Tjänstesektorn utgör idag över 70 % av BNP i Sverige (the world bank group.org, 2005), vilket innebär att tjänster är en viktig del i Sveriges ekonomi. Dock är misslyckandegraden hög när nya tjänster skall introduceras. En tänkbar orsak till detta är att företagen inte lyckas hitta de latenta behoven deras kunder har. Det finns tankar inom forskarvärlden att dessa skulle kunna hittas genom att involvera kunden i tjänsteutvecklingsprocessen (se till exempel Sandén 2007). I dagsläget är forskningen inom kundinvolvering vid tjänsteutveckling dock begränsad.Denna uppsats kommer att behandla kundinvolvering i tjänsteutvecklingen.

Familjeföretagen dominerar många av världens ekonomier, och är speciella eftersom familjen ofta finns med i företagets ledning och styrelse. Just på grund av släktrelationerna kan styrelseledamöter som är familjemedlemmar tänkas ge en speciell karaktär till styrelsen, som i sin tur kan tänkas påverka betoningen på styrelsens funktioner, det vill säga de uppgifter styrelsen ägnar sig åt. Uppsatsens syfte är med detta som bakgrund att förklara släktbandens betydelse för styrelsens funktioner i familjeföretag.I uppsatsens teori behandlas familjen utifrån tre delar, vilka är om styrelseledamöterna är familjemedlemmar eller inte, hur nära släkt de är, samt om flera generationer inom samma familj finns representerade i styrelsen. De två senare delarna kombineras till något som kallas släktkoefficient, som anger ett medeltal för hur nära släkt styrelseledamöterna är. De olika styrelsefunktioner som teorin utgår från är kontroll, hantering av resursberoende samt konfliktlösning.Undersökningen genomfördes genom två enkäter samt genom insamling av kompletterande information från Affärsdata.

Vårt syfte är att skapa en djupare förståelse och klargöra för användningen avbegreppen management och ledarskap i praktiken. Med hjälp av begreppens innebörd kan vi som forskare få möjligheten att framföra hur begreppen används praktiskt. På så vis kan vi se om teorin reproduceras i praktiken. Vår uppsats visar att intervjupersonerna tror att de utövar ledarskap, men att det inte kan utövas i praktiken. Detta har sin grund i den tvetydighet som omger begreppet ledarskap och företagets organisationskontext.

En omfattande generationsväxling har precis påbörjats på den svenska arbetsmarknaden, där 40 % av arbetskraften bestående av 40/50-talister ska ersättas av 70/80-talister. De frågor vi vill belysa är vilka skillnader det finns i synen på ledarskap mellan 40/50-talister och 70/80-talister. Vad beror skillnaderna på och hur kommer ledarskapet i organisationer att påverkas av generationsskiftet. Syftet med uppsatsen är därmed att få en förståelse för vad det kommande generationsskiftet kan innebära. Vi har valt den kvalitativa forskningsmetoden, då vi genomför fem semistrukturerade intervjuer.

Olja är en råvara och en naturtillgång som kan ses som en investeringsmöjlighet för investerare, oljebranschen är även vår fokus på denna uppsats. Därmed, genom att kartlägga investeringsformerna aktivt förvaltade fonder och investmentbolag inom oljebranschen har vi gjort en fallstudie. Med denna studie vill vi ta reda på vilken investeringsmöjlighet som är den mest optimala utav vårt stickprov på tre aktivt förvaltade fonder och tre investmentbolag. Dessa sparformer har valts utifrån fyra olika områden bestående utav Norden (med fokus på Norge), Mellanöstern, Nordafrika och Nordamerika. Områdena har valts utifrån att de är stora oljeexportörer, att de är stora oljeimportörer och/eller att de har påverkats utav aktuella händelser.Denna undersökning har utgått ifrån teorin den effektiva marknadshypotesen som en utgångspunkt för uppsatsen.

In the directive 2008/104/EC on Temporary agency work there is a regulation concerning that there shouldn?t be any restrictions or prohibitions in national legislation if it can not be attributed to the public interest. According to that the purpose of this paper is to investigate whether the Swedish law about reemployment in 25 § LAS is a restriction for temporary work agencies, it?s role on the labor market and also to investigate what consequences a restriction can have from a diversity perspective. To fulfill the purpose I have been using a legal dogmatic method based on determination of the current law.I have by the legal research determined that reemployment is not a restriction for temporary work agencies.

Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att med hjälp av enkäter och de kriterier som finns i teorin undersöka hur långt de medverkande företagen har kommit i deras framgång gällande Customer Relationship Management. Metod: Vi har gjort en kvantitativ enkätundersökning där vi har tillfrågat 30 företag i Ronneby. Vi har sedan analyserat detta utifrån diagram som vi har fått fram i Excel. Slutsatser: De flesta företagen i Ronneby är bara i början av CRM och de kan med enkla medel komma mycket längre.

SammanfattningGenom att implementera kontinuerligt förbättringsarbete skapas möjligheter för utveckling av företaget. Det är viktigt att följa den globalt fluktuerande efterfrågan för att kunna bemöta kundens krav och differentiera sig ifrån dess konkurrenter. Dock är en implementering av förbättringsprogram komplext och sätter höga krav på organisationen. Detta tvingar ansvariga till att ha förståelse, kunskap och drivkraft för konceptet. Denna studie baseras på hur Posten AB i Sverige ställer sig till förbättringsarbete. Idag använder sig företaget utav stödsystem C2 för att underlätta och skapa systematik i deras förbättringsarbete.

Titel: Pole Position ? en komparativ studie om hur Volvo kan anpassa sitt positioneringsarbete på grund av skillnad i varumärkesuppfattning.Författare: Robin Karlsson och Robert WibergHandledare: Thomas HelgessonNivå: Kandidatuppsats i marknadsföring, 15 HP, vårtermin 2012Nyckelord: Varumärken, varumärkesidentitet, varumärkesuppfattning, märkeskännedom, positionering, positioneringsstrategierProblemställning: Hur kan ett företag, verksamt på olika geografiska marknader, anpassa sitt positioneringsarbete på grund av skillnad i varumärkesuppfattning?Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån den teoretiska referensramen genom kvantitativ och kvalitativ forskning förklara hur ett företag, aktivt på olika geografiska marknader kan positionera sig på de olika marknaderna på grund av skillnad i varumärkesuppfattning.Metod: I uppsatsen har vi haft en abduktiv ansats och en kvalitativ datainsamlingsmetod. Vi har jämfört ett företags verksamhet i två länder och har således utfört en komparativ uppsats.Teoretiskt perspektiv: Inledningen av den teoretiska referensramen beskriver varumärken i allmänhet. Teorin övergår sedan till en förklaring av varumärken ur ett internt- samt externt perspektiv. Avslutningenav teorin belyser ämnet positionering och strategier för ändamålet.Empiriskt perspektiv: Empirisk data är insamlad genom en kvalitativ intervju med Volvo Personvagnar AB i Sverige och en intervju via mailmed motsvarigheten i Brasilien.

Syfte:Vi vill med utgångspunkt i relevant teori, undersöka och beskriva svenska småföretags affärssystem och genom att jämföra med teorin analysera införandeprocessen och konsekvenserna av denna. Metod:En fallstudie med fyra användareföretag och en systemutvecklare. Fallstudien baserades på halvstrukturerade intervjuer med nyckelanvändare på respektive fallföretag. Empirien har ställts mot relevant teori och analyserats och diskuterats. Slutsats:Användareföretagen är nöjda med affärssystemet trots att varken upphandling och implementering följer teorins normer..

I den här uppsatsen tillhandahåller vi resultatet av en deduktiv och kvalitativ fallsstudie om företagsinterna processer för framgångsrikt varumärkesarbete med fokus på hur identifiera, prioritera, applicera och omsätta effekterna av omvärldstrender till en framgångsrik och lönsam premiumstrategi; genom att beskriva och analysera detta arbete i två premiumföretag (Haglöfs och BMW). Studien avser att göra ett bidrag till teorin om effektivt varumärkesarbete med fokus på premiumstrategi, nämligen premiumstrategins sammanbindande länkar med hänsyn tagen till dess kontextuella förutsättningar Den teoretiska referensramen utgörs av huvudbegreppen: trender, premiumvarumärken, varumärkesutvidgning samt marknadsposition. För studien valdes två empiriska undersökningsobjekt och relevant information beträffande dessa samlades in via två metoder; dels via en kvalitativ semistrukturerad-intervju samt via dokumentanalys. Detta för att undersöka hur premiumföretag arbetar utefter den struktur och teoretiska modell/bidrag som identifierats i samband med fastställandet av syntesen. Utifrån teorin identifierade vi ett antal förutsättningar samt länkar kopplade till en premiumstrategi.

Att det är viktigt att känna sin egen förmåga har varit känt sedan länge. Redan stenåldersmannensom skulle gå på grottbjörnjakt var tvungen att veta sin och sina stamfränders förmåga. Frågan är om vi iFörsvarsmakten vet vad vi och våra krigsförband verkligen kan prestera. Målsättningen med detta arbetehar varit att undersöka hur krigsförbandsvärderingen skall gå till i teorin, hur den används i praktiken ochvad som användarna skulle vilja ändra på för att slutligen kunna svara på frågan: Duger vårt nuvarande sätt att värdera krigsförband för morgondagens insatta insatsförsvar?Svaret söker jag med hjälp av teorin Balanced Scorecard som Försvarsmaktens ledning ämnar väljaför att möta framtidens managementkrav.

Många problem som uppstår inom projekt beror på dålig kommunikation. Om man på något vis kan undvika dessa kommunikationsmisstag kan man spara en hel del tid och resurser.En analys av hur projektledare kommunicerar har genomförts med utgångspunkt i en beteendevetenskaplig modell. Frågor som utretts är:1. Hur kan en projektledare kommunicera på ett så individanpassat sätt som möjligt?2.

År 2013 införde Arbetsmiljöverket ett nytt webbaserat enkätverktyg som skall kunna ge ett mått av säkerhetskulturen hos företag och organisationer. Denna enkät baserades på tidigare forskning som tog fram en enkät, NOSACQ-50, för just detta ändamål. Värt att notera är att Arbetsmiljöverkets version är förkortad där vissa påståenden togs bort och vissa skrevs om. Det är detta som analysen behandlar. Hur påverkas resultaten av dessa förändringar som genomfördes av Arbetsmiljöverket? Analysen undersöker den möjliga felmarginalen på två olika sätt.

Enligt vår empiri kan lärande uppstå även i nätverk som inte är skapade med grundtanke att lära. Nätverksplattformen är en viktig grund för att lärandet ska kunna utvecklas, vi ser dock lite annorlunda på tid och resurser då teorin säger att den är tidskrävande, medan vi menar motsatsen. Vi anser även att Nätverksplattformen behöver kompletteras. Här utgör bland annat struktur och rutiner en viktig förutsättning, men också motivation och utvecklandet av individen för att bibehålla lärandet i ett längre perspektiv..