Bakgrund Det finns stora risker att personer med autism och utvecklingsstörning har ett problemskapande beteende. Omgivningen behöver tydliga rutiner och ett genomtänkt bemötande i kritiska och våldsamma situationer. Personalen spelar en avgörande roll för händelseutvecklingen. Ett lågaffektivt bemötande erbjuder metoder att förebygga och hantera problemskapande beteende på ett icke-kränkande och icke-våldsamt sätt genom flexibel kravanpassning.Metod Tre fokusgruppsamtal med sammanlagt 12 pedagoger på tre olika särskolor för elever med autism. Samtliga pedagoger har det senaste året gått en tredagarskurs i lågaffektivt bemötande.

Vid kvinnohuset i Örebro har ett barnprojekt startats där två barnpedagoger utvecklat en arbetsmetod som kallas Oasenmodellen. Syftet med studien är att utifrån Oasenmodellens arbetsmetod fördjupa kunskapen om (1) hur de centrala behov hos barn som vistas på kvinnohus kan mötas, och (2) vad en sådan arbetsmetod kan tillföra barnet. Tolkningsramen består av två delar; en teoretisk del och en begreppspresentation. Den teoretiska delen är avgränsad till att röra det kognitiva perspektivet vilket ansågs särskilt relevant med tanke på hur barnets tankar och uppfattning om sin situation kan raseras och omorganiseras i och med ett uppbrott från hemmiljön och en flytt till ett kvinnohus. För att kunna besvara syftet om hur barns behov på kvinnohus kan mötas behövdes först en identifiering av vilka centrala behov som föreligger för denna specifika grupp av barn, vilka presenteras i den andra delen av tolkningsramen.

Bakgrund och problem: Efter de omtalade revisionsskandalerna i början av 2000-talet riktades ökade krav på revisorerna, vilket innebar att revisionsregelverken stramades åt. Som ett led i för att säkerställa den interna kvalitetskontrollen inom revisionsföretagen har en ny internationell standard tillkommit, nämligen ISQC 1. Vad gäller byråstorlekens påverkan på revisionskvaliteten föreligger det tidigare utredda aspekter kring detta samband. Dessutom har medvetenheten kring de etiska principerna inom revisionsföretaget kommit att bli allt viktigare. Det har genom åren visat sig vara svårt att kunna fastställa en universell definition kring begreppet revisionskvalitet, som är att betrakta som mångfacetterat.

Studien påbörjades hösten 2012 och är ett försök att hitta olika pedagogiska verktyg och förhållningssätt genom strukturerade intervjuer med 3 pedagoger som arbetar eller har arbetat med barn och ungdom med diagnosen ADHD. Studien belyser hur dessa olika pedagoger uppfattar sin undervisning, sin roll som lärare och vad deras generella erfarenheter av att arbeta med ADHD-elever är. Genom intervjuer skapas en bild av lärarna som arbetar med ADHD-elever och deras pedagogiska attribut, och med klusteranalys bestäms deras musiklärartyp. I resultatet framkommer bl.a. vikten av att möta ADHD-eleven här och nu, att varje elev är unik och att vid arbete med ADHD-eleven är tålamod, intuition, kreativitet och samt att vara en flexibel lärare viktiga egenskaper.

Syfte: Studiens syfte har varit att granska och diskutera kring vad en kreativ bildundersvisning är för att få en fördjupad kunskap kring kreativitetens betydelse och vad den har för vikt i samband med bildundersviningen. Detta då genom att kolla på likheter/ skillnader mellan lärares och elevers offentliga syn för skapandets förmåga i skolvärlden, men även också utifrån den lästa litteraturen. Metod: Min studie grundar sig på strukturerade intervjuer där jag valt att intervjua lärare samt elever för att få en inblick om vad de anser vara en kreativ bildundersvining. Resultat: Eftersom undersökningsområdet varit väldigt begränsat och endast tio intervjuer ägt rum kommer jag att inte dra några generella slutsatser. Jag har funnit att det är viktigt att både som lärare och elev ta sitt ansvar på allvar för att skapa en miljö som är stimulerande med goda förutsättningar för ett kreativt arbete.

En människas identitet i relation till psykisk ohälsa, arbetsliv och den sociala omgivningen innebär en komplex social konstruktion. En konstruktion som präglas av att en människa bildar sin självuppfattning i relation till andra människor i det sociala samspelet, vilket den interaktionistiska teoritraditionen menar. I denna uppsats förhåller jag mig dels till Erwing Goffmans teori om ´Stigma´, dels till Anselm L. Strauss teori om ´Identitet´ med fokus på ´vändpunkter´ och ´statusövergångar´. Den tidigare forskningen visar på att fördomar, stigmatisering och diskriminering i samband med fenomenet psykisk ohälsa är vanligt förekommande.

Syftet med studien är att beskriva och analysera vilken kompetens som krävs i rollen som delprojektledare inom ett stort internationellt industriföretag. Detta gjordes från två perspektiv, chefer och delprojektledare, genom strukturerade intervjuer och en kvalitativ enkät. I resultatet framkom att det största problemet vad det gäller delprojektledarnas roll och kompetens är att det inte finns någon tydlig befattningsbeskrivning. Delprojektledarna vet inte vad som förväntas av dem eller om de lever upp till de krav som ställs på dem. Samtidigt som cheferna efterfrågar flertalet kompetenser upplever delprojektledarna att de faktiskt besitter dessa men ändå infriar sig en förvirring kring arbetet och rollen, som i mångt och mycket kan upplevas onödig..

Bakgrund: Banker har alltid varit utsatta för operativ risk, men det är först på senare tid denna risk börjat uppmärksammas på allvar. Detta beror dels på att den operativa risken har ökat, dels på en rad uppmärksammade händelser där förluster orsakade av exponeringar mot operativ risk fått förödande konsekvenser. Som en följd av detta implementerades Basel II-regelverket år 2007 i Sverige. I och med detta behövde bankerna för första gången sätta av kapital för operativa risker. Syftet med regelverket var att upprätthålla en stabil finansmarknad.

En kvalitativ undersökning av hur de största svenska tidningarna rapporterade om Michael Jacksons död. Genom en innehållsanalys och intervjuer med journalister kartläggs det första dygnet efter stjärnans bortgång för att se hur nöjesjournalister bemöter nyheter genom att undersöka vilka källor man använde och vad man valde att publicera på webben och i pappret. Detta görs genom en kvalitativ innehållsanalys av mediamaterialet samt strukturerade intervjuer med journalisterna som jobbade under det valda dygnet. Centralt för uppsatsen är hur journalister på Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen ställer sig till kändissajten TMZ och hur de värderar sajten som källa. Den teoretiska bakgrunden utgörs av studier i medieetik, källkritik och kändiskultur.

Syfte: Studiens syfte har varit att granska och diskutera kring vad en kreativ bildundersvisning är för att få en fördjupad kunskap kring kreativitetens betydelse och vad den har för vikt i samband med bildundersviningen. Detta då genom att kolla på likheter/ skillnader mellan lärares och elevers offentliga syn för skapandets förmåga i skolvärlden, men även också utifrån den lästa litteraturen. Metod: Min studie grundar sig på strukturerade intervjuer där jag valt att intervjua lärare samt elever för att få en inblick om vad de anser vara en kreativ bildundersvining. Resultat: Eftersom undersökningsområdet varit väldigt begränsat och endast tio intervjuer ägt rum kommer jag att inte dra några generella slutsatser. Jag har funnit att det är viktigt att både som lärare och elev ta sitt ansvar på allvar för att skapa en miljö som är stimulerande med goda förutsättningar för ett kreativt arbete.

Denna uppsats bygger på åtta semi-strukturerade intervjuer med frivilligt ensamstående mammor genom insemination eller IVF. Mammorna svarade bland annat på frågor om beslutet, det privata och det formella nätverket och om tankar om familjeformen. Uppsatsens huvudsakliga syfte var att öka kunskapen om senmoderna familjeformer genom att undersöka hur kvinnor som är frivilligt ensamstående via insemination eller IVF reflekterade kring sin familjeform och vilka resurser de mobiliserade i sina nätverk. De frågeställningar som avhandlades i uppsatsen var:- På vilket sätt kom de frivilligt ensamstående mammorna fram till sitt beslut att forma en frivilligt ensamstående mamma-familj och hur realiserade de beslutet?- Vilka tankar och erfarenheter i relation till sin familjeform har mammorna?- På vilket sätt mobiliserar mammorna resurser främst genom sitt privata nätverk men även i relation till samhällets olika formella nätverk?Resultaten analyserades dels utifrån det sociologiska resonemanget om det senmoderna samhället med fokus på begreppen reflexivitet, individualitet och autonomi och dels på teorier om sociala nätverk.

Bakgrund och problem: Marknaden för business process outsourcing (BPO) växer i högtakt. BPO ger upphov till långsiktiga konsekvenser för organisationer och innebär storaomstruktureringar hos företag. Valet att outsourca affärsprocesser är ett viktigt beslut dåändrade processer innebär en mängd olika kostnader, både uppenbara och oförutsägbara. Detfinns ett stort missnöje bland företag angående BPO och ett allt större antaloutsourcingkontrakt förnyas inte. De studier som har utförts om outsourcing och BPO har intestuderat den påverkan en organisation utsätts för vid genomförandet av outsourcingprojekteller hur organisationsstrukturer förändrats efter implementeringen av BPO.Kostnadsökningar kan exempelvis uppstå som följd av att en företagsledning inte har tagithänsyn till vilka interna aktiviteter och resurser som krävs vid implementeringen av BPO ochstrukturella förändringar.Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för den komplexitet som kan uppstå vidgenomförandet av BPO och specifikt finans- och redovisningsprocesser.

Allt fler människor som är bosatta eller vistas i Sverige talar inte svenska. Tidigare studier visar att en språkbarriär uppstår då vårdpersonal och patient saknar gemensamt språk och detta är ett välkänt problem inom sjukvården. Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som inte talade svenska. Studien genomfördes genom semi-strukturerade intervjuer med nio intensivvårdssjuksköterskor och analyserades med kvalitativ tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema ?Att vilja bli förstådd men inte alltid lyckas? med sex kategorier: Patientens tillstånd försvårar kommunikationen, Svårigheter att kommunicera medför risker, Vikten av bemötandet då patienten är i en utsatt situation, Kommunicera med andra medel, Användandet av olika tolkar och Tankar om lösningar på problemet.

Uppsatsens titel: Goodwill nedskrivning ? En fallstudie om tillämpningen av IAS 36 i praktikenBakgrund: Goodwill uppstår vid företagsförvärv då köpeskillingen överstiger värdet på nettotillgångarna. Tidigare skrevs denna goodwill av över maximalt 20 år. 2005 infördes nya regler i IFRS 3 och IAS 36 (nedskrivningar) som innebär att goodwill ska fördelas på kassagenererande enheter och nedskrivningstestas årligen genom att återvinningsvärde beräknas för de kassagenererande enheterna och jämförs med redovisat värde.Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en djupare förståelse för hur företag utifrån reglerna i IFRS 3 och IAS 36 gällande uppkomst av och nedskrivning av goodwill, definierar kassagenererande enheter samt fördelar goodwill på dessa.Metod: Vår uppsats består av två undersökningar. Den ena studien utgörs av en mindre undersökning av årsredovisningarna för 50 noterade koncernbolag på NASDAQ OMX Stockholm.

Utgångspunkten i studien är det beroende och den ömsesidighet som finns inom familjen. Barnet är beroende av sina föräldrar för sin utveckling och sin hälsa. Föräldrarnas resurser och välbefinnande påverkar i sin tur hur de knyter an till barnet. Syftet är att ta reda hur BVC- sjuksköterskor arbetar med att identifiera särskilt behov av stöd för barn och deras familjer. Metoden är en litteraturstudie av vetenskapliga, kvalitativa artiklar.