Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ledare på högre nivå idag ser på begreppen ledarskap och kommunikation. Jag har studerat hur dessa ledare konstruerar begreppet ledarskap och kommunikation och förhållandet dem emellan. Jag har ställt frågor som syftar till hur de idag ser på begrepp som dessa, samt också spårat uttalanden som skiljer på dialog och diskussion, transmission eller meningsskapande kommunikation. Vad gäller ledarskap har jag spårat uttalanden som kan belysa varifrån konstruktioner om ledarskap kommer. Problemet som jag ser det, är att de värderingar som implicit ligger i begreppet ledarskap motarbetar de ledarskapsfilosofier som gör ett försök att utveckla framtidens ledarskap genom att lägga på olika adjektiv som kommunikativt, visionärt, symboliskt etcetera.Jag vill alltså i denna studie lyfta fram ett synsätt som lägger fokus på kommunikationen, inte ledarskapet, med tanke på att det idag argumenteras för något som kallas kommunikativt ledarskap.

Syftet med denna studie var att undersöka om rekryteringsföretag som hjälper kommuner attrekrytera toppchefer bidrar till eller motverkar jämnare fördelning av män och kvinnor på toppen.Studien bestod av en kvantitativ del och en kvalitativ del. Samtliga kommunala toppchefsannonseroch anlitade rekryteringsföretag kartlades från två stora dagstidningar, en branschtidning och enjobbsajt under januari och februari åren 2008, 2009, 2010, 2011 och 2012. Uppföljning gjordes pertelefon eller hemsidor för att fastställa könet på personen som tillsattes på tjänsten. Kartläggningenkompletterades med elva intervjuer med personalchefer, rekryteringskonsulter och andra mederfarenhet av chefsrekrytering samt litteraturstudier. Till 187 kommunala toppchefstjänsterrekryterades 110 män (58,9%) och 77 (41,1%) kvinnor.

Syfte: Arbetet syftar till att undersöka Försäkringskassans imagearbete och hur de arbetar med att skapa en image som rättvist avspeglar den nya identiteten ?Den Nya Försäkringskassan?.Metod: Vi utgår ifrån ett hermeneutiskt tolkande perspektiv för att skapa djupare förståelse i det som undersöks. Detta kombineras med en abduktiv ansats vid alstringen av kunskap där vi väger teori och empiri lika tungt, samt skapar dessa med hänsyn till varandra. Datainsamlingen består av både kvantitativa och kvalitativa insamlingsmetoder så som primärdata i form av semistruktureradeintervjuer och en enkätundersökning. Sekundärdata genom årsredovisning och budgetunderlag.

?Knowledge is like money: to be of value it must circulate, and in circulating it can increase in quantity and, hopefully, in value.? ? Louis L?AmourKunskap är ofta något som tas för givet och som självklart i många organisationer men faktum är att kunskap är en värdefull som resurs som rätt hanterad kan vara en väldig tillgång för en organisation. Kunskapshantering eller knowledge management benämns den organisationsteori som behandlar tillvaratagandet av kunskaper som resurser. Centrala begrepp inom knowledge management är erfarenhetsåterföring och kunskapsöverföring, att de lärdomar som organisationen får i uppdrag och projekt ska föras vidare till övriga personer inom organisationenså att de kan användas av andra i senare i projekt.SamhällsbyggnadsSektorn är en stor Sektor i Sverige med uppemot en halv miljon anställda. Det är en bransch som ofta brukar beskrivas som konservativ och ovillig till förändringar.

Outokumpu håller på att investera fem miljarder kronor i verket i Avesta, investeringan ska vara klar år 2015. Investeringen innebär en förändring i företagets försörjningskedja. Detta innebär konsekvenser för flödet genom verket. Den här rapporten syftar till att undersöka hur materialflödet ska styras genom verket, samt att identifiera problemområden som kan uppstå och ge förslag till lösningar på dessa.Denna studie har dels bedrivits genom fältstudier i form av intervjuer och observationer, dels genom en simuleringsstudie som behandlar verkets flöde från slipning till färdigställning. Data som har använts i simuleringsstudien är till exempel lagernivåer, ledtider och beläggningsgrader.Utifrån detta har följande frågeställningar formulerats:- Hur ser nuläget ut på Avesta Jernverk utifrån teoretiska analysmetoder och analys av observerade problem?- Vilka problem (höga lagernivåer, trånga Sektorer och så vidare) kan Avesta Jernverk möta i och med investeringen Projekt 2015 och hur kan dessa hanteras?- Vilka blir konsekvenserna för flödet i och med Projekt 2015 vid ett antal olika scenarion, se avsnitt ref{s:experimentering}?- Hur skulle ett scenario behöva se ut för att flödet ska klara av den framtida ökade produktionstakten?    I nulägesanalysen framkom brister i framförallt informationsflödet.

Bakgrund och problem: Svensk offentlig Sektor har de senaste decennierna genomgått entydlig omorientering präglat av New Public Management i sitt sätt att styra förvaltningen.Som ett resultat av denna förändring har statliga myndigheter har sedan 2010 nya krav föråterrapporteringen i årsredovisningen till regeringen. Förändringarna innebär bland annaten fokusförskjutning från målstyrning till resultatrapportering, ökade krav på verifierbarhetoch ökad frihet för myndigheten att själv utforma prioriteringar och rapportering.Syfte: Uppsatsen avser att undersöka hur de nya rapporteringskraven påverkatutformningen av Sidas årsredovisningar åren 2008-2010.Avgränsningar: Genom en fallstudie av en enskild myndighet ges läsaren en djupareförståelse för hur administrativa rutiner och förhållningssätt kan påverka en organisationoch dess arbetssätt.Metod: Uppsatsen behandlar en nyligen genomförd förändring, där det råder vissosäkerhet om vilket genomslag den haft i svenska myndigheter. Jag har därför valt att göraen fallstudie av hur förändringen har påverkat återrapporteringen från en enskildmyndighet, i detta fall Sida. Uppsatsen baserar sig huvudsakligen på intervjuer medfackexperter från Riksrevisionen och Sida, myndighetsrapporter och facklitteratur.Resultat och slutsatser: Under den undersökta perioden 2008-2010 var Sida föremål fören omfattande kritik för bland annat brister i intern styrning och kontroll. Detta ledde tillatt regeringen genomförde omfattande förändringar av myndigheten och dess struktur.

År 1998 gav regeringen 24 myndigheter ett särskilt Sektorsansvar för ekologiskt hållbar utveckling, vilket innebär att myndigheterna ska verka för att arbetet mot ekologisk hållbarhet förs framåt inom hela myndighetens Sektor. Syftet med studien är att utreda vad det finns för svårigheter och möjligheter när det särskilda Sektorsansvaret ska omsättas i praktiken. För att undersöka denna fråga utförs en fallstudie som berör flygSektorn, det vill säga hur ansvaret yttrar sig på Luftfartsverket (LFV). Jag berör även kopplingen till exempelvis miljömålsarbetet. Kvalitativa intervjuer har kompletterats med litteraturstudier av interna dokument från LFV.

Vid upphandling inom offentlig Sektor eller större företag kan användandet av standarder vara ett viktigt redskap för att säkerställa att en produkt eller tjänst uppfyller de krav som verksamheten ställer när det gäller exempelvis kvalitet, kostnader och effekter på miljön. Stigande priser på energi och en ökad insikt om samhällets negativa inverkan på miljön gör att energieffektiviseringar blivit ett viktigt inslag i de allra flesta verksamheter och här kan användandet av standarder spela en viktig roll.Syftet med det här examensarbetet är att utreda hur isolering av varma och kalla rör samt ventilationskanaler kan dimensioneras optimalt så att energiförluster från dessa minimeras. Hur olika faktorer och förutsättningar påverkar vad som är en optimerad isolering måste därmed även att utredas så att konsekvenser av olika val kan kartläggas.Målet är att ta fram ett underlag som kan fungera som hjälpmedel då en ny standard för dimensionering av teknisk isolering skall tas fram av Landstingsfastigheter i Värmland. Underlaget kommer att utgöras av en beräkningsmodell som skall kunna ge tillförlitliga uppgifter om hur olika yttre faktorer samt val av isoleringsmaterial dels kan påverka vilken den nödvändiga isoleringstjockleken blir och dels visa de ekonomiska konsekvenserna. En livscykelkostnadsanalys gjordes därför för olika dimensioneringsalternativ.Arbetet resulterade i en beräkningsmodell som kan användas för att beräkna olika isoleringstjocklekar för olika typer av fall.

Den kollektiva   tanken om ?lika lön för lika arbete? var länge mottot i svensk lönepolitik. Denna tanke har övergått i allt högre grad till att belöna varje enskild   individ efter dennes egna prestationer och personliga egenskaper. Samhället   har gått mot ett individfokus och likaså har även tankarna kring   lönesättning. De senaste tjugo åren har den individuella lönesättningen varit   dominerande på den svenska arbetsmarknaden.

Sverige förändras allt mer mot ett kontantlöst samhälle och det kontanta betalningsalternativet har försvunnit på bussar, parkeringsautomater och offentliga toaletter. Anmärkningsvärt är att förändringen även nått bankSektorn, en Sektor starkt förknippad med kontanter. Kunderna hos dessa banker blir därmed tvungna att använda Self Service Technologies (SST:s) i form av automater för att uträtta sina kontantärenden. Samtidigt som bankkundernas valmöjlighet minskar så går Handelsbanken  mot strömmen och fortsätter erbjuda manuell kontanthantering på sina kontor. En undersökning gjord av Svenskt Kvalitetsindex visade att bankernas kundnöjdhet (tjänstekvalité) har försämrats på grund av förändringen. För att mäta tjänstekvalitén hos de olika tjänsterna kan man dela upp dessa i mindre beståndsdelar, dimensioner, vilka är olika för SST:s och traditionella tjänster.

Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

I takt med att företag växer och etableras på marknaden brukar förr eller senarefrågan om en börsnotering bli aktuell. Primärt torde detta vara ett tillvägagångssättför anskaffning av kapital vilket får till följd att nya investeringar kan genomförasoch tillväxtmöjligheter öppnas. En börsintroduktion är dock en svår ochomfattande process där det emitterande bolaget ställs inför en rad kompliceradeoch svåra val. Ett sådant val är vilken marknadsplats bolaget ska noteras på, enbörs eller en handelsplattform. Vidare behöver en rad samarbetspartners anlitasför att introduktionen ska bli verklighet.

Studien utgår från att interna förändringsprojekt inte alltid lyckas men de behövs för att anpassa och modernisera organisationen. Det är ett sätt att hantera den snabba förändringstakten i samhället och konkurrensen med andra. Antalet projekt ökar liksom kraven på resultat och på vad projektledaren ska kunna. Ett ökat fokus på människorna och på förändringsmotstånd är framgångsfaktorer i uppgiften att ändra på medarbetarnas beteende. Grunden för att leda projekt, skriver Jansson och Ljung (2009) är att hårda och mjuka perspektiv måste mötas.Studien handlar om hur projektbeställaren ser på att ge projektledare med pedagogiska kompetenser implementeringsansvar eller projektledaruppdrag i interna förändringsprojekt eftersom det finns behov av lärande vid förändringar.Teorin är kopplad till vår undersökning om huruvida organisationer kan utnyttja en dold resurs ? pedagogiska projektledare ? för att skapa bättre interna förändringsprojekt, att utföra de uppgifter som sammantaget kräver pedagogisk kompetens.Studien har utgått från en kvalitativ metod i form av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser för att ge ett tillräckligt djup i svaren.

Denna studie syftar till att undersöka hur en medelstor kommun kan arbeta strategiskt med problematiken gällande kompetensförlust samt att vara en attraktiv arbetsgivare inför kommande pensionsavgångar. Vidare syftar studien till att, utifrån resultatet, arbeta fram ett förslag till HR-strategi för den problematik de förestående pensionsavgångarna för med sig. För att få svar på våra undersökningsfrågor har vi utfört en fallstudie i Falu kommun och för denna använt oss av semistrukturerade intervjuer med fyra personer i chefsposition och en mångfaldskommunikatör, samt en fokusgrupp bestående av fyra medarbetare från HR-avdelningen. Detta gav oss flera perspektiv på problematiken, vilket vi anser stärker tillförlitligheten i resultatet. I efterhand kan vi dock se att ett större antal intervjupersoner hade varit att föredra, detta för att få fler medarbetares tankar och åsikter om ämnet.

Detta examensarbete har utförts som en del av högskoleingenjörsutbildningen Industriell organisation och ekonomi vid Tekniska Högskolan i Jönköping. Rapporten är skriven på uppdrag av Kinnarps Production AB i Jönköping som är en del av Kinnarpskoncernen. Företaget erbjuder inredningslösningar för kontor och offentliga miljöer och är idag Europas tredje största tillverkare av kontorsmöbler. Produktionen i Jönköping består främst av plåt- och stålbearbetning. Enheten i Jönköping har investerat i en ny monteringslina inom produktionen. Där den nya monteringslinan ska placeras sker i nuläget montering av stolarna Yin och Jig.