Sökresultat:
1126 Uppsatser om Sence of coherence (KASAM) - Sida 27 av 76
HIV/AIDS. En litteraturstudie om HIV/AIDS-patienters upplevelser av att leva med sjukdomen och förväntningar på vårdpersonal vid möten i samband med vård/omvårdnad
The purposes of litteratur review were to describe patients experiences of living with HIV/AIDS and and their expectations when in contact with care/healthcare. As theoretical frame has Antonovsky, A (1991) salutogenic model, sense of coherence been used. After analyzing the content of the litterature it resulted in 5 categories of experiences and 3 categories regarding expectations. The categories that regards experiences were, to feel frustration and dependance, to switch between hope and despair and suicidal thoughts, to be able to cope with the changing self and to feel social support. The categories that regards expectations were, to feel proffessionalism/competence, to get caring treatment and feeling secure, to feel engagement/individuality in caring.
På jakt efter miljörörelsens sångtradition
Is there a specific tradition of songs within the swedish environmental movement? What kinds of music has been performed in different situations and what does it mean to the movement and its inner life? The essay deals with a town meeting and action against plans of establishing passenger flights at a former military airport in Uppsala, looking at the action as a performance and as a ritual. The second part of the essay is built on interviews of three veterans of the movement's organisations one of which is as a singer-songwriter originally active in the peace movement of the 60's. The paper is about the songs and the situations in which they were sung, concluding that there is, the limited material considered, little evidence of considerable transfer of songs within the movement, though some coherence exists. The connection to between environmental movement and the swedish radical music movement of the 70's is also slightly mentioned.
Personers upplevelse av att delta i återbesök på en intensivvårdsavdelning
Att drabbas av kritisk sjukdom och vårdas på intensivvårdsavdelning (IVA) medför inte sällan ett behov av uppföljning. Syftet med detta examensarbete var att beskriva upplevelsen av återbesök på IVA av personer som vårdats där. I studien deltog åtta personer som drabbats av kritisk sjukdom eller olycka, vårdats på IVA och efter utskrivning deltagit i ett återbesök på IVA. Deltagarna intervjuades med en semistrukturerad intervjuteknik, och datamaterialet analyserades sedan med hjälp av kvalitativ tematisk innehållsanalys. Utifrån detta genererades ett tema och fem kategorier; temat Behovet av att sätta intensivvårdstiden i ett sammanhang samt kategorierna; Att återvända till IVA när krisen är över, Att komma tillbaka tillsammans, Att få träffa de som deltagit i omvårdnaden, Att skapa en bild av vårdtiden, Att ha patientdagboken som stöd.
Läxans syfte och konsekvenser
Läxans syfte och konsekvenser, är en kvalitativ undersökning om lärares syfte med läxor och om lärare använder läxan som ett verktyg i föräldrakontakten. I undersökningen intervjuas två högstadielärare och sex lågstadielärare där en av dessa arbetar och har utbildning inom montessoripedagogiken. I uppsatsen analyserar jag lärarnas svar utifrån Antonovskys begrepp, KASAM samt Vygotskijs teori om att lärande sker i samspel med andra.
Alla lärare i undersökningen ger läxor. Studien visar att syftet med läxor skiljer sig åt beroende på vilket stadie läraren är verksam.
Ett hälsosamt bortfall? : En studie av bortfallsgruppens skäl till att avstå från hälsotest
SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter. Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.
Jag är någon : En kvalitativ studie om konsulters psykosociala arbetsmiljö
Syftet med denna undersökning är att studera hur konsulter i ett givet bemanningsföretag upplever sin psykosociala arbetsmiljö. För att svara på detta har vi valt att utgå från vedertagna teorier om ämnet. Dessa är en modifierad modell av Karaseks krav- och kontroll modell med ett tillägg av socialt stöd, KASAM (känsla av sammanhang) och ansträngnings- och belöningsmodellen. Vi har även tagit med teorier om flexibilitet och tillgänglighet. För att få fram ett resultat har vi använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer.
Spridning av idrott, innebandyns expansion och kommunal planering
The aim of this study is to examine which factors in a traffic wardens? situation at work that promote and which that inhibit satisfaction at work. The aim of this study is also to examine if there are any differences in the work experiences for traffic wardens that work alone versus those who work in a team of two. The following questions are examined in the study:?Which factors promote and which factors inhibit the work situation for traffic wardens??Are there any differences between traffic wardens that work alone and those who work with another colleague?The selection consisted of eight traffic wardens, of which four of them work with another colleague while the other four work by themselves.
Tillväxt och integration ? en granskning av Skånes regionala tillväxtavtal
The aim of this study is to examine which factors in a traffic wardens? situation at work that promote and which that inhibit satisfaction at work. The aim of this study is also to examine if there are any differences in the work experiences for traffic wardens that work alone versus those who work in a team of two. The following questions are examined in the study:?Which factors promote and which factors inhibit the work situation for traffic wardens??Are there any differences between traffic wardens that work alone and those who work with another colleague?The selection consisted of eight traffic wardens, of which four of them work with another colleague while the other four work by themselves.
Bokcirklar och samhället : Bokcirklar belysta av Jürgen Habermas teorier
The purpose of this work has been to understand the reading group from the perspective of the society. The studyhas taken place in the city of Västerås and the results can thus not be used in a more generalized sence. Byfocusstudies conducted with members from four different reading groups connected in different ways to the libraryin Västerås I have reached the following conclusions.According to Jürgen Habermas theories the reading groups, with their ideals regarding education and meetingswhere everybody are equals, belong in the part of the public sphere that he calls literary. There are someconnections to the political sphere, for exempel the down to earth quality of the literature that is the choice ofthe groups and their way of discussing it.One problem that occures when one tries to apply Habermas idéas regarding the public sphere on readinggroups is that the criteria Habermas considers as vital to sphere for it to work properly does not seem to workon the reading groups. Inclusion, eqality and freedom of subjects are necessary to create a public sphere.
?ATT VÅGA SÄTTA ORD PÅ HEMLIGHETEN? ? En kvalitativ studie om hur kommunikationen mellan barn och hemmavarande
Syftet med uppsatsen är att undersöka om kommunikationen mellan barn och hemmavarande vårdnadshavare har förändrats efter barnets deltagande på verksamheten Solrosen. Uppsatsen utgår ifrån frågeställningarna: ? Hur upplever barnet att kommunikationen mellan barnet och den hemmavarande vårdnadshavaren förändrats?? Hur upplever den hemmavarande vårdnadshavaren att kommunikationen mellan den hemmavarande vårdnadshavaren och barnet har förändrats?? Vad anser personalen på Solrosen sig ha bidragit med gällande kommunikationen mellan barnet och den hemmavarande vårdnadshavaren?Solrosen är en verksamhet som drivs av Göteborgs Räddningsmission och som arbetar med pedagogisk gruppverksamhet för barn och ungdomar i åldrarna 5-18 år. Solrosen erbjuder stöd till barn, föräldrar och andra anhöriga då en familjemedlem frihetsberövats. Stödet kan innefatta gruppdeltagande och individuella samtal.
Vad kvinnor är mest nöjda med i samband med sin förlossning : Validering av instrumentet KUPP-I
AbstractThe aim: The aim of the study was to describe what women are most satisfied with in maternity care and if women´s childbirth experiences can be described by means of the QPP-I, who contains 32 statements related to maternity care. Design: The study is part of a national cross-sectional study which lasted for two weeks in Sweden in 2007. This paper analyzes one of the two questions with open answers, which reads: "What was the best with maternity care??. Results: The results showed that out of a total of 735 responses 717 could be placed in the existing instrument QPP-I.
?Det gav ju otroligt mycket alltså; erfarenhet känner jag såhär i efterhand? : ? en studie om före detta fritidsgårdsbesökares upplevda tid på gården.
Syftet med denna studie är att diskutera och analysera vad fritidsgårdstiden gav den före detta besökaren av lärdomar, delaktighet och meningsfullhet. Frågeställningarna som ställs är:Varför valde man att gå till fritidsgården?Hur uppfattade besökaren att man arbetade på fritidsgården för att han/hon skulle känna sig delaktig i en meningsfull verksamhet?Hur tror man en ungdomstid utan fritidsgården hade sett ut?Som teoretisk grund i uppsatsen finns Aaron Antonovsky och hans teori om Salutogenes och Kasam; Känsla av sammanhang med, samt begreppen; adolescens och relationskapital. Viktiga teorier och begrepp var för sig, men jag väljer att använda dem tillsammans då jag anser dem vara; begripliga, tillgängliga och kompatibla tillsammans med tidigare forskning och den insamlade empirin. Detta är en retrospektiv kvalitativ studie med halvstrukturerade livsvärldsintervjuer som metod.
Det syns inte på utsidan
Föreliggande forskningsrapport syftar till fördjupning i frågor som rör långtidssjukskrivna kvinnor med psykisk ohälsa. I Sverige är i dag kvinnor överrepresenterade när det kommer till långtidssjukskrivningar och att delta i arbetsmarknadspolitiska åtgärdsprogram på arbetsförmedlingen. Syftet med undersökningen är att kartlägga fem långtidssjukskrivna kvinnors upplevelser av att vara i en rehabiliteringsprocess. Studiens intresseområde rör sig kring vad det kan vara för faktorer som påverkar om kvinnorna hjälps av att vara i ett åtgärdsprogram. Jag har använt mig av en kvalitativ intervju när jag samlat in mitt empiriska material.
Elevers upplevelser av KASAM : känsla av sammanhang i idrottsundervisningen
Mitt syfte i den här studien har varit att undersöka i vilken utsträckning elever i skolan upplever känsla av sammanhang på idrottsundervisningen. Känsla av sammanhang eller KASAM som begreppet heter handlar om i hur hög grad man upplever olika komponenter i tillvaron (begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet). Beroende på hur låg eller hög grad av känslan man besitter, har man olika bra förutsättningar till hälsa i livet. Detta begrepp är myntat av Aaron Antonovsky. Mer om detta i avsnittet om teoretiskt perspektiv.
Djurassisterad terapi i fritidshemmet
Abstract
Titel: Djurassisterad terapi i fritidshemmet - Om djurassisterad terapi och möjligheterna att arbeta med djur i en fritidshemskontext
Författare: Niemi, Carolin & Widerberg, Susanne
Syftet med vår uppsats är att diskutera om, och i så fall på vilket sätt, djurassisterad terapi kan vara en arbetsmetod i fritidshemsverksamheten. Detta undersöks genom att studera tidigare forskning inom området djurassisterad terapi och att prata med verksamma inom området samt fritidspedagoger. Arbetet utgår från två frågeställningar: Vilka resultat kan påvisas på valda institutioner? samt Hur kan ovanstående resultat relateras till arbete med barn på fritidshem? För att besvara våra frågeställningar valde vi att använda en kvalitativ forskningsmetod och utföra semistrukturerade intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av sex personer varav fyra personer arbetar på vanliga fritidshem, en person arbetar på en fritidsklubb som har djur i sin verksamhet samt en certifierad terapeut inom hästunderstödd terapi och djur- och naturunderstödd terapi.
Undersökningsresultatet visar att begreppet djurassisterad terapi inte var känt bland fritidspedagogerna men att de hört talas om arbetssättet inom äldrevården.