Sammanfattning Vårt syfte med denna studie är vad som påverkar hur SFI elever med akademisk bakgrund gör för att välja till deras karriärval. För att förstärka syftet har vi valt att fokusera på elevernas övergång från SFI- utbildningen till arbetsmarknaden eller framtida studier, som omfattar deras brytpunkter och på vilket sätt de har en påverkan på deras val av karriär. Centrala teorier som används för undersökningen är planned happenstance som är utvecklad teori från Krumbolts och vi har även careership som är skriven av Hodkinson och Sparkes. Brytpunkter kan innebära när en individs handlingsmönster förändras från hur det har sett ut tidigare till den nuvarande situationen. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod där vi har intervjuat fyra elever som befinner sig på SFI-utbildningen.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och analysera projektcontrollerns roll inom de projektintensiva enheterna FACTS och Substations på ABB AB. Studien bygger på tre personliga intervjuer utförda med projektcontrollers samt sex platsannonser som analyserats. Teorin består av två delar, dels projektaspekten och dels controlleraspekten. Första delen behandlar vad ett projekt är och vad det innebär att jobb i projektform. Andra delen, controlleraspekten, handlar om controllers ursprung kontra dagens roll och dess arbetsuppgifter.

Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut på den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utsträckning kön representeras på ett jämställt sätt inom utställningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhåller sig till externt jämställdhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvägagångssätt. Officiella dokument från varje organisation undersöks för att förstå hur de formellt förhåller sig till jämställdhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram från de två senaste årens utställningsarkiv.

Detta examensarbete på kandidatnivå i Fysisk Planering på Blekinge Tekniska Högskola är en studie av översiktsplanering över kustzonen. Syftet med uppsatsen att identifiera svårigheter och möjligheter med kustzonsplanering inom översiktsplaneringen genom att utifrån teorin analysera hur ett antal valda kommuner arbetar med kustzonsplaneringen och dess frågor i respektive översiktsplan med utgångspunkt i frågeställningen som lyder följande: ? Hur behandlas kustzonsplanering i översiktsplaneringen hos kommunerna? ? På vilket sätt tillvaratas relevanta miljömål, riksintressen och lagstiftning i kommunernas kustzonsplanering enligt översiktsplanerna? ? Vilka planeringsfrågor hanteras på översiktlig nivå inom kustzonsplanering? Fallstudien består av en analys av Blekinge Läns fyra kustkommuner Karlskrona kommun, Ronneby kommun, Karlshamns kommun och Sölvesborgs kommun. Analysen utgår från forskningsfrågorna. För att få en bakgrund och ett stöd till fallstudien har ett teorikapitel utarbetats.

Syftet med denna uppsats ämnar att beskriva svenska modeföretags internationaliseringsprocess. Därför ska vi undersöka och analysera nätverkets betydelse, barriärers påverkan, val av etableringsstrategier och varumärkesbyggnad vid internationalisering. För att uppnå syftet med vår studie har nedanstående huvudproblem formulerats: Hur går svenska modeföretag tillväga vid etablering och varumärkesbyggnad på den internationella marknaden? Uppsatsens teoretiska utgångspunkt innefattar svenska modeföretags etablering på den internationella marknaden vilket berör internationaliseringsprocessen, nätverksperspektiv, barriärer, etableringsstrategier samt varumärkesbyggnad. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats där fyra fallstudier har tillämpats.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka utvecklingen i vad som lyfts fram och drivs i svenska transportpolitiska riksdagsmotioner, med fokus på miljö. För att ta reda på detta genomförs en longitudinell studie där transportslag, miljöargument och åtgärder studeras för tre tidpunkter; år 1991, 2001 och 2011. Det slutliga urvalet som studien kom att grundas på var 624 fristående motioner. Bearbetning av dessa genomfördes med hjälp av en klassificeringsmall, utformad med teorin som grund. Studien har både kvantitativa och kvalitativa inslag, men det är den senare som varit övervägande då textanalys har utförts.I teorin uppmärksammas flera transportrelaterade miljöproblem, men utsläpp och i synnerhet utsläpp av koldioxid får stort fokus.

I denna uppsats har jag studerat förändringsledningen vid en förändring avstrategisk HR (Human Resources). Syftetmed rapporten är att undersöka hur det går att tillämpa teorier kring förändringsledningi praktiken. Studien kommer att undersökaområdet Talent Management (ett företagsstrategiska HR) i syfte att förstå hur förändringsledning bedrivs. Frågor som därmedblir relevanta att besvara är i vilken omfattning etablerade förändringsledningsteorier används vid en Talent Management-­?förändring och omanvändandet är lågt, identifiera orsakerna till detta.

Den här uppsatsen handlar om hur kritiken och hatet skiljer sig mellan sex av Sveriges Radios största manliga och kvinnliga radioprofiler, samt att ta reda på hur programledarna hanterar kritiken/hatet det mottar men också undersöka vad kritiken/hatet innehåller. Genom att utföra semistrukturerade intervjuer med tre kvinnor och tre män vill författaren få svar på om kritiken och hatet skiljer sig åt mellan könen. De utvalda programledarna är alla välkända. Kvinnorna är Hanna Hellquist, Nour El Refai och Karin "Kakan" Hermansson. Männen är Kodjo Akolor, David Druid och Henrik Torehammar.

Frågeställning: Hur hanterar företag sina informationsvägar utifrån ett informellt respektive formellt perspektiv? Har företag av olika storlek olika sätt att hantera sina informationsvägar? Syfte: Vårt primära syfte är att undersöka om teorin (som vi tolkat den med formella respektive informella informationsvägar) motsvarar verkligheten. Ett sekundärt syfte är att beskriva de mönster som där framkommer och eventuellt ge tips till företagen utifrån teorin. Metod: Då vi använder oss av den deduktiva metoden vill vi undersöka om de teorier vi funnit och framför allt de tolkningar vi gjort av dem, motsvarar verkligheten. Vi har gjort en kvalitativ studie med djupintervjuer .

Detta arbete kommer att behandla olika typer av fel och störningar som påverkar ettbyggprojekt. Byggprocessen i sig involverar många aktörer som måste samarbeta för att nåuppsatta mål och därmed hålla sluttiden. Från det att byggherren har tagit ett beslut att startaett byggprojekt till att byggprojektet nått sin slutliga fas ställs det krav på alla aktörer. Ibyggprojektets tre olika skeden ? program, projektering och produktion ? uppstår olika typerav fel och störningar som påverkar byggprojektet negativt.

Svensk Scenkonst får merparten av sin finansiering från offentliga bidrag. Den senaste tiden har Kulturdepartementet uppmanat till ökade insatser för att höja den privata finansieringen av konst. Kultursponsring från privata företag uppgår idag till 1 % av finansieringen.Uppsatsen studerar relationen mellan konst och marknad genom att titta på kultursponsring. Syftet är att skapa en bild av relationen mellan det sponsrande företaget och den konstproducerande verksamheten som sponsras. Frågorna som ställs handlar om sponsorernas möjlighet att påverka den konstnärliga processen.

Uppsatsens syfte var att studera industriellt köpbeteende för branschen för prefabricerade trähus. En teoretisk studie har därför genomförts där köpsituationer och dess påverkan på köpprocessen, köpbeslutsgruppen samt kriterier för val av leverantör studerats. Datainsamling har skett genom telefonintervjuer med tre av Sveriges fyra största byggföretag, intervjuerna har genomförts med personer med god kunskap när det gäller inköp av prefabricerade trähus på dessa företag. Resultatet av vår uppsats visar att den den vanligaste köpsituationen för företag som köper prefabricerade trähus är nya köp men att det även förekommer direkta återköp främst genom avrop på ramavtal. De personer som ingår i köpbeslutsgruppen är initiativtagare, användare, köpare, influerare, beslutsfattare och informationsbevakare, vilket överensstämmer med teorin.

Syftet med vår uppsats är att förklara vad det är som driver de allmännyttiga ideella idrottsföreningarna in i gråzonen mellan den korrekta och helt felaktiga redovisningen.Vi valde att göra vår uppsats med hjälp av åtta fallstudier. Vi har utvecklat en egen teori som avser att förklara vilka faktorer som driver allmännyttiga ideella idrottsföreningar in i Gråzonen. Teori har vi utvecklat utifrån Positive Accounting Theory, den institutionella teorin och agentteorin. Från teorin har vi sedan utarbetat sex hypoteser som vi avser att pröva med en empirisk undersökning.Vi gjorde ett icke-sannolikhetsurval för att få med allmännyttiga ideella idrottsföreningar i urvalet som vi ansåg relevanta för undersökningen. Det innefattade att föreningarna skulle skilja sig gentemot varandra i storlek, medlemsstruktur och grundförutsättningar.

Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut på den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utsträckning kön representeras på ett jämställt sätt inom utställningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhåller sig till externt jämställdhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvägagångssätt. Officiella dokument från varje organisation undersöks för att förstå hur de formellt förhåller sig till jämställdhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram från de två senaste årens utställningsarkiv.

Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut på den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utsträckning kön representeras på ett jämställt sätt inom utställningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhåller sig till externt jämställdhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvägagångssätt. Officiella dokument från varje organisation undersöks för att förstå hur de formellt förhåller sig till jämställdhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram från de två senaste årens utställningsarkiv.