Semantiska webben är ett begrepp som handlar om att göra data tillgängligt på ett sätt som gör att datorer kan söka, tolka och sätta data i ett sammanhang. Då mycket av datalagring idag sker i relationsdatabaser behövs nya sätt att omvandla och lagra data för att det ska vara tillgängligt för den semantiska webben.Forskning som genomförts har visat att transformering av data från relationsdatabaser till RDF som är det format som gör data sökbart på semantiska webben är möjlig men det finns idag ingen standardisering för hur detta ska ske.För att data som transformeras ska få rätt betydelse i RDF så krävs ontologier som beskriver olika begrepps relationer. Nationella vägdatabasen (NVDB) är en relationsdatabas som hantera geospatiala data som används i olika geografiska informationssystem (GIS). För samarbetspartnern Triona var det intressant att beskriva hur denna typ av data kan omvandlas för att passa den semantiska webben.Syftet var att analysera hur man överför geospatiala data från en relationsdatabas till den semantiska webben. Målet med studien var att skapa en modell för hur man överför geospatiala data till i en relationsdatabas till en RDF-lagring och hur man skapar en ontologi som passar för NVDB?s data och datastruktur.En fallstudie genomfördes med dokumentstudier utifrån en inledande litteraturstudie.En ontologi skapades för det specifika fallet och utifrån detta skapades en modell för hur man överför geospatiala data från NVDB till RDF via programvaran TripleGeo.

Studiens syfte var att beskriva, belysa och tolka problematiken gällande vardagskonflikter ur en mellanchefs perspektiv inom den offentliga sektorn. Detta genom fyra underfrågor: (1) Vilka är de vanligaste förekommande vardagskonflikterna på er arbetsplats? (2) Hur märker ni att det finns en konflikt? (3) Hur hanterar ni konflikter på eran arbetsplats? (4) Finns det stöd i er organisation för konflikthantering? För att besvara underfrågorna har vi gjort en kvalitativ undersökning, genom två fokusgruppintervjuer. Dessa har analyserats ur social interaktionistiskt och fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visade att det finns gemensamma drag när det gäller intervjupersonernas uppfattning angående vardagskonflikter.

Bakgrund: Vikten av att välja ett varumärkesnamn är stor. I marknadsföringslitteraturen finns det riktlinjer kring hur ett bra namn ska vara. Trots detta finns det ingen klarhet i hur riktlinjerna bör användas eller hur ett varumärkesnamnförslag faktiskt genereras.Problemformulering: Hur genereras ett meningsfullt och minnesvärt varumärkesnamn?Syfte: Att öka förståelsen för hur ett meningsfullt och minnesvärt varumärkesnamn kan genereras, genom att en namngenereringsmodell presenteras och utvärderas.Avgränsning: Rapporten avgränsas från teori som handlar om att sammankoppla flera varumärken som exempelvis teorier kring varumärkesutvidgning och varumärkesportfölj behandlar.  Metod: En deduktivforskningsdesign grundad på teorier kopplat till namngivning, vilka hämtades från både marknadsföringslitteratur och språkvetenskapslitteratur, och sedan samanställdes i en egen skapad modell.

Syftet med denna studie är att förstå vad en språkstörning kan vara samt att ta reda på vilka metoder man använder sig av på en specifik språkförskola och skola för att hjälpa barnen framåt i språk ? läs - och skrivutveckling. Jag anser det viktigt att belysa och sprida kunskap om detta, för att lättare kunna bemöta och individanpassa metoder för elever med språkstörning. I denna empiriska undersökning har jag använt mig av intervjuer och observationer som metoder. Jag har intervjuat fyra pedagoger, två specialpedagoger och en logoped.De nio observationerna har utförts på en språkförskola, en årskurs ett, en årskurs tre samt i specialundervisning för elever med språkstörning.

Syftet med den här uppsatsen är att se hur dags- och kvällspress framställer en konflikt som involverar dem själva och spekulera i detta hanterandes konsekvenser. Detta görs genom en analys av artiklar där tidningarna tar ställning i debatten. Fokus ligger på hur de olika parterna i konflikten framställs samt vilken syn på massmedias egen roll i konflikten som förmedlas. För att uppnå en givande analys har kritisk diskursanalys kombinerats med teorier om etnicitet och rasism..

Denna uppsats behandlar ändelsevariationen -e/-a hos svaga maskulina substantiv från yngre fornsvenska till yngre nysvenska. Syftet är att frilägga de språkliga faktorer som haft en reglerande effekt på de svaga maskulina substantivens variation och förändringsprocess, och i samband med detta beskriva under vilka inom- och utomspråkliga förhållanden en fornsvensk morfologi blir till en nutida. Materialet består av 20 texter skrivna under perioden 1442?1756. Texterna är valda enligt ett antal spridningskriterier i syfte att inkludera utomspråklig heterogenitet i undersökningen.

Denna litteraturstudie handlar om konflikthanteringsmodeller och konflikthanteringsprogram. Studien behandlar hur dessa kan tillämpas i skolan och vilken effekt de har på barn och ungdomar. De forskningsartiklar som ligger till grund för studien har genomgått en urvalsprocess med specifika kriterier. Forskningsresultatet delas upp i konflikthanteringsprogram och modeller som integreras i redan befintlig skolundervisning och konflikthanteringsprogram och modeller som tillämpas utanför schemalagd skoltid. Resultatet av användandet skiljer sig inte nämnvärt mellan tillämpningsmetoderna.

Allemansrätten är vagt reglerad i den svenska lagstiftningen och det är därför svårt att utläsa vad som är tillåtet genom att enbart läsa lagstiftning. Främst regleras allemansrätten genom sedvanerätt vilken kan skilja sig något beroende på var i landet man befinner sig. Allemansrätten medför inte bara rättigheter för utövaren utan också faktiska skyldigheter att förhålla sig till. I min studie har jag undersökt vad som menas med allemansrättens olika rättigheter och skyldigheter, vad renskötselrätt innebär och ifall det uppstår några problem emellan dessa parter. Avslutningsvis har jag undersökt vad markägaren har för begränsningar i sin äganderätt och skyldigheter gentemot både allemansrätten och renskötselrätten..

Uppsatsen är en studie baserad på litteraturstudier samt kvalitativa intervjuer med svenskafotbollssupportrar. Studien skildrar hur nyliberalismen har påverkat fotbollens värld och desssupportrar. Hur det kommersiella racet efter framgång kan hamna i konflikt med supportrarnassträvan och upplevelser av community/gemenskap. Men också hur dessa två motpoler på enrimlig nivå kan få varandra att växa. Uppsatsen skildrar också vad som sker när den nyliberalautvecklingen gått för långt och supportrarna känner sig undanträngda.

Miljo?debatten blossade upp pa? allvar under 1980-talet. Detta skapade en o?kad medvetenhet bland samha?llets medborgare att miljo?fo?rsto?ringen kommer bli ett problem i framtiden. Forskare menar att innovation a?r en av de viktigaste drivkrafterna fo?r ekonomin och att innovation a?r viktigt fo?r att kunna lo?sa de miljo?problem som lysts upp i va?rlden.

I denna studie har vi valt att behandla två frågeställningar som genomsyrar hela vårstudie. Syftet med denna studie är att se hur pedagogerna ute i förskola och skolareder ut konflikter mellan barn och om de går efter någon specifikkonflikthanteringsmodell. Vi har valt att använda oss av intervjuer med hjälp avbandinspelning. Vi har tagit fram de viktigaste punkterna i dekonflikthanteringsmodeller som vi beskriver i vår studie samt pedagogernasviktigaste roll i en konflikt. Resultatet bevisar att många pedagoger inte följer enspecifik konflikthanteringsmodell utan handlar efter sunt förnuft.

Verbbenämning innebär förmågan att benämna en bild utifrån den aktivitet som bilden illustrerar. I tidigare studier har det visat sig att barn tidigt i språkutvecklingen har svårare för verbbenämning än substantivbenämning (Gentner, 1982; Kauschke, Lee & Pae, 2007). Detta förklaras delvis av att verb är mer lingvistiskt komplexa än vad som är fallet för substantiv (Gentner & Boroditsky, 2001), samt att de är svårare att illustrera (Masterson, Druks & Gallienne, 2008). För att undersöka benämningsförmåga används oftast bildbenämningstest och för verb saknas ett svenskt test för barn. Föreliggande studie syftade till att undersöka verbbenämningsförmågan hos svenska barn samt att utröna om den svenska översättningen av Action Naming Test (ANT) är tillämplig på svenska barn.

The purpose of this study is to examine how four teachers in preschool describe their view of conflicts between children from gender perspective. The theories associated with the study conclude that sex can be considered as being either biologically or socially engineered. The study consists of empirical material by the means of qualitative research based on interviews. The results of the study show different views on whether children's gender plays a role in a conflict. Furthermore, I have chosen to find out whether gender plays a role in conflict management as well as in the children's play at preschool, this to come to as qualitative conclusions as possible..

Ett av de viktigaste kriterierna vid revision är att den granskande revisorn agerar oberoende. Åsidosätts oberoendet kan det innebära negativa konsekvenser för revisionskvaliteten. Den här uppsatsens syfte är att beskriva hur revisorerna arbetar med oberoendet samt i vilka situationer revisorns egna etik och moral och klientens makt kan komma i konflikt med detta. Uppsatsen bygger på en fallstudie där tre auktoriserade revisorer intervjuats. Resultatet av fallstudien har visat att revisorer bedriver ett medvetet oberoendearbete men att det främst är det synliga oberoendet som stärks.

Under senare tid har offentliga upphandlingar kommit att utnyttjas som politiskt styrmedel i hög utsträckning. Miljörelaterade krav ställs på leverantörer för att säkerställa de politiska ambitioner som finns hos det offentliga, dock uppstår problem då kraven i många fall utformas på sådana sätt att de kommer i konflikt med regelverket och hur det ska tolkas. Uppsatsen utreder förutsättningarna för att ställa miljökrav i offentliga upphandlingar som går längre än EU-lagstiftningen och fokuserar på tre identifierade problemområden. Upphandlande myndighets ställning som marknadsaktör kontra marknadsreglerare, kopplingen till kontraktsföremålet och möjligheten till kontroll av uppställda krav. Utgångspunkten för uppsatsen tas i de omdebatterade svenska djurskyddsdomarna Rättvik- och Sigtunamålen, för att sedan behandla de tre problemområdena och relevanta EU-domstolsavgöranden i anslutning till dessa..