Sök:

Sökresultat:

111 Uppsatser om Sekundär försträkare - Sida 5 av 8

"Skilda livsvÀrldar" - En studie om ungdomars tankar och kÀnslor kring Àmnet idrott och hÀlsa

Syftet med studien har varit att ta reda pÄ vad ungdomar har för tankar och kÀnslor kring Àmnet idrott och hÀlsa. Jag ville fÄ en ökad förstÄelse om ungdomar som inte Àr med och deltar av olika anledningar i Àmnet. TvÄ av mina frÄgestÀllningar löd: Vilka Àr anledningarna till att deltagande elever och icke deltagande elever i idrottsundervisningen hatar varje sekund av den? Hur skulle eleverna vilja att idrottsundervisningen ser ut? För att ta reda pÄ detta har jag anvÀnt kvalitativa intervjuer som metod. Jag har intervjuat totalt elva elever i Ärskurs Ätta pÄ en grundskola i södra Sverige.

Nyttan av en höjdmodell för Örebro kommun

Örebro kommun har fram tills nu anvĂ€nt sig av LantmĂ€teriets höjdmodell som erbjuder en noggrannhet pĂ„ 2 m. Över Örebro stad finns Ă€ven höjdinformation i form av höjdkurvor med 1 m ekvidistans. I takt med att utvecklingen gĂ„r framĂ„t ses anvĂ€ndningsomrĂ„den för en ny, förbĂ€ttrad höjdmodell. För att ta fram en sĂ„dan krĂ€vs insamling av stora mĂ€ngder data. Den metod som lĂ€mpar sig bĂ€st för datainsamling av den hĂ€r omfattningen Ă€r flygburen laserskanning. Laserskanning Ă€r en relativt ny metod som bygger pĂ„ att avstĂ„nd till objekt berĂ€knas m h a utskickat laserljus.

R?ttvis kollektivtrafik. En studie om hur DRT-tj?nsten Teletaxi bidrar till h?llbar tillg?nglighet och social inkludering i Odense kommun, Danmark.

Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.

MÀssdöd? : En studie om Skandinaviens ledande turistmÀssor och deras utveckling

Problem: Enligt statistik fo?rlorar turistma?ssor i antalet utsta?llare och beso?kare, de blir o?verlag mindre varje a?r. Vi bo?rjade med att se detta problem hos TUR-ma?ssan i Go?teborg och genom denna studie valde vi att ja?mfo?ra med andra liknande turistma?ssor fo?r att se om detta var ett problem som idag pra?glade Skandinaviska ma?ssor. Eftersom ma?ssor bidrar till turism pa? den platsen den genomfo?rs och turistma?ssor bidrar till o?kad turism o?verlag blir detta ett mer omfattande problem a?n enbart fo?r arrango?rerna bakom ma?ssan.

NÀr livet tar en ovÀntad vÀndning. : NÀrstÄendes upplevelse av sin förÀndrade livssituation nÀr stroke drabbar deras nÀra

De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.

GIH:s GÄngtest : hur korrelerar resultaten frÄn GIH:s gÄngtest med bestÀmd maximal syreupptagningsförmÄga?

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet var att studera sambandet mellan GIH:s GÄngtest och bestÀmd maximal syreupptagningsförmÄga (VO2max). En av frÄgestÀllningarna var om GIH:s GÄngtest Àr ett alternativt test för att försöka predicera maximal syreupptagningsförmÄga hos friska fysiskt aktiva unga vuxna.MetodI studien ingick 45 fysiskt aktiva personer (26 kvinnor och 19 mÀn) i Äldrarna 19-28 Är. De tvÄ genomförda testerna Àr GIH:s GÄngtest (ett 6-minuters gÄngtest) och bestÀmning av maximal syreupptagningsförmÄga med löpning pÄ ett motordrivet rullband.GIH:s gÄngtest Àr ett shytteltest dÀr testpersonen (Tp) gÄr fram och tillbaka pÄ en 50 meter lÄng strÀcka och runda tvÄ koner. Tp fÄr gÄ denna strÀcka sÄ mÄnga gÄnger som möjligt under 6 minuter. Vid testets slut mÀttes maximal gÄngstrÀcka, puls och anstrÀngningsgrad.Testet för att bestÀmma maximal syreupptagningsförmÄga utfördes med löpning pÄ ett motordrivet rullband.

?En a?rbar delegation av tyska atleter? : Problematiken om ett tyskt deltagande pa? de olympiska spelen 1896 och Willibald Gebhardts inverkan i konfliktlo?sningen

De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.

Sjuksköterskors anvÀndning av SBAR vid akutvÄrds- och vÄrdavdelningar : En deskriptiv studie

Bakgrund: Inom va?rden sker en stor genomstro?mning av information. Da?rfo?r a?r tydlig kommunikation mellan va?rdpersonal viktig eftersom patientsa?kerheten annars a?ventyras. Ett exempel pa? en kommunikationsmodell a?r SBAR som sta?r fo?r ?situation?, ?bakgrund?, aktuell status? och ?rekommendationer?.

En H?llbarhetsdriven N?jespark. Fallstudie av Lisebergs implementering av h?llbarhetsstrategi

Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav, teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.

Efter hjÀrtoperationen : En litteraturstudie kring patientens upplevelser av den första postoperativa tiden i hemmet

Nya operationsmetoder inom hjÀrtkirurgin effektiviserar sjukhusvÄrden och kan medföra kortare vÄrdtider för patienten. Kunskap och förstÄelse kring patientens upplevelser efter operationen, bidrar till att vÄrd och behandling pÄ sjukhus optimeras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av den första tiden i hemmet efter en hjÀrtoperation. Metoden utgörs av en litteraturstudie. Med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys har tio artiklar analyserats.

CAIA - V?gen till framg?ng. En kvalitativ och kvantitativ studie om de strategier som skapar l?nsamhet f?r ett influencergrundat f?retag, samt hur dessa p?verkar kunderna

Syftet med uppsatsen var att unders?ka de strategier som skapar l?nsamhet f?r ett influencergrundat f?retag, samt de faktorer som p?verkar kundens k?pbeslut, kundlojalitet och uppfattning. I tidigare forskning ses skapandet av starka varum?rken med influencers som grund och kundens uppfattning av dessa som tv? skilda forskningsomr?den. Vi s?g d?rf?r en lucka g?llande kombinationen av dessa tv?; hur man skapar framg?ngsrika influencergrundade f?retag, och hur dessa f?retag uppfattas av kunder. Rapporten behandlar en kvalitativ unders?kning i form av insamlad sekund?rk?lla d?r information har tagits fr?n offentliga uttalanden i media och podcasts.

SJUKSK?TERSKANS UPPLEVELSE VID V?RD AV PATIENTER MED MISST?NKT SEPSIS En allm?n litteratur?versikt

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan spelar en central roll i det initiala omh?ndertagandet, men tidigare forskning har i huvudsak fokuserat p? medicinska aspekter snarare ?n sjuksk?terskors egna upplevelser. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med misst?nkt sepsis.

MÀnniskors rörelse i UmeÄ centrum : Apbergets position analyserad med en agent-baserad simuleringmodell

Simuleringsmodeller kan anvÀndas för att bÀttre förstÄ och förutspÄmÀnniskors rörelse i olika gatumiljöer. Olika typer av modeller Àr bra pÄolika saker, med vissa kan man pÄ makronivÄ simulera hundratusentalspersoner samtidigt för att fÄ en överblick och med vissa kan man gÄ nerpÄ mikronivÄ och följa enskilda individers rörelse. Problemet med dessamodeller Àr att de inte tar hÀnsyn till det faktum att merparten av mÀnniskori en folkmassa inte Àr ensamma, ca 70 procent av personerna harkompisar, kollegor eller anhöriga som de vill hÄlla sig nÀra. Den hÀr rapportentar hÀnsyn till dessa grupper av mÀnniskor, det tas Àven hÀnsyntill stillastÄende personer runt omkring i den simulerade miljön. I dennarapport belyses fördelarna och möjligheterna som nns med att anvÀndasimulering som hjÀlpmedel vid planering av olika byggnadsprojekt.

Automatisk bullerdosreglering i hörselskydd

PÄ bullriga arbetsplatser anvÀnder personal ofta hörselskydd med inbyggda högtalare för att lyssna pÄ exempelvis musik i underhÄllningssyfte. Om anvÀndaren lyssnar pÄ höga ljudnivÄer under lÄnga perioder kan bullerskador uppstÄ i dennes öron. Enligt lagstiftning mÄste nivÄn dÀrför begrÀnsas i förebyggande syfte.BullernivÄn Àr ett genomsnitt av de ljudnivÄer anvÀndaren exponerats för under en arbetsdag. AnvÀndaren mÄste vila öronen om grÀnsvÀrdet för bullernivÄn nÄs.Om man utnyttjar att det Àr ett genomsnitt kan anvÀndaren tillÄtas lyssna pÄ en hög ljudnivÄ under en begrÀnsad tid för att sedan sÀnka den. Det gÄr att bevara bÄde sÀkerheten och lyssningsupplevelsen om en sÀnkning införs lÄngsamt.Detta arbete beskriver hur en algoritm till en digital signalprocessor kan konstrueras för att reglera ljudnivÄn.MÄlsÀttningen var att algoritmen skulle skydda anvÀndarens hörsel utan att försÀmra lyssningsupplevelsen, och utan att förbruka mer energi Àn nödvÀndigt.I algoritmen ingick en prediktor som predikterar mÀngden buller anvÀndaren riskerar att utsÀttas för, om denne fortsÀtter lyssna pÄ samma nivÄ.LÄngsamma sÀnkningar av ljudnivÄn kan dÄ utföras i tid innan grÀnsvÀrdet nÄs.Det visade sig att algoritmen endast behövde ett fÄtal samplingar per sekund för att skatta och reglera ljudnivÄn tillrÀckligt precist, vilket reducerade energiförbrukningen.Resultatet visar möjligheten att kombinera mÄlen för sÀkerhet, lyssningsupplevelse och energieffektivitet i hörselskydd.Algoritmen implementerades inte pÄ ett skarpt system.Den hade enbart tillgÄng till ljudsignalen anvÀndaren Àmnade lyssna pÄ i underhÄllningssyfte..

UtvÀrdering av morÀns hÄllfasthetsegenskaper med
jord-berg-totalsondering

Syftet med detta arbete Àr att studera om Jord-Berg-totalsondering kan anvÀndas för att uppskatta morÀns deformations- och hÄllfasthetsegenskaper. FÀltundersökningar har genomförts dÀr korrelation mellan utvÀrderad sÀttningsmodul och friktionsvinkel frÄn hejarsondering har jÀmförts med Jord-Berg-totalsonderingsresultat. Jord-Berg-Totalsondering innebÀr att man med hjÀlp av en borrvagn till en början samtidigt trycker och vrider ned en 57 mm:s borrkrona ned i marken. NÀr detta inte lÀngre kan ge en sjunkning pÄ 20 mm per sekund sÄ startas spolning samt en hammare som arbetar samtidigt som borrstÄlen trycks och vrids ned i marken. Under tiden sÄ registreras bl.a.

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->