Sökresultat:
1064 Uppsatser om Semantisk konflikt - Sida 6 av 71
Sökes: Strukturerad, flexibel och stresstålig socialsekreterare med skrivvana
Studien undersöker hur New Public Management (NPM) påverkar socialsekreterares möjlighet att arbeta professionellt, samt hur de hanterar denna påverkan. Studiens metodologiska ansats är kvalitativ där empirin baseras på fem semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare. Studiens teoretiska referensram utgörs av teorier kring NPM, professionalitet och handlingsstrategier. I resultatdelen redovisas intervjupersonernas bild av professionalitet. Denna beskrivning sätts därefter i relation till NPM:s inverkan på deras professionalitet.
USA Counterinsurgency VS. Galula
Säkerhetsläget i Afghanistan har försämrats på senare år och konflikten har trappats upp. Detta beror naturligtvis på många olika saker men jag har valt att titta på den amerikanska doktrinen som avhandlar irreguljära konflikter (counterinsurgency). Hur ser den utjämfört med Galulas teori vad avser operationer i en irreguljär konflikt? För att undersöka detta har jag utgått från Galulas teori för att jämföra den med den amerikanska doktrinen. Genom att titta på olika skeden som Galula delat upp sina operationer i har jag sedan undersökt vad den amerikanska doktrinen säger om dessa.
Förnöjelse i en Kärleksrelation
Huvudsyftet med studien var att undersöka olika faktorers betydelse för tillfredsställelsen i en kärleksrelation. Framförallt; anknytning, konflikt och copingstilar, samt inre/yttre sexuell locus of control, relationsfaktorer, spillovereffekt; påverkan mellan partners relationstillfredsställelse och konfigurationen av pars anknytningsstilar. Dessutom undersöktes om det fanns en gemensam underliggande struktur inom anknytning, konflikt och copingstilar. 106 personer (52 par) besvarade en enkät rörande de olika områdena. Faktoranalys visade 60 % total gemensam varians för anknytning, konflikt och copingstilar, de tre presenterade faktorerna benämns som generella copingstilar; -flexibel, -ångestrelaterad och -undvikande.
Västslaviska toponymer i Knýtlinga saga ur skrivarens perspektiv: ortografiska anpassningar eller ortografiska fel?
I denna uppsats undersöks ortografisk namnanpassning av västslaviska ortnamn i tre 1600-talshandskrifter av Knýtlinga saga, Cod. Holm. 41 4tox, Cod. Holm. 55 folx, och Lbs 222 folx.
Svensk säkerhetspolitik med sikte på försvarsberedningen och Försvarsmakten
Ändamålet med denna uppsats är att ta reda på vilka värden som svensk säkerhetspolitik grundar sig på samt att se om det existerar en konflikt mellan försvarsberedningen och Försvarsmakten. Detta allt utifrån en idéanalys av försvarsberedningen och Försvarsmaktens offentliga tryck. Bakgrunden till detta är den diskussion som uppstått i medierna kring Försvarsmakten. I medierna har vi kunnat ta del av information som berättar om ett försvar som döms ut i interna rapporter och där det talas om en identitetskris. Men också om hur Försvarsmakten idag är långt ifrån regeringens satta beslut.
Stridsledningssystem Bataljon (SLB) i nationell konflikt : en systemutvärdering
Idag använder Försvarsmakten högteknologiska ledningssystem för att underlätta ledning på stridsfältet. Några av dessa system är idag utvecklade för internationella insatser mot en lågteknologisk motståndare, men vad skulle hända i en nationell konflikt mot en högteknologisk motståndare? I denna uppsats utvärderas SLB utifrån ett fiktivt framtidsscenario för att komma fram till tekniska eller taktiska anpassningar för att öka den militära nyttan med systemet.Studien bygger på för och nackdelar med SLB utifrån Försvarsmaktens sex grundläggande förmågor som sedan analyseras för att komma fram till anpassningsmöjligheter för SLB. En av de slutsatser som studien visar är vikten av realistiska övningar med systemet för att öva personalen mot en högteknologisk motståndare..
Konflikthantering i förskolan
Vårt syfte med den här studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med konflikter och konflikthantering mellan barn. Intresset för ämnet konflikt började när vi hittade en artikel av Gunilla Granath där hon beskriver konflikter som något positivt. Mer om artikeln återkommer vi till i inledningen. Funderingarna kring ämnet konflikt ökade under vår verksamhetsförlagda tid (VFT) under våra studier på Malmö högskola. Där har vi sett olika typer av konflikthanteringar från pedagogerna.
Utmattade la?kare? : En kvantitativ studie om utmattning bland la?kare pa? ett universitetssjukhus i Sverige.
Syftet med studien a?r att underso?ka psykosocial oha?lsa med utmattning i fokus utifra?n arbetsrelaterade faktorer, konflikt mellan arbete och familj och ko?n hos la?kare pa? ett universitetssjukhus i Sverige. Studien grundar sig pa? tva?rsnittsdata fra?n projektet Health and Organisation among University hospital Physicians in Europe (HOUPE), da?r arbetsrelaterad oha?lsa bland la?kare pa? ett universitetssjukhus studerats. Underso?kningen genomfo?rdes genom enka?t da?r 2589 la?kare deltog.
Hantering av konflikter mellan elever : Intervjustudie med tio lärare
Syftet med vårt arbete var att undersöka hur lärare arbetar kring konflikter mellan elever. Frågeställningarna är:* Hur beskriver läraren en konflikt?* I de fall läraren upplever en konflikt hur hanterar han/hon den?* Hur förebygger läraren konflikter?För att fördjupa oss i ämnet har vi tagit hjälp av litteratur och forskning. Den har på olika sätt betonat vikten av att lära elever att hantera konflikter. Vår studie består av semistrukturerade intervjuer med tio lärare som undervisar i skolår f-6.Resultatet visar att lärare arbetar på olika sätt med konflikthantering.
Konflikten som en möjlighet?: en studie av hur pedagoger
förhåller sig till konflikter mellan elever
Syftet med vår undersökning var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till konflikter mellan elever och vilka metoder de använder sig av för att förebygga och lösa konflikter. Som bakgrund till vår undersökning har vi bedrivit litteraturstudier som behandlar ämnet konflikt. Den undersökningsmetod som användes var kvalitativa intervjuer, vi ansåg att det passade bäst för vårt syfte. Vi intervjuade sex pedagoger som arbetar i de lägre åldrarna. Resultatet visade att pedagogerna i genomsnitt har samma synsätt på konflikter.
En kognitiv semantisk analys av partikelverbet gå upp: : Conceptual Metaphor Theory (CMT) kontra Principled Polysemy Approach to Meaning Analysis (PPAMA)
This essay examines the differences and similarities, weaknesses and strengths of the two Cognitive Semantic theories Conceptual Metaphor Theory and Principled Polysemy Approach to Meaning Analysis. To illustrate the two theories, the Swedish verb-particle construction "gå upp" is examined and analyzed accordingly. The results showed differences in the number of polysemous meaning found. The methodological evaluation showed that the differences in the underlying ideas concerning meaning-construction behind these two theories make them incompatible..
Den nya gymnasieskolan : En implementeringsstudie av GY2011 i tre halländska kommunerur ett lokalt förvaltningsperspektiv
Den här studien har för avsikt att undersöka tre kommunala förvaltningars förutsättningar föratt implementera den nya gymnasiereformen. Utifrån teoretiska antaganden gällandeförvaltningarnas kunskap, medel och vilja, undersöks vilken problematik som kan förekommavid reformimplementering på lokal nivå. Metoden som används är samtalsintervjuer, vilkautförts med förvaltningschefer som material. Resultatet har redovisats och analyserats medhjälp av meningskoncentration och semantisk meningskategorisering.Studien visar att problematiken som förekommer på lokal förvaltningsnivå är relativtsituationsberoende, avhängigt kommunens storlek och dess personella organisation. Vidarevisar studien att det råder en relativt bra förståelse på lokal nivå för implementeringsuppdragetsamt att viljan till att införa reformen är hög i de lokala förvaltningarna..
Hur barn beter sig i konflikter
Abstract
Titel: Hur barn beter sig i konflikter
Författare: Fristedt, Anna-Lena & Lindberg, Annika
Fristedt, Anna-Lena & Lindberg, Annika (2008). Hur barn beter sig i konflikter. (How children react in a conflict). Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola.
Syftet med studien är att undersöka om yngre skolbarns konfliktbeteende förändras samt om de är medvetna om sitt eget beteende i en konflikt. Vi har studerat konfliktbeteendet genom att intervjua elever och pedagoger.
Vilka vi är, är nog bland det viktigaste för oss. -ett arbete om identitetsskapande processer vid konflikt & transformativ medling
Syftet med denna kandidatuppsats är att utifrån en teoretiskt underbyggd studie av relationen mellan identitetsskapande processer och konflikter analysera den transformativa medlingsmetoden i anslutning till identitetsteori och specifikt undersöka vad Margaret Archers teoribildning kan tillföra förståelsen.Hur definieras konflikter, och konflikters mekanismer och möjliga lösning enligt transformativ medling? Hur utvecklas identiteten hos individer och vilken roll har konflikter för människors identitetsskapande processer?Vilken förståelse och teoretiska underbyggnad finns i den transformativa medlingens metod när det gäller förståelse av människors identitetsskapande processer i samband med konfliktupplevelser?En analytisk retroduktion utifrån Margaret Archers (2002) teoribildning gällande identitetsskapande processer och Goffmans (1955, 1967) teoribildning gällande begreppet face, i relation till Transformativ medlings teoribildning av Joseph P. Folger och Robart A. Baruch Bush (2010)., samt informativa intervjuer med tre professionellt verksamma medlare som använder sig utav transformativ medling.Transformativ medlings teoribildning bygger på ett identitetsarbete men har inte utvecklat teorin i anslutning till identitet. Studien visar att denna del kan stärkas genom att tillföras förståelse gällande identitetsskapande processer och konflikt utifrån Archer (2002) och Goffman (1955, 1967)..
Hur handskas man med bråkstakar i skolans värld?
Syftet med vår c-uppsats är att bli säkrare i rollen som pedagoger. Först och främst vill vi ta reda på hur man som pedagog kan arbeta förebyggande med konflikter i skolan. På så sätt hoppas vi att konflikterna kommer att minska i klassen. Vi vill också förstå vad konflikterna bottnar i, varför och hur de uppstår. Med dessa fördjupade kunskaper tror vi att vi får fler redskap att lättare lösa konflikter på ett bättre sätt.