Denna studie avser undersöka två pedagogiska praktiker med utgångspunkt i bild - och konstundervisning. Genom att intervjua en bildlärare och en konstpedagog undersöks deras arbetsmetoder och förhållningssätt till konst och bilder. Metoden som används är en kvalitativ Semistrukturerad intervju. Resultatet analyseras med hjälp av konstpedagogiska teorier formulerade av Anna Lena Lindberg, Carol Duncan, och Helene Illeris. Även ramfaktorteorin finns med i bakgrunden som teori.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av trädgården som arena för arbetsterapeutisk rehabilitering. Undersökningsgruppen bestod av sju legitimerade arbetsterapeuter som arbetat med klienter i trädgårdsmiljö. De utvalda arbetsterapeuterna intervjuades utifrån en Semistrukturerad intervjuguide. Det insamlade datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i tre kategorier "Trädgården som ett aktivitetsrum", "Trädgårdsrelaterade terapeutiska aktiviteter" och "Arbetsterapeutens kompetens för trädgårdsrehabilitering".

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av Semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av Semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Studiens syfte var att undersöka användningen av personlighetstest respektive begåvningstest hos svenska arbetsgivare, för att få en förståelse till vilket syfte och värde det anses tillföra hos svenska arbetsgivare. Samt inbringa förståelse till att personlighetstest i Sverige används i större frekvens jämfört med begåvningstest. Genom en enkätstudie och en Semistrukturerad intervju framkom att det finns skäl att tro att skillnaderna beror på okunskap hos testanvändarna samt att organisationers urvalsmetoder kan vara svåra att förändra. Det framkom även att det är möjligt att personlighet värderas högre än vad begåvning gör hos svenska arbetsgivare. Det medför att det återfinns skäl att tro att kulturella faktorer har en större påverkan än vad tidigare forskning visat..

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av Semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Med en kvalitativ ansats baserad på en Semistrukturerad critical incidents-intervju och Interperative phenomenological analysis undersöktes en frågeställning om transexuellas egna upplevelser av hur deras välmående och psykiska hälsa påverkas av att de genomför utredning som syftar till en könskorrigering. Informanterna, 5 stycken totalt, varav 4 var Male-to-female och 1 Female-to-male, rapporterar både positiv och negativ påverkan från utredningstiden. Studien sammanställer de sammanhang som informanterna rapporterar har haft störst inverkan på deras välmående och psykiska hälsa, till exempel väntan, real life-test och bemötande. Ur intervjuerna framträder ett komplicerat förhållande mellan utredare och behandlare kontra den som utreds, där den professionelles agerande kan få stor betydelse för hur den utredde uppfattar att utredningen påverkar deras psykiska hälsa och välmående..

I denna kvalitativa studie med hermeneutisk ansats har det övergripande syftet varitatt undersöka vad föräldrar har för kunskaper om deras barns användning av Internetoch om fenomenet nätmobbning. Vi har använt oss av Semistrukturerade intervjuermed nio informanter. Urvalet har varit föräldrar till barn i åldrarna 13-18 år. Föranalysen har symbolisk interaktionism använts. Resultatet visade att flera avföräldrarna hade bristande vetskap om deras barns användande av Internet.

Syfte med vår uppsats var att nå ökad förståelse och kunskap om anmälningsplikten i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen och hur plikten sägs upplevas av professionella som omfattas av den. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med Semistrukturerad intervjuform och intervjuat fem stycken behandlare inom barn- och ungdomspsykiatrin. Genom att använda oss av en kvalitativ ansats fick vi möjligheten att ta del av personalens redogörelser för hur de upplever, tänker och resonerar kring anmälningsplikten. Resultaten visar att personalen ser en betydelse med anmälningsplikten och att det finns faktorer som både kan underlätta och försvåra förhållandena vid en eventuell anmälan.

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av Semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Syftet med studien var att ta reda på hur 16 av deltagarna på den stresshanteringsyogakurs vi har följt uppfattar yogapasset och kursen som helhet. Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats, vilket innebär att finna variationer mellan yogadeltagarnas uppfattningar om stresshanteringsyogakursen. Vi har använt oss av en Semistrukturerad intervjuform för att yogadeltagarna skulle få utrymme att tala fritt om sina uppfattningar utifrån de teman intervjun innehöll. I undersökningen är urvalet 16 yogadeltagare mellan 26-61 år som har valt att fullfölja kursen. Av dessa är 14 kvinnor och 2 män.

Mot bakgrund av de nya läroplanerna Lgr11 och Gy11, där sex och samlevnad fått en större och tydligare plats, har vi undersökt skolpersonals syn på arbetet med sex- och samlevnadsundervisningen samt vilken roll normkritisk pedagogik spelar i denna verksamhet. Vi har besökt fem skolor där personal fått fortbildning i sex- och samlevnadsundervisning för att kunna möta de nya riktlinjerna. Genom fem intervjuer har vi kommit fram till att fortbildning är viktigt för yrkesutövandet och att normkritisk pedagogik i flera fall inneburit perspektivförskjutningar för kursdeltagarna. Det har dock visat sig att arbetet med sex och samlevnad möter mycket motstånd på skolorna och det upplevs i många fall som ett svårt, ibland kontroversiellt ämne. Detta leder till att utvecklandet av sex- och samlevnadsundervisningen ofta bedrivs av enskilda personer och därför efterfrågas större ansvar och engagemang från ledningshåll..

Avsikten med studien är att utforska vilken syn på krishantering och krisberedskap för skolor som kommer till uttryck inom forskningsbaserad litteratur i ämnet samt att utröna något om lärares känslor och uppfattningar kring begreppen. För att ta reda på hur en förskola och en skola ser på begreppet kris och hur de arbetar med krisberedskap skickade vi ut en kvalitativ och Semistrukturerad så kallad inkät som kompletterades med muntliga intervjuer. Resultatet från inkäterna jämfördes med aktuell forskning. I studien framkom det att beredskapsplaner anses som en viktig förberedelse för en eventuell kris. Vidare påpekas vikten av att lägga lärarrollen och undervisningen åt sidan och finnas där som medmänniska för till exempel en sörjande elev.

Manlighet och känslor är, historiskt sett, två sällan sammankopplade fenomen. Mannen har i stor utsträckning setts som den rationella och känslokalla av de två könen. Manlighetsidealet håller dock på att förändras och både forskning och mina informanter menar att mannen idag tillåts visa känslor i mycket större utsträckning än vad som var tillåtet i det manlighetsideal som fanns förr. I Sverige verkar det som att vi numera har androgynatet som dominerande patriarkatfas, vilket innebär mer jämlikhet och individualism. Detta verkar innebära mer frihet för mannen att välja vilka delar av manlighetsidealet han ska internalisera i sitt liv.

Manlighet och känslor är, historiskt sett, två sällan sammankopplade fenomen. Mannen har i stor utsträckning setts som den rationella och känslokalla av de två könen. Manlighetsidealet håller dock på att förändras och både forskning och mina informanter menar att mannen idag tillåts visa känslor i mycket större utsträckning än vad som var tillåtet i det manlighetsideal som fanns förr. I Sverige verkar det som att vi numera har androgynatet som dominerande patriarkatfas, vilket innebär mer jämlikhet och individualism. Detta verkar innebära mer frihet för mannen att välja vilka delar av manlighetsidealet han ska internalisera i sitt liv.