Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Målet med denna studie har varit att producera en kvalificerad text för att kunna skapa en bättre förståelse inför hur och varför företag väljer att kommunicera CSR. Inför arbetet med denna studie upplevde vi en förvirring om vad begreppet CSR innebär, och vidare att detta många gånger försvårar kommunikationen av det CSR som det enskilda företaget bedriver. Då betydelsen för vad CSR är skiljer sig åt finns det inget manus för konceptet och därav såg vi ingen anledning till att granska företags CSR. Istället valde vi att studera CSR som användbar symbol för att kommunicera ett företags samhällsansvar. Med anledning av detta har vi undersökt hur utvalda företag ser på kommunikationen av det CSR som de bedriver samt vilka perspektiv som har betydelse för hur det kommuniceras.

Den allmänna värnplikten avskaffades i Sverige den 1 juli år 2010. Detta efter ett riksdagsbeslut från året innan, den 16 juni 2009. Från och med denna tidpunkt övergick Försvarsmakten direkt från att vara ett värnpliktsförsvar till att bli, i fredstid, en utpräglad yrkesarmé. Som en effekt utav denna indragning av Försvarsmaktens kontinuerliga tillförsel av personal måste Försvarsmakten nu rekrytera nödvändig arbetskraft på annat sätt via den öppna arbetsmarknaden. Sedan år 2010 fram till 2013, vid värnpliktens avskaffande, har Försvarsmakten satsat 350 miljoner kronor på marknadsföring.

Syfte: I våra svenska tidningar har bilderna fått ta mer och mer plats och får därmed större möjlighet att påverka läsaren med egna tolkningar av bilden. Det har lett till en debatt kring hur bilder används för att gestalta våra politiker på nyhetsplats. En grupp journalister som kallar sig Den allierade journalisten uppmärksammade att det, enligt dem, fanns en skillnad i hur Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt porträtterades i bild under valspurten 2010. Senare redovisade journalistprofessor Kent Asp att vissa tidningar varit extra hårda i sin bevakning av Mona Sahlin i nyhetstexter. Med anledning av detta finner vi det intressant att undersöka och analysera  tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens bilder av Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt de sista veckorna innan valet 2010.

Den här uppsatsen har som fokus att undersöka genusframställning inom nutidahiphopmusikvideor. De frågor som undersökningen ställer behandlar framförallt hurframställningen ser ut på både en översiktlig men även mer djupgående nivå inom kategoriernasexism, våld, dominans och nedstämdhet. Undersökningens teoretiska ramverk grundar sig istudier om semiotik, genusforskning, teorier om samhälleliga föreställningar samtmeningsskapande inom visuella medier. Undersökningen tar även upp flertalet tidigareundersökningar inom området i jämförande syften. Motiveringen till undersökningen grundadesfrämst i de tidigare studier som gjorts kring effektpåverkan av både visuella medier i allmänhetmen även utav enbart musikvideor.

I den här uppsatsen ville jag, med hjälp av olika reklambilder för disk- och tvättmaskiner, visa att ?miljö? sedan början på 2000-talet alltmer blev en resurs i kommersiell varureklam.Hur naturen och miljön används som ett försäljningsargument idag påverkas av en miljödiskurs som sedan sena 80-talet har fortsatt att utvecklas fram till nu, 2009. Hur den diskursen ser ut formar mycket av dagens varureklam och skapar de konventioner som står till grund för den. Ett stort problem med ?miljövaror? har varit sättet som de marknadsförs.