Bakgrund: Förekomsten av STI såsom gonorré, hepatit B och C, HIV, AIDS, klamydia och syfilishar under de senaste åren ökat i Sverige. Studier visar att långt ifrån alla som utsatt sig för smitta ellerhar symtom på STI går och testar sig. Dessutom visar studier att vårdpersonal ibland nekar individenSTI-provtagning trots att detta inte är tillåtet. För att underlätta barnmorskans arbete medanamnestagande vid STI har det utvecklats ett frågeformulär inför STI-provtagning. Det saknasdock information om barnmorskors åsikter vid användandet av frågeformuläret.Syfte: Syftet var att utvärdera barnmorskors åsikter om frågeformuläret ?Frågor inför STIprovtagning?på barnmorske- samt ungdomsmottagningar i Göteborg och södra Bohuslän.

Denna studie kan ses som en del av barndomsforskningen, där barn betraktas som kompetenta aktörer vars rösterförtjänar att lyftas fram. Syftet var att undersöka hur barn i olika familjeformer pratar om tillblivelse. Intervjuer har genomförts med sammanlagt 22 barn varav elva kom från familjer med en sammanboende mamma och pappa som har fått barn genom samlag (relationsbarn) och de andra elva kom från familjer med en ensamstående mamma som har fåttbarn på egen hand med hjälp av assisterad befruktning (femmisbarn). Barnens ålder varierade från tre år och tio månader till nio år och nio månader. En Semistrukturerad intervjuguide låg till grund för intervjuerna där barnen ombads prata om tillblivelse, den egna tillblivelsen, tidigare kunskap om tillblivelse, känslor och åsikter inför ämnet samt kunskapskällor kring tillblivelse.

Rädsla och otrygghet på offentliga platser har studerats mycket sedan början av 2000-talet och då främst utifrån ett jämställdhetsperspektiv där kvinnors upplevda otrygghet, oro och rädsla för brott har varit i fokus. Att kvinnor har varit i fokus för trygghetsforskningen är ingen slump då kvinnor i större utsträckning än män historiskt har gett och ger uttryck för sin rädsla och otrygghet på offentliga platser. Trots Sveriges strävan mot ett jämställt samhälle så finns det få svenska studier som tittar närmare på hur män upplever otrygghet på offentliga platser, vilket har gjort att männen i princip har varit exkluderade ifrån svensk trygghetsforskning och trygghetsplanering. Ämnet för uppsatsen är mäns upplevda otrygghet på offentliga platser och syftet är att undersöka mäns upplevelser av otrygghet på offentliga platser, vilka platser som upplevs som otrygga och varför de upplevs som otrygga, samt hur dessa platser förhåller sig till de platser där flest brott begås. Syftet är vidare att undersöka hur kvinnor upplever de platser som männen har pekat ut som otrygga för att kunna dra slutsatser kring eventuella skillnader mellan män och kvinnor i upplevelsen av otrygghet.

Rädsla och otrygghet på offentliga platser har studerats mycket sedan början av 2000-talet och då främst utifrån ett jämställdhetsperspektiv där kvinnors upplevda otrygghet, oro och rädsla för brott har varit i fokus. Att kvinnor har varit i fokus för trygghetsforskningen är ingen slump då kvinnor i större utsträckning än män historiskt har gett och ger uttryck för sin rädsla och otrygghet på offentliga platser. Trots Sveriges strävan mot ett jämställt samhälle så finns det få svenska studier som tittar närmare på hur män upplever otrygghet på offentliga platser, vilket har gjort att männen i princip har varit exkluderade ifrån svensk trygghetsforskning och trygghetsplanering. Ämnet för uppsatsen är mäns upplevda otrygghet på offentliga platser och syftet är att undersöka mäns upplevelser av otrygghet på offentliga platser, vilka platser som upplevs som otrygga och varför de upplevs som otrygga, samt hur dessa platser förhåller sig till de platser där flest brott begås. Syftet är vidare att undersöka hur kvinnor upplever de platser som männen har pekat ut som otrygga för att kunna dra slutsatser kring eventuella skillnader mellan män och kvinnor i upplevelsen av otrygghet.

Problemformulering: Hur fungerar den interna kontrollen i svenskainsamlingsorganisationer och hur kan den förbättras?Syfte: Att analysera hur den interna kontrollen fungerar i svenskainsamlingsorganisationer, samt att se hur den kan utvecklas ochförbättras. De delsyften som ställdes upp för att detta huvudsyfte skullekunna nås var; att belysa deltagarnas upplevelse och uppfattning avinternkontroll, att utvärdera hur de ideella organisationernas särdragpåverkar internkontrollen, samt att utifrån insamlingsorganisationernassynvinkel studera introduktionen av FRIIs kvalitetskod.Avgränsning: I studien inkluderas enbart svenska insamlingsorganisationersom är medlemmar i Frivilligorganisationernas Insamlingsråd.Metod: Med ett hermeneutisk vetenskapligt förhållningssätt som grundantogs en kvalitativ forskningsstrategi. Undersökningen har inslag av ettdeduktivt angreppssätt då befintlig teori användes vid utformandet av enSemistrukturerad intervjuguide. Syftet med de intervjuer som genomfördesvar dock inte att testa på förhand formulerade hypoteser utan att skapa enförståelse för insamlingsorganisationernas upplevelser och uppfattning avinternkontroll.

Produktlansering är en utmaning för företag som verkar på dagens väletablerade marknader där produkterna i hög grad betraktas som homogena. Konsumenternas beslutsprocess skiljer sig med avseende på produktens karaktär och eftersom lanseringen till stor del avgör produktens framgång ställs höga krav på företagen. Lanseringsstrategier måste anpassas efter rådande omvärldsförhållanden, konsumentens preferenser och produktens egenskaper för att uppnå önskad genomslagskraft. Studien har genomförts på uppdrag av Spendrups med avsikt att utforma en strategi för lyckad lansering av produkter på den svenska ölmarknaden. Öl är en produkt som generellt betraktas som homogen, vilket innebär att aktörer på ölmarknaden måste tillföra mervärden till sin produkt för att positionera ölet i konsumentens medvetande. Vi vill belysa komplexiteten vid marknadsföring av öl då existerande lagar, regler och restriktioner begränsar kreativiteten hos företagen.

Internets framkomst medför nya utmaningar för företags kommunikation ochvarumärkesbyggande på grund av den höga informationstillgängligheten. Transparensen påinternet innebär att företag inte har i samma kontroll av sin kommunikation, utankonsumenterna har större makt och således påverkar hur ett företags varumärke uppfattas avkonsumenter. Digitaliseringen medför dock även möjligheter för små modevarumärken medbegränsade resurser att aktivt arbeta med sin marknadskommunikation och att bygga sinavarumärken genom sina hemsidor och facebook. Studien syftar till att ge förståelse för hurunga och små modevarumärken använder sig av internet för att bygga upp sitt varumärke ochvilka möjligheter internet förser för företagen i sitt varumärkesbyggande. Studien har enkvalitativ approach där en Semistrukturerad observationsstudie genomförts på tremodeföretag, därtill har två Semistrukturerade intervjuer gjorts med 2 av företagen.

Denna studie kan ses som en del av barndomsforskningen, där barn betraktas som kompetenta aktörer vars rösterförtjänar att lyftas fram. Syftet var att undersöka hur barn i olika familjeformer pratar om tillblivelse. Intervjuer har genomförts med sammanlagt 22 barn varav elva kom från familjer med en sammanboende mamma och pappa som har fått barn genom samlag (relationsbarn) och de andra elva kom från familjer med en ensamstående mamma som har fåttbarn på egen hand med hjälp av assisterad befruktning (femmisbarn). Barnens ålder varierade från tre år och tio månader till nio år och nio månader. En Semistrukturerad intervjuguide låg till grund för intervjuerna där barnen ombads prata om tillblivelse, den egna tillblivelsen, tidigare kunskap om tillblivelse, känslor och åsikter inför ämnet samt kunskapskällor kring tillblivelse.