Detta examensarbete ger ett förslag på utformning samt gestaltning av en ny klubblokal och område för Sandsbro AIK.Rapporten syftar i att man skall kunna ta fram en vision av ett idrottsområde utifrån de bestämmelser som sammanställs i denna rapport.Resultatet av rapporten redovisas i form av ritningar och beskrivningar av ett område samt en klubblokal utifrån de teorier, undersökningar och litteratur som man har tagit del av i denna rapport..

Inom organisationer arbetar man ofta mot uppsatta mål som kommuniceras i form av visioner. För att förverkliga en organisations vision gäller det att alla inom organisationen arbetar tillsammans för att uppnå målen.Syftet med studien är att undersöka hur en offentlig organisation arbetar med att skapa engagemang och delaktighet hos sina anställda genom internkommunikation. Uppsatsen innehåller en fallstudie av Karlskoga kommun som kommer att analyseras med utgångspunkt i teorier om organisationskommunikation & internkommunikation.I uppsatsen har två olika metoder ställts mot varandra i en så kallad triangulering. Trianguleringen innehåller fyra kvalitativa samtalsintervjuer med chefer på olika nivåer i organisationen, samt en kvantitativ enkätundersökning. Enkätundersökningen distribuerades både digitalt och som postenkät till ca 400 anställda vid tre olika förvaltningar inom Karlskoga Kommun.Det visade sig i undersökningen att den övergipande visionen som kommunen har inte är särskilt etablerad hos de anställda ute i organisationen.

Syfte: Syftet var att undersöka prevalensen av katarakt i Bolivia under en resa med den svenska hjälporganisationen Vision For All.Metod: Undersökningarna utfördes med hjälp av handhållet oftalmoskop av modellen Heine Beta 200S. Undersökningen genomfördes i genomfallande ljus på ca 30 cm avstånd mellan patient och undersökare. De eventuella opaciteterna i linsen graderades efter hur omfattande de var där grad 0 var inga opaciteter och grad 4 var helt opak lins och grad 5 visade att linsen inte kunde undersökas på grund av oklar hornhinna eller dylikt. Patienterna sökte själva upp undersökningsplatserna som var belägna i städerna Santa Cruz de la Sierra och San José de Chiquitos. Eftersom det fanns begränsat med plats i bagageutrymmet på resan till Bolivia, valdes en väldigt enkel metod som inte krävde avancerad utrustning.Resultat: Totalt medverkade 453 personer i studien, det vill säga 906 ögon.

The aim of this Masters thesis is to examine how Jane Austens Pride and Prejudice, first published in 1813, was established in different literary orbits after the transformation to the television medium in 1995. I also want to find out what this adaptation meant for the popularity of Jane Austen, the circulation of her works and the rebirth of her authorship. It has furthermore been of interest to discuss the reasons why Jane Austen and her works became so popular. Questions posed in the study are: What has the 1995 production of Pride and Prejudice meant for the spreading of Jane Austens literary work and for the rebirth of her authorship? How has Pride and Prejudice moved between the literary orbits after it became a television-serial in 1995? Why did the circulation get the character it got in the 1990s? In order to find feasible answers to these questions I have used Hans Hertels model of the five literary orbits as theoretical starting point.

Idag upplever många företag att de befinner sig i en konkurrensutsatt miljö vilket har lett till att det blivit allt viktigare att skapa sig konkurrensfördelar på marknaden. En konkurrensfördel kan vara att ha ett starkt varumärke och detta kan fås genom att arbeta med att förstärka det interna varumärket. Detta läggs det extra fokus på inom tjänsteföretag då de arbetar med att skapa långsiktiga relationer med sina kunder men även med de anställda. Medarbetarna spelar en betydande roll då de genom sin interaktion kan påverka kunder och andra intressenters förhållningssätt till organisationen och dess varumärke. Om det interna varumärkesarbetet är bristande och de anställda inte förstår och accepterar visionerna som ska förmedlas blir det svårt att förmedla varumärket till de externa intressenterna.

Detta arbete handlar om en gestaltning av området Emmeryd 5:11, med hänsyn till natur-, kultur- och upplevelsevärden. Syftet är att främja biologisk mångfald, den historiska läsbar-heten samt rekreationsvärdet i området. Arbetsområdet utgör större delen av fastigheten Emmeryd 5:11, vilken är belägen i en mindre by, Emmeryd, i Karlskorna kommun. Området är en del av Kvistagården, som i sin tur utgör en del av ett varierat och starkt kulturpåverkat landskap. Emmeryd 5:11 är karakteristiskt för den Blekingska mellanbygden. Området både ramas in och genomskärs av stenmurar och marken utgörs numera av igenvuxen gödslad och ogödslad åkermark, naturbetesmark och tidigare ängsmark samt skogsmark.

Den här uppsatsen är ett kandidatarbete på Programmet för Fysisk planering på Blekinge Tekniska Högskola, och genomförs under utbildningens tredje år. Uppsatsen omfattar 15 hp. Uppsatsen tar upp hur en kommun tillämpar planeringsvisioner och idéer vid skapandet av en stad och vid förnyelse av områden. I dagens planeringsdiskussioner pratas det mycket om hållbarhet, täthet och funktionsblandning. Bland annat dessa begrepp är centrala i skapandet av den goda staden. Uppsatsen går igenom hur dessa begrepp visar sig i en översiktsplan och vilken mening de ges.

The aim of this paper is to analyse how the term attractiveness is interpreted in Swedish contemporary urban planning. The focus is to analyse how the term is discursively constructed and by this highlight the conceptions that exist around what makes a city attractive. We want to emphasize the importance of a deeper understanding of how attractiveness is used in urban planning and how the term is a part of the development of our cities. Given the use of attractiveness as a part of visionary goals for Malmö´s and other Swedish cities future development, our intention, therefore, is to enhance the understanding of what the use of attractiveness means in respect of the creation and construction of power relations in time and place. The framework of our analysis is based on the discourse theory approach and used as a way of understanding how urban ideals is discursively constructed.

Under de senaste decennierna har det svenska samhället genomgått stora förändringar där urbaniserings- och globaliseringsprocesser har lett till en ökad inflyttning till storstäderna, därmed har ett ökat krav ställts på städerna och dess stadsdelar. I storstadsområdena finns idag en stor variation av hushåll och i olika sammanhang har ett antal bostadsområden i storstadsregionerna pekats ut som socioekonomiskt utsatta. De flesta av dessa tillkom under det så kallade miljonprogrammet under åren 1965-1975 och har idag en mycket varierad befolkningssammansättning där en stor del av invånarna exempelvis är av utländsk bakgrund. Bebyggelsen från miljonprogramsåren visar på dåtidens bostadspolitiska målsättningar och välfärdssamhällets ambitioner, en vision om det nya samhället och den moderna människan. Denna vision har idag till stor del glömts bort och sedan de första miljonprogramsområdena påbörjades har en debatt kring dessa områden blossat upp i massmedia.

Planering är en bred och komplex uppgift. Det finns mycket som ligger till hinder för att fokusera på den gemensamma stora frågan - det uthålliga samhället. Vad är det och hur ska vi förändra vår bebyggda miljö och befolkningens medvetande om dessa frågor? Behovet av en stark vision och en nationellt samlande handlingsplan är starkt.  Planerare och arkitekter är nyckelpersoner i denna förändringsprocess och måste illustrera detta steg med djärva förslag baserade på genomarbetade och högkvalitativa koncept..

Denna studie fokuserar på att se till hur företagen resonerar i samband med val av produkter och brand extensions specifikt och hur konsumenterna ser på företagets agerande i det här sammanhanget, med avseende på produkterna. Vi utgår här ifrån problemformuleringen; hur väl överensstämmer företagets avsikt med en brand extension med kundernas syn på denna? Studien bygger på insamling av kvalitativa data genom intervjuer med företags beslutsfattare samt med fokusgrupper av konsumenter. Vi tillämpar här ett hermeneutiskt perspektiv och har inslag av både induktion och deduktion i vår ansats. Den teoretiska referensramen utgörs av teorier inom dels aspekter såsom vad ett varumärke och en vision innebär men framför allt vilka fördelar och nackdelar respektive möjligheter och begränsningar som kan påverka varför företaget vill göra en brand extension.

Detta examensarbete behandlar frågeställningen om det är möjligt att göra någonting som vanligtvis distribueras i bokform i magasinform. Att göra informativ läsning lättillgängligt genom att placera det i ett annat medie då en tidning oftare plockas upp och läses lite granna i till skillnad från en bok som läses från pärm till pärm. Arbetet resulterade i ett stilmagasin, ett modemagasin som enbart berör och tar upp ämnen direkt kopplade till tidlöshet och återkommande stilar..

The main purpose with this master's thesis was to develop a survey with the intention to examine what expectations the JM AB:s customer had on a future garden and also to discuss if the lawn has a symbolic meaning in gardens. The lion's share of the thesis is based on a survey, aimed at people in the company's customer database. The intention was to examine what expectations they had on their future garden and if their expectations were met when they later bought a house from the company. The work also consists of interviews and visits to areas with newly built homes. I interpreted the result from my surveys as the lawn on its own being is a strong symbol for a garden and also signals a social status of the owner. To the company the pre made lawn on a role is a way of saving time and easily achieve what the customer request. The company wants to create a concept of a "preset-garden" that meets the company's vision as well as the expectations of the customer.

Uppsatsen utgår från Märstas historiska bakgrund med fokus på perioden 1950-1970-talet. Mycket i Sverige präglas av miljonprogrammet under 1960-1970-talet och Märsta är ett exempel på detta. Å andra sidan är Märsta ett resultat av 1950-talets planering för en storflygplats vid Halmsjön. Märsta framstod i denna planering som en servicestad i anslutning till flygplatsen.Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka hur aktörerna Märsta kommun, Märstadelegationen och regionplanekontoret arbetade med Märsta och använde den generalplan och den vision som utarbetades av Carl-Fredrik Ahlberg, professor i stadsbyggnad och arkitekt. Som geograf och Märstabo ger jag även min bild av Märsta som livsmiljö.

Syftet med studien är att beskriva pedagogens konstruktion av genus hos elever i grundskolans årskurs 5 inom skolämnet idrott och hälsa. Studiens syfte utmynnade i tre forskningsfrågor; Hur organiserar pedagogen undervisningen i ämnet idrott och hälsa med val av lektionsinnehåll och arbetsmetoder ur ett genusperspektiv? Hur gestaltar pedagogen undervisningen verbalt och fysiskt genom attityd, kroppsspråk, språk och dialog ur ett genusperspektiv? Hur medveten är pedagogen om sin delaktighet i elevers konstruktion av genus? Studien genomfördes på fyra skolor i Norrbotten, med fyra verksamma pedagoger i skolämnet idrott och hälsa. För att uppnå det jag ämnade studera använde jag mig av två kvalitativa datainsamlingsmetoder, semistrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer. Det empiriska underlaget analyserades och tolkades genom menings-koncentrering med det sociokulturella- och genusperspektivet som teoretisk utgångspunkt.