I uppsatsen behandlas omslagsbilderna till Bruce Springsteens Born In The U.S.A samt singelversionen av titelspÄret utifrÄn teorier kring nationellt mytskapande, genus och skivomslagskonst.I uppsatsen undersöks hur och i vilket syfte en artist etablerar en image samt hur denna image kan tolkas i flera olika kontexter. HÀr visas genom semiotisk bildanalys pÄ hur omslagsbilderna driver en aktiv kritisk retorik mot ett politiskt system. Vidare visas pÄ populÀrkulturens möjligheter att med mytologiserad symbolik och bildsprÄk aktivt opponera sig mot vedertagna konventioner och sociopolitisk verklighet.Den mytologiska retorikens inneboende tvetydighet och förfogandet dÀröver lyfts fram, liksom hur en artist genom skivomslagsbilden kan formulera sin identitet för att aktualisera och utmana sociala och politiska konventioner och trender..

Nedskrivningsprocessen av goodwill inneh?ller ofta flera subjektiva v?rderingar som f?retagsledningen beslutar om. Tidigare studier vittnar om v?lk?nda fenomen som resultatmanipulation och big bath accounting, dessa f?rekommer i andra delar av v?rlden, n?r det kommer till goodwillnedskrivningar. Studien syftar d?rf?r till att unders?ka sambandet mellan byte av VD och goodwillnedskrivningar i Sverige.

Utifra?n grunden att reklam fo?r produkter till barn riktas till ba?de barn och fo?ra?ldrar, har vi underso?kt hur tryckta annonser i tidningar som har ma?lgruppen barn respektive fo?ra?ldrar ser ut. Vi analyserar dessa utifra?n inneha?llsanalys och fokuserar pa? hur kompositionen i annonserna ser ut. Vad det finns fo?r bilder, symboler och fa?rger, och vad det sa?ger om barn och fo?ra?ldrar som konsumenter och ma?lgrupp.

Mitt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur tonÄringar uppfattar och tolkar reklam. Jag har gjort ett pedagogiskt projekt om reklam som Àr kopplat till semiotisk bildanalys, reception och perception tillsammans med elever i skolÄr sju till nio pÄ min partnerskola. Metoder som jag har anvÀnt till undersökningen Àr enkÀt, intervjuer, lektioner, fÀltanteckningar och mycket litteratur för att försöka stödja mina teorier. Jag har beskrivit olika metoder och teorianknytningar som förklarar hur reklambilderna Àr uppbyggda samt pÄ vilket sÀtt metoderna fungerade i praktiken tillsammans med eleverna med bl.a. Roland Barthes teorier.

I det h?r arbetet s?ker jag verktyg som kan skapa en frihet och en sj?lvst?ndighet f?r mig inom mitt kommande yrke som musikalartist. Jag har fokuserat p? att f?rs?ka hitta olika strategier och f?rh?llningss?tt som g?r att jag lyckas f?rdigst?lla ett projekt. I mitt s?kande efter strategier som ?r gynnsamma f?r mitt eget skrivande har jag tagit del av litteratur, intervjuat tv? skrivande sk?despelare, gjort skriv?vningar och tillsammans med en kollega skrivit och framf?rt en egen soppteaterf?rest?llning.

Sammanfattningsvis kan Ätagandena i uppsatsen kokas ned till följande: Dess syfte Àr att se till hur intermedialitet och bildsprÄklighet manifesterar sig i vinrecensionen samt hur dessa tvÄ fenomen interagerar i densamma. FrÄgan som söks besvaras Àr: Hur arbetar bildsprÄk för att uppnÄ god överföring mellan medier i en applicerad intermedialitet? Metoden för att besvara denna frÄga utgÄr ifrÄn en jÀmförelse mellan vinrecensionens sÀtt att kommunicera med sin lÀsare och idéer frÄn semiotiska kommunikationsmodeller angÄende hur betydelse överförs. Dessutom görs historiska utblickar angÄende intermedialitet och bildsprÄk i respektive kapitel, för att vinna hÀvd Ät definitionerna i uppsatsen. Samtliga moment utförs i semiotisk anda, med fokus pÄ sprÄk och pÄ de strukturer som styr sÄdana..

The first ad was published in Sweden 1645. Advertising itself is not a new phenomenon, it's just the conditions that has been changed. Today, advertising is a matter of course in our daily lives, every day we are exposed to thousands of messages that wants to persuade and convince us to consume. In this paper, we have looked into the semiotic and rhetorical tricks that are used for this particular persuasion, and we have investigated whether they have changed in the last 60 years or if the same tricks are still being used today. Our two hypotheses is: A) the rhetorical and semiotic basis of an ad looks the same today as 60 years ago.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur barn uppfattar ljudeffekter i den, för uppsatsen, specialskrivna radiosagan Ninjas DetektivbyrÄ. Om ljudeffekter pÄ nÄgot sÀtt kan medföra att barnen uppfattar fler detaljer, om specifika ljudeffekter kan bidra till en mer enhetlig distinktion av tecken och hur den dramaturgiska strukturen möjligen förtydligas nÀr dialogen kombineras med ljudeffekter. Detta har undersökts med hjÀlp av tvÄ grupper med barn som fÄtt höra varsin version av stimulimaterialet, den ena med ljudeffekter och den andra utan ljudeffekter, samt kvalitativa samtalsintervjuer med sin grund i teorier kring semiotik, klassisk dramaturgi och ljudeffekters pÄverkan pÄ publiken. Undersökningen visar att deltagarna som lyssnade pÄ versionen med ljudeffekter kan ha uppfattat fler detaljer, förstÄtt tecken mer entydigt och kan redogöra för större delar av hÀndelseförloppet jÀmfört med deltagarna i gruppen som lyssnade utan ljudeffekter..

I detta arbete undersöks skillnader mellan flickors och pojkars bildskapande i en förskoleklass. En kombination av semiotik och genusperspektiv har varit ett redskap i studien för att undersöka om det finns nÄgra innehÄllsskillnader i flickors och pojkars bilder nÀr de utgÄr frÄn en gemensam saga. Undersökningen genomfördes med videoobservation som metod. Resultatet visar att genus har betydelse i barnens visuella uttryck och att det finns skillnader i pojkars och flickors bildskapande. Till exempel visar studien att pojkar bara vÀljer manliga aktörer och flickor ofta kvinnliga i sina bilder, men nÀr flickor vill gestalta en manlig aktör görs detta alltid i förhÄllande till kvinnliga aktörer.

I studien undersöktes hur universitetsomrÄdet i Linköping och Norrköping Àr att hitta pÄ, hur den mentala bilden av omrÄdet ser ut och hur de som rör sig dÀr talar om omrÄdet. Perspektivet var kognitionsvetenskapligt. Arbetet strukturerades kring intervjuer och enkÀter med 20 personer, hÀlften frÄn vartdera universitetsomrÄdet. Den mentala bilden av omrÄdet liksom uppfattningarna om var det var lÀtt respektive svÄrt att hitta skiljde sig Ät. Alla reagerar inte pÄ samma sÀtt inför olika mönster och system.

Syftet i denna uppsats att studera varför naturen och naturligheten anvÀnds sÄ ofta i reklam för skönhetsprodukter, vilken logik detta bygger pÄ och vilka frÄn naturen tillskrivna egenskaper som efterstrÀvas. För att svara pÄ detta anvÀnder jag en retorisk bildanalys av reklambilder frÄn ett hÀlsomagasin, och vars analysresultat jag sedan diskuterar genom teoretiska perspektiv som naturideologiska tolkningar och naturens symboliska vÀrden. UtifrÄn detta kommer jag fram till att naturen och det naturliga anvÀnds för en lÄng rad syften, frÄn att lova skönhet, via att locka de ?gröna?konsumenterna till att dölja en kemiskt processad produkt. Genom att studera reklambildernas ideologiska förtecken menar jag att Àven om det som sÀgs i bilderna skiljer sig mycket Ät, reproducerarde alla en antropocentrisk vÀrdegrund som sÀtter mÀnniskan i centrum..

In year 2000 the Swedish Public Service television started a new series of programmes named Mediemagasinet. The purpose was to expose the work of journalism through the eyes of a journalist. The programme showed different types of tasks and problems that have to do with journalistic reporting. The form of Mediemagasinet wasn?t anything new but the content was presented as the very first of its kind.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka och analysera det arbete som Sveriges tre sto?rsta mobiloperato?rer, Telenor, TeliaSonera och Tele2 bedriver kring Corporate Social Responsibility. Studien a?mnar ocksa? underso?ka hur arbetet utvecklats under de tre senaste a?ren, samt hur detta fenomen kommuniceras. Genom detta o?nskar vi uppna? en ba?ttre helhetsbild och en djupare fo?rsta?else fo?r CSR, samt bidra med insikter, uppta?ckter och egna tolkningar kring a?mnet.Metod: Kvantitativ inneha?llsanalys av CSR-redovisningar. Av dessa tre studerade fo?retag kan vi urskilja vissa gemensamma trender bolagen emellan.

Den hÀr uppsatsen undersöker sambandet mellan en musikvideoprocess och endesignprocess samt vilka visuella teoretiska verktyg som finns att tillgÄ vid enbudskapsfokuserad musikvideo. För att ta reda pÄ detta har vi gjort en introspektion avvÄr process av att producera en musikvideo Ät en etablerad svensk artist. I arbetetpresenterar vi hela processen frÄn första vision till de sista förberedelserna. UppsatseninnehÄller produktionsmaterial sÄ som storyboard och inspelningsschema. Som stödtill vÄr produktionsprocess har vi sammanstÀllt en modell som bygger pÄ Löwgren ochStoltermans (2004) designprocess samt de budskapsfokuserade teoretiska visuellaverktygen (sÄ som semiotik, sync points och musikanalys) som kan underlÀtta i just ensÄdan hÀr process.

We chose to base our literature study on the meme phenomena. The meme is a portion of culture that is spread among us from mind to mind. Every time we learn something by copying others we use information that has been passed on from a previous person, that information can be seen as a meme. The theoretical frame for our methodology in our exam paper is founded on Forsberg och Wengström research on literature studies. Our aim is to describe to the reader in depth what a meme is and how they could be helpful in an academic and pedagogical setting. Our study will show how memes are seen predominantly as graphic designs and as artifacts for cultural representation parallel to their imagery.