Bakgrund: En av de svåraste uppgifterna sjuksköterskor har i sitt arbete är att vårda lidande patienter och samtidigt stötta närstående. Tidigare studier visar att sjuksköterskor ofta upplever otillräcklighet i arbetet med döende patienter. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda döende patienter i palliativ vård. Metod: Datainsamlingen genomfördes med hjälp av intervjuer där sju sjuksköterskor från palliativa avdelningar deltog. En Semistrukturerad intervjuguide användes och materialet analyserades med innehållsanalys.

Arbetets utgångspunkt var att undersöka hur personer med psykosdiagnoser kan uppleva psykoterapi. Vi valde att fokusera patientens upplevelse då vi anser att denna är viktig för förståelsen av individen bakom diagnosen. Syftet var att belysa det subjektiva värdet av terapi för dessa personer samt att beskriva deras upplevelser och tolka de beskrivna fenomenens mening. För att uppnå detta syfte användes en berättande, hermeneutisk ansats. Sju kvalitativa intervjuer genomfördes med hjälp av en Semistrukturerad intervjuguide.

SAMMANFATTNINGTitel: Marknadsföring av utbildningsprogram med ekonomiinriktning vid högskolor och universitetSeminariedatum: 4 juni 2010Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, FÖA300, 15 hpFörfattare: Isabelle Andersson, Rebecca Nordström och Madeleine WikströmHandledare: Carl G ThunmanNyckelord: Mälardalens högskola, utbildningsprogram med ekonomiinriktning, högskolor och universitet, studentens utbildningsval, marknadsföring, sociala medierSyfte: Syftet med uppsatsen är att presentera och beskriva en ny modell för marknadsföring av utbildningsprogram med ekonomiinriktning vid högskolor och universitet, samt en strategi för hur modellen praktiskt kan tillämpas av marknadsförare vid Mälardalens högskola.Metod: För att uppnå syftet samlades vetenskaplig information in, en för- respektive huvudundersökning genomfördes och all den insamlade informationen analyserades. Förundersökningen bestod av intervjuer med en utbildningsledare och informatörer vid Mälardalens högskola samt med en anställd vid Stockholms universitet. Huvudundersökningen bestod av en intervju med respondenter från Mälardalens högskola i en fokusgrupp, en enkätundersökning med respondenterna i fokusgruppen samt en intervju med en gymnasieelev, vilken utgjorde ett komplement. Primärdata respektive sekundärdata i form av resultatet av två enkätundersökningar användes även för att komplettera huvudundersökningen.Resultat: En modell för marknadsföring av utbildningsprogram med ekonomiinriktning vid högskolor och universitet, samt en strategi för hur den praktiskt kan tillämpas, har tagits fram, presenterats och beskrivits. Strategin består av förbättringsförslag som marknadsförare vid Mälardalens högskola kan tillämpa för att dels påverka studentens utbildningsval och dels bygga upp ett starkare varumärke..

Syftet var att undersöka verksamma förskollärares tolkning av begreppen tema, tematiskt och ämnesintegrerat med ett sociokulturellt perspektiv.Frågeställningar:Hur tolkar verksamma förskollärare tema, tematiskt arbetssätt och ämnesintegrerat?Vad innefattar förskollärarna i dessa begrepp?Gör förskollärarna någon skillnad på dessa begrepp och i så fall, hur?Vilka, tycker förskollärarna, är krav för tema och tematiskt arbetssätt?Vilka fördelar ser förskollärarna med att arbeta med tema, tematiskt och ämnesintegrerat?Metod för datainsamling är intervju.Resultat och slutsatser: Tema uppfattades som något positivt och eftersträvansvärt med flera fördelar. En fördel var att det hjälpte pedagogen att hitta en utgångspunkt och att rama in ett område som sedan kopplades till olika ämnen och viktiga aspekter ifrån läroplanen. Förskollärarna var eniga om att det fanns krav att uppfylla, såsom att verksamheten skulle utgå ifrån barnens erfarenheter och intressen. De med senast genomförd utbildning hade lättare att sätta ord på tematiskt arbetssätt och förklarade det som att det tema man för tillfället har finns i all verksamhet, vilket ger en röd tråd och sammanhang.

Syftet med denna uppsats var att jämföra diskurser med nyutbildade slöjdlärares resonemang om skolslöjd och hållbar utveckling. Detta gjorde jag genom att utföra en Semistrukturerad intervjustudie där fem nyutbildade slöjdlärare ingick. Utifrån de ämnen informanterna valde att tala om under intervjuerna skapade jag teman, vilka jag sedan undersökte i resultatkapitlet. De teman som undersöktes var återbruk, materialhushållning, reparationer, teori i slöjd, ämnesövergripande arbete samt skapa versus köpa. Innehållet i några av dessa teman föreskrivs i styrdokumenten medan andra inte gör det.

En kvalitativ studie om konflikter mellan separerade föräldrar och samhällsförändringar som har bidragit till att konflikter mellan dessa föräldrar har ökat. De frågeställningar som har använts är: Går det att urskilja några specifika målgrupper som nyttjar erbjudandet om samarbetssamtal? Vilka orsaker kan det finnas till att föräldrar uppsöker hjälp i form av samarbetssamtal? Finns det några specifika samhällsförändringar som har bidragit till att konflikter mellan separerade föräldrar har ökat? En Semistrukturerad intervjumetod har använts för att intervjua familjerättsekreterare i deras roll som samtalsledare. Litteraturstudier har utförts om samhällsutvecklingen.En narrativ analysmetod har använts för redovisning av resultatet. Resultatet visar bl.a.

Syftet med denna studie är att undersöka hur flyktingbarnets rättigheter efterlevs i Europa samt hur Sverige lever upp till skyldigheterna i barnkonventionen i ärenden enligt Dublinförordningen. Det är en litteraturöversikt över befintlig forskning på området, men även en kompletterande semistrukturerad gruppintervju har gjorts på Migrationsverkets Dublinenhet. Tolkningsramen består av barnkonventionen samt etik i socialt arbete. Genom dessa utgångspunkter har vi i analysen försökt bidra till en större förståelse för hur verkligheten ser ut för flyktingbarnet i Europa. Studiens resultat tyder på att barnkonventionens breda tolkningsutrymme gör det möjligt för stater att anpassa barnets rättigheter enligt konventionen till att gynna staten.

Denna uppsats undersöker hur en operatörs mentala modell av en ikon med en bakomliggande komplex funktion ser ut. Som metod har intervju använts och undersökningen är av kvalitativ art. Resultatet visar att operatörerna generellt upplever att ikonerna fungerar i sitt sammanhang, så länge operatören har kunskap om maskinerna och hur de fungerar så upplever operatörerna ikonerna som logiska..

SammanfattningSyftet med denna studie är att tillföra kunskap om inne- och uteslutande handlingar i samband med specialundervisning i grundskolans tidigare år i den svenska skolan. Frågeställningarna som kommer besvaras i studien är, vilka inneslutande respektive uteslutande handlingar sker i skolan i samband med att elever får specialundervisning? Vilka följder får inneslutande respektive uteslutande handlingar i samband med att elever får specialundervisning? Vilka fler effekter kan specialundervisningens organisering leda till? Studien utgår från en halvstrukturerad kvalitativ intervju, vilket betyder att intervjun inte genomförs med ett stängt frågeformulär. Den tar sin utgångspunkt i en intervjuguide som inkluderar bakgrund, organisation, följder och attityder. Materialet analyserades med beskrivningskategorier, med utgångspunkt i fenomenografin där målet är att kartlägga skilda uppfattningar om samma fenomen.

Min undersökning har genomförts med fokus på identitet och kläder. Syftet med uppsatsen är att försöka nå en djupare förståelse för och beskriva hur unga människor, mellan 21-29 år, kommunicerar en del av sin identitet genom hur de väljer att klä sig. Jag är intresserad av att se om och i så fall, vad vilket budskap som kläder kan tänkas förmedla, hur respondenterna väljer att klä sig beroende på social situation, om de påverkas av yttre faktorer och hur de ser på ett eventuellt samband mellan kläder och identitet. Frågeställningen löd: Hur använder unga människor mellan 21-29 år kläder för att kommunicera sin identitet? Jag har genomfört undersökningen genom att skicka ut en kvalitativ Semistrukturerad intervju per mail via Internet, vilket har inneburit en hel del speciella förutsättningar och förhållanden, inte minst med tanke på att metoden är relativt outforskad.

Vårt syfte är att undersöka på vilket sätt pedagoger använder det verbala samspelet som verktyg i sin undervisning med utgångspunkt i dialoger. Olga Dysthe och Lev Semjonovitj Vygotskij som är två forskare, betonar båda vikten av dialogens förekomst i klassrummet. I vår studie har vi valt att lägga stor tyngd på dessa forskare, då de enligt oss har spelat en avgörande roll för dagens aktuella pedagogik. Vi har valt att använda oss utav två kvalitativa metoder, observation och intervju. Observationerna skedde i fyra klasser med elever i årskurs fem, det vill säga barn som är 11-12 år samt en intervju med en av klassernas pedagoger. Vi kompletterade undersökningen med ytterligare tre pedagogers skriftliga enkätsvar. Undersökningarna genomfördes i två klasser på en central skola i en större stad samt i två klasser i en byskola belägen utanför staden.

Syftet med föreliggande studie var att få en större förståelse för några personers tankar och reflektioner om vad en optimal parrelation innebär. Följande frågeställningar var i fokus: Vilka aspekter kan knytas till en optimal parrelation? På vilket sätt styr olika omvärldsfaktorer? En Semistrukturerad intervjuform användes och urvalet bestod av fem personer i åldrarna 30-45 år. Resultatet visade att tilliten hade en avgörande roll för välbefinnandet i en optimal parrelation. Den optimala parrelationens negativa sidor påpekades också, till fördel för den reella relationen.

BakgrundStudien behandlar ämnet inskolning på förskolan och användandet av traditionell inskolningsform respektive föräldraaktiv inskolningsform. I arbetet ligger stort fokus på barnets behov av trygga relationer under inskolningsprocessen. Vi har även beskrivit barns trygghetsskapande utifrån Bowlbys anknytningsteori. Som teori har vi använt oss av Sterns utvecklingsteori där han utgår från barnets upplevelser av sig själv inom domänerna samvaro, samspel, samförstånd, samtal och sammanhang.SyfteSyftet med undersökningen är att synliggöra pedagogers syn på vad inskolningen bidrar med. Syftet är även att synliggöra deras beskrivningar av erfarenheter om olika metoder för inskolning i förskolan.MetodSom metod har vi använt oss av kvalitativ intervju med kvalitativ analys.

Detta examensarbete behandlar frågeställningen om man vid framtagningen av nya system behöver använda systemutvecklingsmodeller och är det då fullt möjligt att för kundens räkning framtaga ett system som resulterar i önskvärda funktioner. Detta trots att man inte kräver att kunden ? skall tillhandahålla en utförlig kravspecifikation ? skall ha kunskaper om systemframställning ? skall ha kunskaper om tekniska lösningar ? skall vara fullt engagerad i projektet. Vi påstår även att målet för själva uppgiften ej heller behöver vara självklar då detta oftast förnyas under själva systemframställningen därför att kunden ibland saknar visioner för vad som går att lösa med hjälp av dagens teknik. Vi har studerat i litteraturen och undersökt olika systemutvecklingsmodeller utifrån att de skall fungera tillsammans med kunder som uppfyller ovanstående kriterier.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att underso?ka motivationsklimat inom ungdomsakademier i elitfotbollen i Stockholm med hja?lp av fo?ljande fra?gesta?llningar:- Vad inneba?r ett prestations- och resultatorienterat motivationsklimat fo?r chefer och tra?nare inom akademin?- Vilket motivationsklimat prioriteras i akademiverksamheten?- Upplever tra?narna att motivationsklimatet ger effekter i termer av inre motivation och la?ngsiktig idrottslig framga?ng?- Vilka metoder anva?nds i praktiken fo?r att skapa o?nskva?rt motivationsklimat?MetodStudien a?r en kvalitativ sa?dan. Arbetet har anva?nt sig av en triangulering i tva? elitfo?reningar i fotboll, inkluderat tva? intervjuer med akademichefer, fyra intervjuer med akademitra?nare, samt en observation. Fo?r att besvara arbetets syfte och fra?gesta?llningar har en egen intervju- och observationsguide arbetats fram med achievement goal theory, och self-determination theory som grund.