÄ tas grunder om kultur upp samtidigt som skillnader mellan Sverige och Indien behandlas grundligt. Modeller kring anpassningskurvan, anskaffning av kulturell kompetens och Hofstedes model om de fem dimensionerna kring ett lands kultur. Hela uppsatsen genomsyras utav en stark fokus pÄ kulturella inslag vid en etablering. Det empiriska kapitlet innehÄller de svar som vi samlat in frÄn de fyra intervjuer som vi haft, kapitlet Àr uppbyggt person för person och svaren kommer i den ordning de besvarats. Analyskapitlet jÀmför den teoretiska basen med den insamlade empirin frÄn vÄra intervjuer.

En relation mellan vÄrdare och patient kan bÄde vara vÄrdande och ickevÄrdande. En vÄrdrelation rör hela patienten och innefattar de fysiska, sjÀlsliga och de existentiella dimensionerna. Det Àr vÄrdarens ansvar att ta initiativet i relationen och att stödja patienten som Àr sÄrbar och utsatt i sin situation. Ett vÄrdlidande för patienten kan uppstÄ om inte han/hon fÄr vara delaktig i sin vÄrd och fÄ förstÄelse för sin sjukdom. Om patienten Àr delaktig i vÄrden kan han/hon lÀttare bemÀstra situationen. VÄrdarens stöd och relation har stor betydelse för att lindra lidandet hos patienter med cancer.

Bakgrund: Brand personality beskrivs i litteraturen som den uppsÀttning avpersonliga egenskaper som beskriver ett varumÀrke, genom att försevarumÀrken med mÀnskliga drag kan konsumenten lÀttare relatera ochknyta an till sina egna preferenser utifrÄn sin egen karaktÀr (Aaker 1997).Det var Är 1997 som forskaren Jennifer Aaker (1997) kom med denförsta definitionen om brand personality, som följde "the set of humancharacteristics associated with a brand" (Aaker 1997, p 347).Syfte: Syftet Àr att förklara hur Aaker?s (1997) modell brand personality ?thebig five? kan revideras för att passa till den Svenska kontexten.ForskningsfrÄga: Vilka dimensioner i modellen brand personality ?the big five? (Aaker,1997) behöver revideras för att appliceras i en Svensk kontext?Vilka personlighetsdrag och dimensioner Àr unika för den svenskakontexten och behöver dÀrmed adderas till brand personality modellen?Metod: Denna studie har antagit en abduktivt angreppssÀtt, dÀr tidigareforskning om brand personality har varit utgÄngspunkt. Författarna toggrund i befintlig teori med avsikt att testa modellen ?the big five? skapadav Aaker (1997) empiriskt i en ny kontext. Till studien tillÀmpadesfokusgrupp (förstudie) och enkÀt.Resultat och slutsats: Genom studien var det möjligt att fastslÄ att Aakers (1997) ursprungligamodell brand personality, inte var funktionell i den kontext som studienÀmnar.

Titel: Tre Dimensioner av Benchmarking ? En Studie inom SMEs i GÀvleborg.NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Jenny Jonsson, Cecilia KarmanHandledare: Tomas KÀllquist, Stig SörlingDatum: 2015 ? juniSyfte: Tidigare forskning menar att SMEs inte anvÀnder sig av benchmarking. Vi stÀller oss frÄgande till detta och menar att benchmarking kan anvÀndas pÄ olika sÀtt, nÄgot som tidigare forskning förbisett. VÄrt syfte Àr dÀrmed att belysa hur benchmarking anvÀnds inom SMEs, med utgÄngspunkt i de tre dimensionerna process, struktur och idé.Metod: UtifrÄn vÄrt hermeneutiska synsÀtt har vi utfört en kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer, dÀr respondenterna var ifrÄn tio olika smÄ och medelstora företag (SMEs) i GÀvleborg. DÀrefter jÀmförde vi det empiriska materialet med den teoretiska referensramen för att kunna utföra vÄr analys och finna vÄrt bidrag.Resultat & Slutsats: Enligt vÄr studie anvÀnder sig SMEs, till skillnad frÄn vad tidigare forskning pÄstÄr, i stor utstrÀckning av benchmarking.

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan VÀxjö UniversitetLogistik, EKL 361, vÄren 2007Författare: Andreas Gustafsson, Hannes Jonsson, Christian PalmgrenExaminator: Petra AnderssonHandledare: Roger StokkedalTitel: LogistisktjÀnster och organisatoriska lösningar i samband med mÀssor och evenemangLogistik Àr ett omrÄde under utveckling. MÀss- och evenemangslogistik Àr inget undantag.Det finns skillnader mellan mÀssor och evenemang ur flera synvinklar. Logistikföretagen agerar dÀrför inte alltid pÄ samma sÀtt vid mÀssor som vid evenemang och det tyckte vi kundevara intressant att studera. Vi valde att koncentrera studien mot logistikföretagens logistiktjÀnster och organisatoriska lösningar och dÀrmed följande problemformulering:Vad sÀrprÀglar logistikföretagens logistiktjÀnster och organisatoriska lösningar vid mÀssoroch evenemang?Vilka likheter och skillnader finns mellan mÀssor och evenemang gÀllande logistikföretagenslogistiktjÀnster och organisatoriska lösningar?Uppsatsens syfte Àr att beskriva logistisktjÀnster och logistikföretagens organisatoriska lösningar i samband med mÀssor och evenemang.

Denna uppsats Àr en explorativ studie ur relationistiskt perspektiv av vad som bidrar till vÀlbefinnande och hÀlsa i vÄrdsammanhang. För att ange och beskriva relationella förhÄllanden har Martin Bubers dialogfilosofi anvÀnts som teoretisk modell. Grundrelationer som uppstÄr mellan Jag-Du eller Jag-Det och Äterfinns i dimensionerna, mÀnniska-det andliga, mÀnniska-mÀnniska, mÀnniska-natur. Denna filosofi har tillsammans med Katie Erikssons vÄrdteori i ?VÄrdandets idé? anvÀnts i en hermeneutisk analys av praktiska vÄrdmöten.

Syfte: Att undersöka den Entreprenöriella Orienteringen i ett stort, etablerat företag som vill öka den organiska tillvÀxten. Om nödvÀndigt, justera EO-modellen sÄ att den passar i den specifika kontingensen. Ge rÄd om hur ett stort, etablerat företag kan öka den Entreprenöriella Orienteringen. Metod: En fallstudie pÄ Trelleborg AB genomfördes med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer med respondenter frÄn olika organisationsnivÄer. Vi har ocksÄ studerat en stor mÀngd artiklar.

Uppsatsen syftar till att skapa ett verktyg för att i framtiden enklare kommunicera och beskriva stadens rum. MÄlet med denna uppsats Àr att hitta ett internationellt applicerbart verktyg, för att analysera stadsrummets kvaliteter oavsett kontext, sprÄkliga samt kulturella skillnader. Uppsatsen undersöker begreppet space qualities, som pÄ svenska kan översÀttas till plastkvaliteter, samt existerande metoder för att analysera landskapsarkitektur med fokus vid stadens offentliga rum. Uppsatsens första delar bestÄr av en utredande text dÀr författaren bland annat diskuterar globaliseringens koppling till landskapsarkitektur, vad goda stadsrum kan vara, olika analysverktyg, kÀnda sÄ vÀl som innovativa inom landskapsarkitekturen. Med hjÀlp av en litteraturstudie, samt tidigare modeller, har ett space qualities-verktyg tagits fram. Mallen, eller verktyget, bestÄr av de sju olika dimensionerna SÀkerhet, Aktiviteter, Komfort, UpplevelsevÀrde Gemenskap, TillgÀnglighet samt Unika karaktÀrer & Skötsel. Uppsatsen presenterar det slutliga resultatet frÄn en pilotstudie, dÄ verktyget applicerats pÄ fyra stadsrum i Toulouse. Av resultatet kunde författaren konstatera att verktyget som skapades för att vara applicerbart oavsett kontext, sprÄkliga samt kulturella skillnader gav intressanta, kommunikativa och jÀmförbara resultat.

Ian Thompson menar att man, vid gestaltning, bör ha som mÄl att slutresultatet ska inneha höga vÀrden av ekologiska, sociala och estetiska kvaliteteter. Detta benÀmner han som trivalent design, nÄgot som han menar att generellt innebÀr bÀttre design Àn uni- eller bivalent design dÀr endast en respektive tvÄ av dimensionerna ovan tas i beaktande. I detta arbete Àr syftet att ta fram ett programförslag för ett bostadsomrÄde i Södra LillÀngen i Mariehamn och samtidigt undersöka trivalent design som hjÀlpmedel för landskapsarkitekten. FrÄgestÀllningen som anvÀnts Àr hur ekologiska, sociala och estetiska dimensioner kan bevaras och gestaltas vid en exploatering av Södra LillÀngen. Arbetet har delats upp i en förstudie och en programförslagsdel. Förstudien bestod av en inventering, en art- och habitatsundersökning och en analys. Under inventeringen studerades omrÄdet och omgivningen för att ta reda pÄ vad som fanns pÄ och omkring platsen idag.

Forskning har visat att den första tiden efter förlossningen Àr betydelsefull för att den nyblivna mamman skall finna trygghet i moderskapet. Att vÄrda utifrÄn ett livsvÀrldsperspektiv innebÀr att vÄrdaren utgÄr frÄn kvinnans egna hÀlsoresurser och sjÀlva vÄrdandet och vÄrdrelationen framtrÀder dÄ som centrala aspekter för att stödja och stÀrka. VÄrdvetenskapliga studier har visat att tiden pÄ BB Àr den del av mödravÄrdskedjan dÀr kvinnor Àr minst nöjda. Syftet med studien Àr dÀrför att beskriva nyblivna mammors upplevelser av dimensioner som hindrar vÄrdandet pÄ BB. En kvalitativ ansats valdes och som vetenskapligt verktyg anvÀndes Lundman och HÀllgren Graneheims modell för kvalitativ innehÄllsanalys.

MÄnga faktorer spelar in och pÄverkar köpbeslut som konsumenter gör i butik.Att sedan konkurrensen har ökat i dagligvaruhandeln har gjort att det finns ettbredare utbud och att varumÀrken pÄ livsmedel spelar större och större roll.VarumÀrket VÀrmlandschark Àr ett relativt nytt varumÀrke som kommer attanalyseras i denna uppsats. De tvÄ delfrÄgor som ligger till grund för analysenÀr; 1) Vilka dimensioner hos varumÀrket VÀrmlandschark pÄverkarkonsumentens vilja att vÀlja deras produkter framför en konkurrerandeprodukt?; 2) Hur fungerar VÀrmlandscharks produkter och marknadsföringsom kommunikatörer av varumÀrket till konsumenten, d.v.s. företagetsmarknadskommunikation? Syftet Àr att skapa en bÀttre förstÄelse för dedimensioner som bidrar till VÀrmlandscharks varumÀrkesvÀrde, samt attförsöka identifiera samband mellan de olika dimensionerna.I litteraturgenomgÄngen beskrivs konsumentbaserat varumÀrkeskapital och deolika varumÀrkesdimensionerna; kÀnnedom, uppfattad kvalitet, associationer,lojalitet och unikhet.

Studien Àr baserad pÄ intervjuer med sju förskollÀrare pÄ tre Reggio Emilia-inspirerade förskolor i olika delar av landet. Inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi ses barn som kompetenta att redan frÄn födseln utforska sin omvÀrld, och att de utvecklas i en utmanande miljö, ?den tredje pedagogen?. Litteratur om Reggio Emilias filosofi tar frÀmst upp inomhusmiljön. Vi har istÀllet fokuserat pÄ hur barnen utmanas i förskolornas ?uterum? ? pÄ förskolegÄrden.

Norrköpings kommun befinner sig i en snabb utvecklingsfas, dÄ strÀvan finns att möjliggöra för fler företag att etablera sig. Detta Àr nödvÀndigt dÄ Norrköping drabbats av flera nedlÀggningar och hög arbetslöshet. Det finns dock en baksida dÄ de befintliga fysiska strukturerna inte Àr anpassade till den ökade trafikmÀngd som tillvÀxten ger upphov till. De stora trafikmÀngderna genererar höga halter av luftföroreningar, dÀribland hÀlsoskadliga partiklar som strider mot uppsatta miljökvalitetsnormer. Det nationella miljökvalitetsmÄlet Frisk luft blir dÀrmed svÄrt att nÄ.