Det övergripande syftet med denna studie är att analysera högstadieelevers upplevelser av elevdemokrati i skolan. Studier från tidigare forskare har inriktat sig på hur lärarna upplever att eleverna får vara med och påverka i skolan. Vi ansåg därför att det var behövligt att genomföra en studie om hur eleverna upplever sin situation. Studien genomfördes genom att åtta elever deltog i kvalitativa intervjuer om deras upplevelser om elevdemokrati. Intervjuerna genomfördes hösten 2012 och var uppbyggda efter en semistrukturerad metod, vilket gav eleverna möjligheten att utveckla sina svar samt gav oss utrymme att ställa följdfrågor.

Syftet med min studie är att genom att studera frånvarostatistik, betygstatistik, nationella prov åk 5 och intervju med elever och skolpersonal försöka hitta ett mönster i orsakerna till skolk samt metoder för att motverka skolk..

Studiens syfte var att undersöka delat ledarskap i ett medarbetarperspektiv. De övergripandefrågeställningarna var medarbetarnas arbetsinnehåll och medarbetarnas upplevelse av ochuppfattning om delat ledarskap. Studien är en kvalitativ ansats där Semistrukturerad intervjuvaldes. Studien är baserad på sju intervjuer med pedagoger som har erfarenhet av delatledarskap. Två grundskolor och en förskola i två kommuner ingår i studien.

Syftet med denna uppsats var att belysa hur pedagoger arbetar för att skapa ett interkulturellt klassrum. Genom att undersöka hur pedagoger vid två olika grundskolor arbetade utifrån ett interkulturellt perspektiv samt även undersöka pedagogernas uppfattningar om ett interkulturellt perspektiv, uppfylldes syftet. Det teoretiska perspektiv vi använde oss av i vår uppsats var ett interkulturellt perspektiv. Utifrån det interkulturella perspektivet undersökte vi hur pedagogerna arbetade med och uppfattade begrepp som kultur, språk, mångkultur och identitet. Metoderna som användes i uppsatsen var observation och intervju.Resultatet visade att det interkulturella klassrummet skapas främst genom att pedagogerna uppmärksammar och arbetar med elevernas språk och kulturer.

Syftet med studien är att utforska vilka uppfattningar fyra musikutbildade personer med erfarenhet av äldre har när det gäller musik och äldre. Forskning om sambandet mellan musik och äldre är nästintill frånvarande och den forskning som finns om ämnet rör sig främst kring musik och demenssjukdom. Denna studie tar utgångspunkt i en kombination av forskning om äldre i allmänhet och forskning om äldre med demenssjukdom. För att söka svar på syfte och forskningsfrågor tar studien sin utgångspunkt i kvalitativa intervjuer, där en Semistrukturerad intervjuform i samtal med informanterna har utgjort studiens huvudsakliga forskningsmetod. Studiens informanter har varierad bakgrund, men har gemensamt att de alla är utbildade inom musikpedagogik eller musikterapi och arbetar eller har arbetat med musik för äldre på institution. I studien framkommer en enighet där informanterna menar att musik kan påverka äldre både fysiskt, emotionellt, kognitivt och socialt. .

Titel: Sluten societetsborg eller trygg fristad?Författare: Emma Karlsson & Jani KorhonenKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistisk och masskommunikation vid Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2008Handledare: Karin FogelbergSidantal: 35 exkl. bilagorUppdragsgivare: Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen.Syfte: Vårt syfte är att, ur ett trygghetsperspektiv, undersöka hur människor som på olika sätt har erfarenhet av Eriksberg upplever området där.Metod och material: 5 stycken kvalitativa djupintervjuer med personer som har koppling till Eriksberg, intervjuerna var av semistrukturerad karaktär och spelades in med bandspelare, varefter de transkriberades till text.Huvudresultat: Våra resultat visar att Eriksberg är ett område som upplevs som modernt och tryggt, men samtidigt också som en form av segregation, då endast vissa har råd att bo där. De visar även att arkitekturen spelar en roll för människors upplevelse av trygghet, bland annat att de känner sig mer trygga med ökad belysning..

Uppsatsen undersöker utifrån Tillys (2000) teori om beständig ojämlikhet hur kön utgör en organiserande och hierarkiserande princip inom Karlskronas pingstförsamling. Studien är kvalitativ och metoderna observation och intervju har använts.

Beteendevetenskapen har 80 års vetenskaplig bakrund, tillämpningen av dess metodik inom näringslivet har pågått i cirka 30 år och i Sverige har den knappt börjat. Kärnan av dess tillämpning utgår ifrån beteendeanalys som är ett vetenskapligt metodik som syftar till att förstå varför människor gör det de gör i olika situationer. Att tillämpa beteendeanalys inom individuell psykologisk behandling så som KBT (Kognitiv Beteendeterapi) har visat sig vara en både tids- och kostnadseffektiv såväl som framgångsrik metod. Forskning och tillämpningen av metodiken inom näringslivet för arbetsledning och organisationsutveckling är i det närmaste obefintlig i Sverige trots att den vunnit mark utomlands i många föregångsländer och stora företag.Den beteendevetenskapliga organisationslitteraturen och dess forskare hävdar att ledarskap utan kunskap om beteendevetenskapliga metoder skadar både produktivitet, personlig utveckling och trivsel på arbetet. Det finns en väl utvecklad och vetenskapligt underbyggd forskning, framgångsrika referensföretag samt en mängd vinster med arbetssättet och ändå fortsätter företag och dess chefer att gång på gång jaga kortsiktiga vinster och investera i utvecklingsförsök som inte leder till en konkret förändring i verksamheten.

Syfte: Uppsatsens syfte är att följa ett investeringsprojekt i ett företag och sätta det i relation till teorin om investering. Författarna vill försöka utreda huruvida det förekommer skillnader i hur det går till i praktiken jämfört med teorin om hur företag skall eller bör gå till väga i en investeringsprocess.Metod: Kvalitativ enkelfallstudie med intentionen att utvärdera och jämföra själva utfallet av en investeringsprocess mot gällande teorin baserat på intervju av nyckelperson samt genomgång av dokument.Teori: Med teorier om investering, kalkylmetoder, investeringsbedömning samt om olika typer av investeringar, riskbedömning samt känslighetsanalys vill vi belysa det teorin säger om en investeringsprocess.Empiri: Kort genomgång av studerat företag följs av intervju med nyckelperson i studerat företags investeringsprocess samt bearbetning av i processen använda dokument.Resultat: Företag gör sällan som teorin säger när det gäller investeringskalkyler men teorin finns som komplement till praktikens utförande. Det finns ofta annat än endast investeringskalkyler som visar positivt utfall som ligger till grund för en investering..

Diagnostisering av olika avvikande beteenden är ett vanligt och ständigt aktuellt diskussionsämne i dagspress såväl som i den vetenskapliga diskursen. Diagnosen Aspergers syndrom visar bland annat att individen ifråga generellt har svårt att uppfatta och tolka andra personers intentioner. Denna kvalitativa studie som använder en Semistrukturerad intervjuform kommer att undersöka konsekvenserna av en diagnos. Konsekvenserna analyseras i tre olika avseenden; emotionella, praktiska och sociala. Mödrar till barn med Aspergers syndrom har varit tvungna att driva på arbetet med att få en diagnos till stånd, men upplever lättnad i samband med själva diagnostiseringen.

Internationell forskning visar att samtliga etablerade psykoterapier är likvärdigt effektiva och att utfallet påverkas av såväl egenskaper hos terapeut samt klient som av relationen dem emellan. Syftet med studien var att identifiera innebörden i fenomenet allians i systemisk familjeterapi och studien har genomförts med fyra familjeterapeuter i en semistrukturerad fokusgrupp. Studien visade att allians i familjeterapi är ett samspelsfält inkluderande två relaterandenivåer såsom ram och interaktion. De två nivåerna omfattade aspekterna förtrogenhet, asymmetri, relatera till flera, samförstånd, närvaro och berördhet. I resultatet visades också att allians i systemisk familjeterapi handlar om flera allianser mellan terapeut och klienter i olika system.

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för hur några matematiklärare uppfattar elevers prestationer och motivation i ämnet matematik. Syftet ämnar också belysa om lärarna ser några könsskillnader, samt om lärarna behandlar elever annorlunda utifrån dess kön. Urvalet bestod av fyra matematiklärare, tre kvinnor och en man som hade varit verksamma lärare i minst sju år. En Semistrukturerad intervjuform användes med en förbestämd intervjuguide som hade två kategorier: könsskillnader i klassrummet och motivation. Resultatet analyserades med inspiration från fenomenologin.

Denna kvalitativa studie belyser hur socialarbetare inom missbruksvården uttalade sig om evidensbaserad praktik. Syftet var även att få en förståelse i vad som kan hindra eller främja ett evidensbaserat arbetssätt. Studien utgick ifrån en socialkonstruktivistisk ansats genom Berger och Luckmanns tresidiga modell där även studiens resultat är tolkat i samma anda. Studien gjordes utefter semistrukturerad utgångspunkt med fem socialarbetare inom missbruksvården i sammanlagt tre kommuner. Resultatet visar att evidensbaserad praktik ses som något som är beforskat och beprövat.

Studiens syfte är att undersöka lärares uppfattningar om skriftliga omdömens utvecklande funktion för deras arbete samt hur undervisningen påverkas av arbetet med bedömning. Avsikten är vidare att undersöka om de praxisnära uppfattningarna stämmer överens med Skolverkets intention med skriftliga omdömen som verktyg för att utveckla undervisningen, samt om uppfattningar hos lärare skiljer sig beroende på vilken ålder de undervisar i. Vår utgångspunkt för studien är didaktiska konsekvenser av bedömning, och i synnerhet formativ bedömning då denna bedömningsform påtalas av Skolverket i samband med skriftliga omdömen. För att uppnå syftet med studien har vi valt att intervjua sex lärare verksamma på låg- och mellanstadiet och undersökt vilken betydelse arbetet med skriftliga omdömen har för didaktiskt handlande i form av planering och utvärdering.Resultatet av vår undersökning visar att skriftliga omdömen har betydelse för det didaktiska handlandet, samt att vissa skillnader kan urskiljas i lärarnas uppfattningar beroende på vilket åldersstadium de är verksamma inom. Resultatet visar även tydligt att lärarnas uppfattningar har förändrats sedan införandet av skriftliga omdömen och vår slutsats är att de befinner sig i en process med att utveckla bedömning som ett didaktiskt redskap.Nyckelord: didaktik, lärare, intervju, bedömning, skriftliga omdömen.

Syfte och frågeställningarMin avsikt med studien var att undersöka yngre elevers (8-10 år) attityder och upplevelser av fysisk aktivitet, samt vilken roll barnen tilldelar fysisk förmåga och upplevd fysisk självkänsla vid spel och lekar tillsammans med andra barn.MetodUrvalet bestod av 12 elever, 8-10 år med vilka en Semistrukturerad intervju genomfördes. Vid intervjun användes bilder som föreställde barn i olika situationer. Utöver Intervjun genomfördes en föräldraenkät för att få en bakgrundsinformation om föräldrarnas syn på barnens fysiska aktivitet och deras egna motionsvanor. Intervjusvaren bearbetades utifrån frågeställningarna, analyserades och tolkades med utgångspunkt från ett interaktionistiskt perspektiv.ResultatEleverna beskriver den egna fysiska självkänslan i termer av god idrottslig motorisk kompetens. Då respondenterna resonerar kring andras goda kompetenser beskrivs dessa i termer av fysisk styrka och kondition.