Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett individperspektiv erhålla djupare förståelse och ökad insikt inom ramen för mäns identitetskapande på en kvinnodominerad arbetsplats. Studien utgick från en kvalitativ metod med en tematisk, Semistrukturerad intervjuguide. Urvalet utgjordes av fyra män som jobbar på ett sjukhus i Halmstad. Resultatet visar att männens identitet är flyktig och att den är situationsbunden. Resultatet påvisar även hur en identitet är bunden till olika slags sociala relationer.Resultatet analyseras utifrån George Herbert Mead, Sigmund Freud, Erwig Goffman, William James samt Gregory Stone.

Att arbeta med elever som presterar på en högre nivå än vad övriga elever i klassen gör kan vara utmanade arbete för lärare. Det ingår i lärarens uppdrag att stimulera och motivera alla elever i sin kunskapsutveckling, därför ville vi undersöka hur lärare stimulerar och individualisera för dessa elever. I denna studie presenteras tidigare forskning samt resultaten av empirin som samlades in med hjälp av observationer och intervjuer. Studien genomfördes på två skolor där tre lärare på varje stadium deltog.I bakgrunden beskriver vi kort om varför vi anser att detta är ett område som är av nytta för samhället då högpresterande elever är en grupp som sjunker vilket PISA-undersökningen visade på. De metoder som vi har använt oss av vid denna undersökning var intervju och observationer då vi ville se hur lärarna faktiskt arbetar.

Denna studies syfte var att skapa ett valideringsinstrument för att nivåbestämma ochvalidera kunskaper hos vuxna elever inför byggutbildning. Orsaken till att författarenvalde detta område var en upplevd brist i den egna verksamheten. Eftersom problemetsom studerades var i den egna verksamheten blev det naturligt att väljaaktionsforskning som metod. Valideringsinstrumenten som studerades använde sig avsåväl kvalitativ intervju som praktisk handling. I resultatet redovisas utifrån kunskapsbegreppenepisteme, techne och fronesis vad som kan eller inte kan valideras i intervjuoch praktisk övning samt hur resultatet av en validering kan påverkas av såväl avtestledarens interaktion med eleven som av testledarens förkunskaper.

Uppsatsens främsta syfte är att undersöka vilka olika inlärningsstilar som finns i en klass, vilken kunskap läraren har om individuella lärstilar och vilka för- och nackdelar det finns med att arbeta med individuella lärstilar.Utifrån Dunns lärstilar kommer jag att undersöka en klass genom enkät, intervju och observation för att titta på hur eleverna agerar i klassrummet och försöka att förstå på vilket sätt de lär sig bäst.Den teoretiska delen av arbetet berör tre teorier om individuell inlärning, hjärnan och dess funktioner, minne och förståelse. De tre teorierna jag kommer att använda mig av är Dunns inlärningsteori, Howard Gardners åtta intelligenser och Edward de Bonos syn på inlärning.De metoder som används i undersökningen är enkätundersökning, intervju med lärare och egna observationer.Resultaten pekar på att de flesta barnen i klassen är auditativa/visuella. Läraren arbetar, till viss del, med individuell inlärning genom att arbeta med olika metoder i sin undervisning. Läraren talar även mycket med sina elever för att tillsammans planera undervisningsmetoder. Mina observationer motsäger till viss del resultaten av enkätundersökningen..

Uppsatsen undersöker utifrån Tillys (2000) teori om beständig ojämlikhet hur kön utgör en organiserande och hierarkiserande princip inom Karlskronas pingstförsamling. Studien är kvalitativ och metoderna observation och intervju har använts..

Syftet med studien var att undersöka verksamhetschefers uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens inom psykiatri. En kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats valdes. Fenomenografi avser att beskriva hur fenomen i omvärlden uppfattas av människor. Studien genomfördes i Mellansverige och sju informanter intervjuades med en Semistrukturerad intervjuguide. Analysen resulterade i fyra olika uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens.

Vårt syfte med studien var att undersöka pedagoger och specialpedagogers syn på betydelsen av användandet av alternativa och kompletterande hjälpmedel (AKK) för barn med diagnosen autism på förskolan. Frågeställningarna för studien var att undersöka vilka uppfattningar pedagoger och specialpedagoger har om kommunikationens betydelse för barn med autism i förskolan och vilka uppfattningar som pedagoger och specialpedagoger har om AKK:s betydelse för barn med autism i förskolan rörande deras lärande och utveckling samt vilka skillnader det fanns mellan pedagogernas och specialpedagogernas syn på AKK:s betydelse för barn med autism i förskola? Vi valde att använda oss av intervju som metod eftersom vi var intresserade av respondenternas egna tankar och ansåg att vi genom en intervju hade möjlighet att ställa följdfrågor för att fördjupa deras resonemang om ämnet.Vi delade upp arbetet i två delstudier där den ena av oss ansvarade för datainsamling och databearbetning från pedagogerna (delstudie 1) och den andre av oss ansvarade för det samma arbetet för specialpedagogerna (delstudie 2). Vid datainsamlingen använde vi oss av diktafoner för att spela in samtalen, på så sätt hade vi fullt fokus på respondenten under intervjuns gång. Efter intervjuerna har samtalen lyssnats av, transkriberats och förts in i dokument i datorn, för en bättre överblick.

Syftet med denna uppsats är att jämföra journalisters intervjuteknik med avseende på om de utför intervjuer avsedda för press, radio eller tv. Inom journalistiken är intervjun är den mest använda metoden för att skaffa information. I teoriavsnittet går jag igenom vad som utmärker intervjun som journalistisk arbetsmetod och redogör för vad som menas med god intervjuteknik. Jag beskriver också vad som skiljer press-, radio- och tv-intervjuer åt. Med teorin som grund har jag använt mig av en kvalitativ forskningsansats och gjort intervjuer med sex yrkesverksamma journalister inom press, radio och tv om deras syn på sin intervjuteknik.

I framtiden står vi inför stora utmaningar i fråga om hållbar utveckling, fortsatt välfärd och god folkhälsa. Folkhälsan påverkas särskilt av samhällsförändringar och politiska beslut, i synnerhet av beslut tagna på regional och kommunal nivå, eftersom de fastställda besluten berör människors dagliga förutsättningar. Framtidens organisering av välfärden kan samtidigt inte enbart lösas genom enskilda organisationsförändringar utan det behövs ett långsiktigt arbete med attitydförändringar och metoder som stödjer samverkan och nya förhållningssätt. Politikers intresse och kunskaper är därför betydelsefulla för att folkhälsofrågor ska prioriteras, vilket vanligtvis sker genom samverkan. Syftet med studien är följaktligen att skildra samverkan i relation till det lokala folkhälsoarbetet hos ledande kommunalpolitiker och om deras upplevda erfarenheter och uppfattningar av denna samverkan.

Syfte: Uppsatsens syfte är att följa ett investeringsprojekt i ett företag och sätta det i relation till teorin om investering. Författarna vill försöka utreda huruvida det förekommer skillnader i hur det går till i praktiken jämfört med teorin om hur företag skall eller bör gå till väga i en investeringsprocess.Metod: Kvalitativ enkelfallstudie med intentionen att utvärdera och jämföra själva utfallet av en investeringsprocess mot gällande teorin baserat på intervju av nyckelperson samt genomgång av dokument.Teori: Med teorier om investering, kalkylmetoder, investeringsbedömning samt om olika typer av investeringar, riskbedömning samt känslighetsanalys vill vi belysa det teorin säger om en investeringsprocess.Empiri: Kort genomgång av studerat företag följs av intervju med nyckelperson i studerat företags investeringsprocess samt bearbetning av i processen använda dokument.Resultat: Företag gör sällan som teorin säger när det gäller investeringskalkyler men teorin finns som komplement till praktikens utförande. Det finns ofta annat än endast investeringskalkyler som visar positivt utfall som ligger till grund för en investering..

Bakgrund Under den verksamhetsförlagda tiden på lärarutbildningen har jag vid flertalet tillfällen sett lektioner inom ramen för livskunskap eller EQ (emotionell intelligens). Genom övningar, rollspel och diskussioner tränar man eleverna att utveckla sina sociala och emotionella förmågor. Syftet är, att med hjälp av dessa lektioner, påverka eleverna, inte bara till bättre medmänniskor, utan också förebygga mobbing och skapa ett bättre klassrums- och arbetsklimat. Men hur ser diskursen ut gällande skolans värdegrundsuppdrag och hur talar och tänker lärare om deras socioemotionella arbete med elever i grundskolan? Syfte Syftet är att finna diskursen om skolans värdegrundsuppdrag samt ur ett lärarperspektiv, studeras lärares arbetssätt och tankar kring läroplanens värdegrundsuppdrag i grundskolan, med fokus på socioemotionellt arbete med elever. Metod Genom en enkätundersökning, vänd till grundskollärare, undersöktes arbetssätt och attityder kring ovan nämnda syfte.

Syftet med denna studie var att undersöka om arbetsgivare diskriminerar kvinnor och invandrare eller personer med utländsk bakgrund. Studien genomfördes med hjälp av ett frågeformulär som skapades för denna studie. Till frågeformuläret hörde brevet från en tänkt arbetssökande. Det fanns fyra alternativa namn: ett svenskt och ett utländskt mansnamn samt ett svenskt och ett utländskt kvinnonamn. Innehållet i brevet var för övrigt identiskt.

Syftet med denna fallstudie har varit att samla in material för att kunna pröva om resultatet stödjer Johansson och Wirths teori om sambandet mellan elevers taluppfattning och huvudräkningsförmåga samt om det insamlade materialet stöder Löwing och Kilborns teori om räknelagars betydelse för elevers huvudräkningsförmåga. Metoden som använts för att samla in material var intervju med elever samt deras lärare. Resultaten från elevintervjuerna stöder delvis Johanssons och Wirths teorier, företrädesvis av de elever som uppnådde höga poäng i huvudräkningstestet och använde hoppstrategier i merparten av uppgifterna. Elevernas prestationer gav även stöd till Löwing och Kilborns (2009) teorier eftersom elevernas användning av den kommutativa lagen tycks vara sammankopplad med elevernas resultat i huvudräkningstestet och val av strategier. Emellertid tycks en välutvecklad taluppfattning både ge eleven förutsättning att kunna använda hoppstrategier och kunna förstå räknelagar.

Emelie Dansk & Maria Lindström. (2010) Tre klassers upplevelse av tre lärares arbete med elevinflytande. Examensarbete i pedagogik. Lärarprogrammet. Akademin för utbildning och ekonomi.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att undersöka om det finns något samband mellan dialekter och åhörarnas förväntningar på identitet hos den dialekttalande. Är våra förväntningar så hårt inpräntade av tidigare erfarenheter att vi analyserar en person, och dömer den enbart med hjälp av personens dialekt? Frågeställningarna blev följande: hur ser intervjupersonerna på sin egen dialekt? På vilket sätt påverkas intervjupersonen av de olika dialekterna samt vilka förutfattade meningar, sedan tidigare erfarenheter, om dialektbrukarens identitet går att finna hos dessa intervjupersoner? Metodologiskt användes en Semistrukturerad intervjuform som åtföljdes av en ram som fångade in olika huvudteman. Urvalet bestod av tolv intervjupersoner i åldrarna 20-30 år. Intervjuerna varade mellan 30-40 minuter.