Abstract Denna uppsats behandlar hur individer i ett företag kan uppleva de kärnvärden som skapas av företagsledningen och om det eventuellt kan bidra till något mervärde för individen. Studien tar fäste vid tidigare forskning. Den presenterar företagskultur som symboler, ritualer med mera det vill säga ett ramverk för hur en individ ska bete sig. Uppsatsen går sedan vidare med en redogörelse av den kritik av företagskultur som Willmott presenterar att utgöra ett verktyg för ledningen att manipulera de anställda. I kontrast till denna kritik undersöker studien om det går att skapa ett välmående hos individen med stöd av det som presenteras i Antonovskys KASAM tankar.

Amyotrophic lateral sclerosis is a progressive neurological disease which causes a slow degeneration of the body. Living with this disease means being exposed to severe strain and every day could bring new losses. Amyotrophic lateral sclerosis does not cause any harm to the intellect, the mind remains unaffected. The aim of this study was to achieve an understanding, and to shed light on the nature of positive life experiences of people living with amyotrophic lateral sclerosis. This literature study is based on detailed examination of three person's narrations taken from their autobiography and biographies.

Examensarbetet syftar till att utveckla en metod för riskbedömning vid organisationsförändring på Stora Ensos massabruk i Skutskär. I litteraturen benämns den psykiska och sociala arbetsmiljön som psykosocial arbetsmiljö, så även i detta examensarbete. Studien tar sin början i en metaanalys av tre kartläggningsmetoder för den psykosociala arbetsmiljön, detta eftersom det inte finns någon given definition av vad den psykosociala arbetsmiljön inbegriper. Metaanalysen resulterade i ett antal psykosociala faktorer som testats under fem kvalitativa intervjuer på avdelningen Torkmaskiner. Datainsamlingen bygger även på en kvantitativ enkätundersökning på samma avdelning, där all personal fick möjlighet att medverka.

Samtidigt som integrations- och flyktingfrågor i Sverige är högst angeläget, så anser vi attperspektiv från flyktingarna själva inte har inkluderats tillräckligt inom forskningen. Syftetmed den här sociologiska studien är därför att genom ett inifrånperspektiv undersöka ochbelysa flyktingarnas egna visioner samt upplevelser och erfarenheter av sin integrations- ochetableringsprocess, för att få fördjupad förståelse för en situation som kan betraktas somkomplex. Vi har utgått från en kvalitativ metod där vårt empiriska material är baserat på tiosemistrukturerade intervjuer med flyktingar som är deltagare i de samhällsinsatser som följerutav etableringsreformen. I analysprocessen har vi inspirerats av ett hermeneutiskt perspektivför att tolka materialet. Som analysverktyg har vi tagit utgångspunkt i en teoretisk modell avintegrationsdimensioner samt begreppet KASAM (Känsla av sammanhang) och vi har vidarekopplat resultaten till tidigare forskning.Studiens resultat antyder om att flyktingens integrations- och etableringsprocess innefattaroch är beroende av många olika områden, där vi kan se hur strukturella, sociala samtsubjektiva integrationsområden hänger samman.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning upplever sitt föräldraskap, samt hur professionella uppfattar detta föräldraskap.Vi har använt oss av frågeställningarna; Hur beskriver och upplever föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning sitt föräldraskap? Hur upplever föräldrarna bemötandet från omgivningen? Hur uppfattar professionella föräldrarna och deras föräldraskap?Vi har använt oss av kvalitativ metod med bandade intervjuer. Vi har intervjuat en förälder med intellektuell funktionsnedsättning samt två kuratorer som arbetar inom vuxenhabiliteringen. Kuratorerna har arbetat och arbetar nära föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning. I resultatet har vi tagit upp olika perspektiv på föräldraskap gällande föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning.

The aim of this study has been to create an understanding for the situation of an often forgotten group in foster care, the carers? own children. Our main focus has been the experience this group has of foster care, their experience of participation in caring for the foster children and their possible need of support and help. Our chosen method has been qualitative interviews with six adult children of foster carers, two men and four women. The theory used in this study has been Sense of Coherence.Our interviewees gave mainly a positive description of being part of a foster family even though they could give examples of difficult situation and of loss.

I dagens Sverige är ca 17 procent av befolkningen 65 år och äldre. Andelen äldre i befolkning ökar allt mer. Grundläggande för en bibehållen hälsa och livskvalitet hos äldre, är att de har en hög fysisk, psykisk och social aktivitetsnivå. Projekt ?Aktivitet äldre? i Eslövs kommun har som mål att erbjuda de boende på äldreboenden i kommunen möjlighet till ett större och bredare utbud av aktiviteter samt att varje enskild individ, som är delaktig i projektet, ska få tänka, tala och gå varje dag.

Antalet äldre blir idag allt fler och behovet av vård flyttas upp i åldrarna. Det kräver att insatser inom äldrevård och omsorg håller hög kvalité och placerar människan i centrum för att skapa förutsättningar för äldre att leva ett värdigt, meningsfullt liv och känna välbefinnande. Frågan om mat, trygghet, identitet, social interaktion, anpassning och KASAM är faktorer som påverkar äldres tillvaro på äldreboende. Syftet med studien var att få djupare kunskap och förståelse i äldres livsvärld på äldreboende, hur man som boende upplever sin vardag och vilken betydelse äldreboendet som institution har för deras hälsa. Två livsberättelseintervjuer genomfördes under en timme var med två äldre, en man och en kvinna boende på ett äldreboende i Mellansverige.

Examensarbetet behandlar sambandet grav språkstörning och ADHD samt hur olika yrkesgrupper bemöter barn med grav språkstörning och tilläggsdiagnosen ADHD. För att samla material till vårt arbete har vi intervjuat specialpedagoger, logopeder och psykologer och vi har använt oss av en semistrukturerad intervjuguide..

SammanfattningSå lär jag ut hälsa är en uppsats på avancerad nivå skriven våren 2012 vid Gymnastik och Idrottshögskolan i Stockholm och är på 15 högskolepoäng.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare i Södra Australien och Sverige skapar en lärandemiljö i hälsa och för att uppfylla detta syfte har jag valt frågeställningarna:? Hur gör lärare i Södra Australien och Sverige för att skapa en lärmiljö i hälsa?? Hur påverkar lärarens syn på hälsa undervisningen i skolan?? Vad finns det för likheter och skillnader i lärares förhållningssätt i hälsa i Södra Australien och Sverige?Uppsatsen är en kvalitativ studie med intervjuer som undersökningsredskap. Intervjuerna genomfördes med tre australiensiska lärare och tre svenska lärare där urvalet byggde på ett praktiskt urval.Hela studien genomfördes med ett salutogeniskt synsätt där det insamlade materialet analyserades utifrån KASAM och tidigare forskning inom hälsa, hälsoarbete och hälsa i idrott och hälsaundervisningen i skolan.Resultatet visar att lärare i Sverige och Södra Australien har liknande tillvägagångssätt i hur de undervisar i hälsa i Idrott och Hälsa även fast deras kursplaner skiljer sig mot varandra. Lärarena säger att de återkopplar till hälsa i det mesta de gör.Slutsatsen i uppsatsen är att Södra Australien är undervisningen mer styrd eftersom deras kursplan är mer konkret och på det sättet styr den mer vad lärarna lär ut till skillnad mot den svenska kursplanen i Idrott och Hälsa som är väldigt tolkningsbar. På grund av detta var de australiensiska lärarna mer konkreta i sina beskrivningar av undervisning, trots att undervisningsformerna var lika.

Att kvinnor börjar yrkesarbeta inom vård, skola och omsorg är inte ovanligt. Vårdyrken associeras ofta med obekväma arbetstider. På ett serviceboende behövs vård dygnet runt. Det gör att nattarbetande vårdpersonal behövs.Vårt syfte med denna uppsats var att studera nattarbetande vårdpersonal. Vi var intresserade av hur de upplevde sin arbetssituation.

Syftet med vårt arbete är att beskriva vilka eventuella skillnader som finns mellan elever som går i hälsonyckelprofilerade klasser och andra vanliga klasser i deras beteende när det gäller hälsa. Genom FMS (Fysisk, mental och Social kompetensutveckling) har vi fått en inblick hur lärarna på gymnasieskolan jobbar med eleverna. Vidare har det gett oss en uppfattning hur vi som blivande idrottslärare kan andvända detta i undervisningen. Vi har använt oss av en enkätundersökning för att ta reda på elevernas inställning till hälsa och medvetande om hälsans betydelse. Dagens samhälle är på många sätt ett stressat samhälle som påverkar oss negativt på ett eller annat sätt.

BakgrundHumant immunbristvirus, HIV, är ett retrovirus, vilket innebär att viruset lagras i kroppens arvsmassa som leder till att personen med HIV aldrig blir av med viruset. HIV påverkar immunsystemet genom att förstöra eller skada celler nödvändiga för immunförsvaret. Då immunförsvaret har blivit så förstört att kroppen inte kan bekämpa andra sjukdomar eller tumörsjukdomar har HIV utvecklats till Acquired Immunodeficiency Syndrome, AIDS. På grund av inträdandet av antiretrovirala läkemedel år 1996 har HIV gått från att vara en sjukdom som förkortade livet till en kronisk sjukdom. Detta har medfört nya utmaningar för personer med HIV.

As a designer, I find myself daily being confronted with choices which eventually can be summarizedas how we experience something. What?s the function, feeling, what colors should there be, shapes,materials, etc. Different parts will be combined to create an entirety. The only question is why we areaffected so differently by the same entirety.In this project I have examined how the relationship between a space and a product affects ourperception of a coherensy and what it is that makes us experience it so differently.I wanted to find a way to methodically explore the importance of the coherency for the experience ofa product and a space in relation to each other, in order to produce a material that can form the basisfor further work on the spatial context.I?ve looked into the psycological term central coherence and formed a scale that shows the humanabilities to perceive a context in various psychological conditions.

Sjukförsäkringen genomgick en förändring 2008 (SFB; 2010:110) och skulle med den nya inriktningen få fler sjukskrivna att delta i arbetslivet och minska på antalet bidragstagare som inte har möjlighet att bidra till stadskassan. Det medförde ökade krav för att vara sjukskriven och även på de som redan var i en pågående sjukskrivning genom att rehabiliteringskedjan infördes. Rehabiliteringskedjan innebär tidsgränser för bedömning av återgång i arbete för att förhindra fleråriga sjukskrivningar. Ökade resurser lades på Arbetsförmedlingen för att öka möjligheten för så kallad arbetslivsinriktad rehabilitering och bedömning av arbetsförmåga. Denna uppsats är utförd med kvalitativ metod och genom öppna intervjuer, Syftet med denna uppsats är att beskriva hur personer med lång sjukskrivning upplever övergången mellan sjukskrivning och arbetslivsinriktad rehabilitering hos Arbetslivsresurs.