Halleffektsensorn är en magnetisk sensor som används till olika applikationer. Den fungerar bara när ett magnetiskt fält eller en elektrisk ström finns i närheten. Detta arbete är fokuserat på en specifik sensor men beskriver även hur en Halleffektsensor generellt är uppbyggd. Den specifika sensorn används till avståndsmätning. En rad olika tester har utförts för att försöka öka det avstånd som sensorn kan detektera..

Halleffektsensorn är en magnetisk sensor som används till olika applikationer. Den fungerar bara när ett magnetiskt fält eller en elektrisk ström finns i närheten. Detta arbete är fokuserat på en specifik sensor men beskriver även hur en Halleffektsensor generellt är uppbyggd. Den specifika sensorn används till avståndsmätning. En rad olika tester har utförts för att försöka öka det avstånd som sensorn kan detektera..

Syftet är att konstruera en sensor för att identifiera objekt på bilden från en videokamera. Sensorn består av en mikroprocessor som programmeras i assembler samt en enkel CMOS-videokamera och tillhörande analag elektronik. Sensorn är främst tänkt att användas för övervakning inom tillverkningsindustrin..

Både militärt och civilt finns det behov av att kostnadseffektivt kunna övervaka stora områden utan patrullerande vaktpersonal. Den sensor som beskrivs i detta examensarbete är tänkt att utgöra ett robust alternativ till traditionella övervakningssystem eftersom tekniken är billig och kan täcka in stora avstånd.FOI(Totalförsvarets Forskningsinstitut) utvecklar tekniken för sensorn på uppdrag av FMV(Försvarets Materielverk). Ett tidigare examensarbete [1] har utrett en enklare sensor och formulerat teorin för den sensor som den här rapporten behandlar. Sensorn bygger på polarisation och det faktum att en monomodfiber påverkar polarisationen olika beroende på yttre mekaniska påfrestningar. Med hjälp av flera testsignaler med olika polarisation kan tillräckligt mycket information insamlas för att fullständigt beskriva fiberns påverkan på polarisationen.

Denna rapport behandlar en radarsensors förmåga att upptäcka 107 mm raketerberoende på hur sensorn positioneras i förhållande till skyddsobjektet.Fältförsök, underrättelser och stridserfarenheter har visat att dessa raketer ärvanligt förekommande samt svåra att detektera med radarsensorer.En modell för hur räckviddsökning beror på olika sensorpositioner har skapats genom att använda dokument från USA och forna Sovjetunionen beskrivande ballistik tillsammans med teorier för hur räckvidd påverkas av radarmålarea (RCS) samten beskrivning av RCS tillhandahållen av FOI. Resultat från körningar iMATLAB visar att sensorpositioner inom 300 meter från skyddsobjektet ärfördelaktiga vid en skottvidd av 3000 meter.Som tumregel för att uppnå maximal sensorprestanda bör strävan vara att placera sensorn på ett avståndfrån skyddsobjektet understigande 10% av förväntad skottvidd..

Målet med detta examensarbete var att skapa ett program som ska detektera kanterna på brädor med en smart senor för att optimera fräslinjerna, vilket senare kommer att leda till minskat virkesspill. Men för att detta ska gå att göra krävs det att den smarta sensorn genomgår en kalibrering för att bl.a. omvandla mätpunkter till mm. I samband med kalibreringen behöver en utgångsposition bestämmas för att kunna säkerhetsställa att fräslinjerna hamnar rätt. Programmet ska även ha ett grafiskt användargränssnitt för att underlätta ändringar av inställningar och för att kunna beskåda brädan i en topografisk bild baserad på höjddata från den smarta sensorn.

Detta examensarbete har omfattat utveckling och implementering av en kontinuerligautofokus för en IR-kamera. En studie av olika tekniker för traditionella kameror hargenomförts, och därigenom har olika metoder vilka även passar för en IR-kameraframkommit. En traditionell videokamera har också införskaffats och analyserats för attförsöka få ledtrådar till hur den kontinuerliga autofokusen fungerar i en sådan.Två tekniker för kontinuerlig autofokus har utvecklats, en baserad på en ultraljudssensor ochen som kombinerar denna sensor med bildbehandlig. En kamera, FLIR P660, ochultraljudssensorn, LV-MaxSonar-EZ1, anslöts till en PC varigenom kommunikationenskedde. Ett användargränssnitt togs fram i Matlab, vilket gjorde det möjligt att styrafokusmotorn i kameran och registrera avståndet från sensorn.

Uppgiften är att föreslå olika metoder på ett kollisionskydd som företaget Arcoma kan använda sig av. Skyddet skall i första hand kunna detektera en människa men om möjligt även döda föremål. Skyddet skall kunna sitta på Arcomas olika röntgenstativ och bord.Ett utvärderingskort från Freescale undersöktes först. Kortet skapar ett elektromagnetiskt fält mellan valda utgångar och frågan är om man kan detektera ifall detta fält bryts av något föremål.Eftersom utvecklingskortet inte fungerade bra riktades blickarna mot andra tänkbara lösningar. Den lösning som verkade mest gångbar var att använda sig utav kapacitiva sensorer.

Detektion av gasläckor används i en mängd olika applikationer som till exempel kvalitetskontroll av kylskåp, lokalisering av skador på kablar och lokalisering av bränsleläckor i bränsletankar.Denna rapport undersöker förbättring av detektionsalgoritmen i en existerande vätgasdetektor.CUSUM algoritmen är en enkel men kraftfull metod för att snabbt detektera små ändringar i nivån av en signal. Denna metod är anpassad till det dynamiska beteendet i sensorn som används för att spåra vätgasläckorna och även utvärderad på omfattande mätningar utförda på läckor med kända storlekar. Resultaten visar att användning av den föreslagna detektionsalgoritmen innebär en betydande ökning av detektorns prestanda. Särskilt bra blir resultatet på små läckor..

Detektion av gasläckor används i en mängd olika applikationer som till exempel kvalitetskontroll av kylskåp, lokalisering av skador på kablar och lokalisering av bränsleläckor i bränsletankar.Denna rapport undersöker förbättring av detektionsalgoritmen i en existerande vätgasdetektor.CUSUM algoritmen är en enkel men kraftfull metod för att snabbt detektera små ändringar i nivån av en signal. Denna metod är anpassad till det dynamiska beteendet i sensorn som används för att spåra vätgasläckorna och även utvärderad på omfattande mätningar utförda på läckor med kända storlekar. Resultaten visar att användning av den föreslagna detektionsalgoritmen innebär en betydande ökning av detektorns prestanda. Särskilt bra blir resultatet på små läckor..

I detta projekt undersöker vi om man kan bygga en maskinaktivitetssensor medhjälp av en enkretsdator som genom en accelerometer mäter en maskinsvibrationer. Sensorn skall generera en statussignal. Accelerometern ger enmätbar signal baserad på maskinens vibrationer. Enkretsdatorn används för attsampla, transformera och analysera signalen och generera statusinformation.Med LabView kan vi spara, studera och analysera olika signaler och olikatransformer. Vi studerar maskinvibrationer i LabView och beslutar att 5 kHzsampling räcker för att fånga intressanta vibrationer.

Rotundus AB är ett världsledande företag inom området för sfäriska robotar som håller på att utveckla den markbundna farkosten GroundBot(tm). För att detektera robotens translations- och rotationsrörelser används accelerometrar och hastighetsgyron. Dessutom används sensorerna för tröghetsnavigering när GPS-täckning saknas.Målet med projektet innebär att ta fram en metod för att utvärdera precisionen hos sensorer för robotens tröghetsnavigeringsenhet. Metoden koncentrerar sig på fyra av sensorernas felkällor: Skalfaktor, bias, slumpvandring och biasinstabilitet.För att beräkna skalfaktorn och biasen används linjära minsta kvadratmetoden där utsignalen från sensorn anpassas mot ett teoretiskt värde. Slumpvandringen och biasinstabiliteten utvärderas med Allans varians..

I Sverige utförs dagligen observationer av snöns djup och utbredning under snösäsongen.Observationerna används till exempel för att årsvis avgöra maximalt snödjup, snötäckets första ochsista dag samt antal dygn med snötäcke på olika platser. Traditionellt utförs snödjupsmätningarmanuellt med en enkel mätpinne, men med ny teknik kommer nya möjligheter. Med enultraljudssnömätare kan automatiserade snödjupsmätningar utföras med bättre upplösning i bådetiden och rummet vilket därmed ger bättre uppfattning av snöns tillväxt, hopsjunkning samtsmältning och innebär att alla signifikanta förändringar i snötäcket garanterat kommer observeras.I denna utvärdering har en jämförelse gjorts av manuella och automatiska snödjupsmätningarutförda parallellt på samma plats men med olika frekvens. Instrumentet som utvärderats är enSR50A Sonic Ranging Sensor uppmonterad vid Institutionen för geovetenskapers mätstation vidUppsala universitet. Vid mätstationen görs även manuella snödjupsmätningar en gång per dag.

I Sverige utförs dagligen observationer av snöns djup och utbredning under snösäsongen.Observationerna används till exempel för att årsvis avgöra maximalt snödjup, snötäckets första ochsista dag samt antal dygn med snötäcke på olika platser. Traditionellt utförs snödjupsmätningarmanuellt med en enkel mätpinne, men med ny teknik kommer nya möjligheter. Med enultraljudssnömätare kan automatiserade snödjupsmätningar utföras med bättre upplösning i bådetiden och rummet vilket därmed ger bättre uppfattning av snöns tillväxt, hopsjunkning samtsmältning och innebär att alla signifikanta förändringar i snötäcket garanterat kommer observeras.I denna utvärdering har en jämförelse gjorts av manuella och automatiska snödjupsmätningarutförda parallellt på samma plats men med olika frekvens. Instrumentet som utvärderats är enSR50A Sonic Ranging Sensor uppmonterad vid Institutionen för geovetenskapers mätstation vidUppsala universitet. Vid mätstationen görs även manuella snödjupsmätningar en gång per dag.

SammanfattningDetta projekt har genomförts i samarbete med Volvo Construction Equipment (VCE), enav de ledande tillverkarna av anläggningsmaskiner. Syftet med detta projekt var attundersöka om huruvida det är möjligt att estimera lastande moment på motorn i enhybridhjullastare som orsakas av dem sekundära hydrauliska pumpar som är anslutnatill den, detta med hjälp av dem tillgängliga sensorer som är monterade på maskinen.Der estimerade momentet skulle sedan användas för att förbättra motornsvarvtalsregulator och för att för ge en bättre arbetspunktreferens för motorn som skötsav ett energi manegement system.Projektet kan delas upp i tre delar. Den första delen var att ta fram en matematiskmodell som beskriver sambandet mellan pumpens lastande moment och demtillgängliga sensorn signaler. Andra delen består av att välja och implementera enlämplig skattningsmetod för att estimera det lastande moment. Och slutligen enimplementerings del där man tillämpar det skattade momentet för att förbättra motornshastighetsreglering.En estimeringsalgoritm har utvecklats och testats i hjullastaren som har visat enförbättring av motorns varvtalsreglering.