Allt fler ma?nniskor i va?rt samha?lle lider av oha?lsa, detta av diverse bakomliggande orsaker. O?vervikt, hja?rt- och ka?rlsjukdom, ho?gt blodtryck, fo?rho?jda blodfetter, typ 2- diabetes samt cancer a?r na?gra av de sjukdomar som kan kopplas till denna problematik. Kostnaderna fo?r sjukva?rden i samha?llet visar en successiv o?kning som inte tycks avta.

SammanfattningDenna kandidatuppsats a?mnar underso?ka hur rester av kolonialismens uppdelningar av ?vi? och ?dom? florerar i SVT:s nyhetsrapportering om flyktingar och asylso?kande. En verksamhet som har saklighet, folkbildning och opartiskhet som honno?rsord. Syftet a?r att ta reda pa? om, och i sa? fall hur SVT reproducerar koloniala, stereotypa fo?resta?llningar om dessa akto?rer som underordnade, annorlunda eller ?de Andra?.

Bilder Àr bland det första som fÄngar tidningslÀsarens uppmÀrksamhet och forskning visar att bilder i högre grad Àn den skrivna texten drar till sig uppmÀrksamhet. DÀrav kan bilden av en politiker som framstÀlls pÄ ett ofördelaktigt sÀtt i pressbilder pÄverka publikens uppfattning av denne. I sin tur pÄverkas hur vi som vÀljare tar stÀllning till dennes politik, dÄ vÀljare tar stÀllning i politiska frÄgor ur det som ligger nÀrmast i minnet. En fotografs bilder kan aldrig vara helt objektiva avbildningar eftersom fotografen vÀljer bildvinkel och avgör i vilket ögonblick bilden tas, dock anses bilder som starka bevis. Bilden blir en slags bekrÀftelse av att en hÀndelse Àgt rum nÀr lÀsaren inte sjÀlv kunnat nÀrvara pÄ plats.VÄrt syfte med denna studie var att genom semiotiska bildanalyser av bilderna som publicerats i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet undersöka den visuella framstÀllningen av Socialdemokraternas partiledare HÄkan Juholt och partiets tidigare ledare Mona Sahlin.

Titel: Det Ă€r insidan som rĂ€knas.Författare: Henrik Åberg.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs Universitet.Handledare: Nicklas HĂ„kansson.Sidantal: 55 inklusive bilaga.Antal ord: 20,739.Syfte: Att undersöka hur svenska partiledare framstĂ€lldes visuellt pĂ„ valaffischer i samband med riksdagsvalet 2010.Metod: Kvalitativ innehĂ„llsanalys av text och bild pĂ„ valaffischer.Material: Sex valaffischer med partiledare frĂ„n 2010. En av vardera av följande; Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, VĂ€nsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet.Huvudresultat: Studien har visat att partiledarna fick mycket plats pĂ„ valaffischerna och att partiledarna aktivt utförde nĂ„got i bilderna. Partiledarna framstĂ€lldes i sammanhang dĂ€r omgivning och bildtext tillsammans skapade ett övergripande budskap. Partiledarnas personliga egenskaper var mĂ„nga och skilde sig en hel del mellan de olika affischerna. Det fanns dĂ€remot ett tydligt fokus pĂ„ ledaregenskaper och sĂ€rskilt pĂ„ egenskaper som styrka och kompetens.

The purpose of this thesis was to examine the relationship between feelings and visualizations of climate change. A case study was done on visualizations of climate change from a web page concerning climate change published by the Swedish newspaper Expressen and from the American photographer Gary Braasch?s web page ?World view of global warming?. The thesis is based on the article ?Emotional anchoring and objectification in the media reporting on climate change? by Birgitta Höijer.

Denna rapport redogör för examensarbetet som utförts av Hagob Sihak och Ali Murtadha vid MÀlardalens Högskolan, vÄrterminen 2013. Rapporten handlar om behovsanalysering och utveckling av ett nytt kallelsesignalsystem för personer med grövre funktionsnedsÀttningar. För att kunna analysera behovet utförde författarna en marknadsundersökning, som visade att dagens produkter inte var problemfria och att ett behov av nya innovativa lösningar finns. Dessa undersökningar utfördes genom intervjuer hos olika enhetschefer inom vÄrd och omsorgsavdelningen i Eskilstuna kommun och pÄ MÀlarsjukhuset.Arbetet startades med en illustrerad planering för en god översikt över projektets olika faser och etapper. Sedan tillÀmpades olika verktyg och metoder för den nödvÀndiga problemförstÄelsen och informationssamlingen.

Sammanfattning:Uppsatsen bestÄr av tvÄ kvantitativa berÀkningar gjorda i sex grammatikböcker ur kurslitteraturen vid Institutionen för nordiska sprÄk, LU. Den första berÀkningen utgörs av antalet subjekt i exempelmeningarna med manlig respektive kvinnlig referent. Den andra berÀkningen utgörs av de semantiska roller som dessa subjekt innehar i exempelmeningarna. Syftet Àr att utröna om mÀn representeras oftare Àn kvinnor i exempelmeningarna, om de Àr mer aktiva och om mÀn generaliseras till "mÀnniskor". Min hypotes var att finna att mÀn representeras oftare Àn kvinnor, men att det förÀndras över tid, nÄgot som ocksÄ infriades till viss del.Den kvantitativa berÀkningen har sedan analyserats kvalitativt med hjÀlp av en feministisk sprÄkteori för att utröna bakomliggande orsaker till skillnader mellan representationen av mÀn respektive kvinnor.

Hur stark Àr egentligen mÀnniskans barnlÀngtan? Hur lÄngt kan man gÄ i sina försök att fÄ barn? De hÀr frÄgorna, och mÄnga fler, stÄr i centrum i de svenska reality-serierna Barn till varje pris? och Drömmen om ett barn. Serierna, som sÀndes pÄ SVT1 respektive TV3 hösten 2011, skildrar svenska par och singlar som Àr ofrivilligt barnlösa och försöker bli förÀldrar. Som genre gör reality-TV ansprÄk pÄ att skildra mÀnniskors verklighet, men Àr samtidigt ett resultat av urval, redigering och dramaturgiska grepp. DÀrför har vi i den hÀr uppsatsen valt att studera hur de aktuella serierna representerar och konstruerar ofrivillig barnlöshet och de som drabbas av det. Vi valde att göra en kvalitativ innehÄllsanalys av seriernas första avsnitt.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Det Àr inte som att lÀsa en deckare, det finns ingen löst gÄta beskriven pÄ skriftens sista sidor. LÀser man delar av den hÀr skriften deltar man i delar av ett sammanhang. Jag föreslÄr att man lÀser den som en upplevelse. Mening skapas mellan delarna, mellan raderna, den blir till i mellanrummet. För att kunna lÀsa mellan raderna mÄste man först lÀsa raderna. DÄ Àr det möjligt att det jag vill berÀtta kan förmedlas. Varje del i den hÀr texten har egen mening.

The aim of this thesis is to expand the understanding of 16th century Flemish art by approaching paintings by artists Pieter Aertsen (1508-1575), Joachim Beuckelaer (1533-1574) and Pieter Bruegel (c. 1525-1569) from a different perspective. This is done by extending the discourse of art history, into a discourse of literary history and primarily 16th century novels by authors such as François Rabelais and Miguel de Cervantes. The paintings are studied in relation to these 16th century novels, by comparison and as a testament of this specific time period. A widening contextualization is also constructed in which a connection to the expression of the carnivals ambivalent form, as well as the notion of lower classes is explored.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om hur nÄgra förskollÀrare uppfattar sina sÀtt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjÀlp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus pÄ barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. VÄra frÄgestÀllningar som ska hjÀlpa oss att nÄ fram till vÄrt syfte Àr: ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare sina sÀtt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar nÄgra förskollÀrare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att anvÀnda digitala medier?  Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr intervjuer gjorts med sex förskollÀrare pÄ sex olika förskolor. Vi har utgÄtt frÄn socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.