Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan resurspreferens och social exkludering. Effekten av kön och resurspreferens på upplevelse av social exkludering och livstillfredsställelse studerades också. Data samlades in genom enkäter och totalt ingick 250 personer i studien från både offentlig och privat Sektor i Västra Götalands Län. Resultaten visade att vad människor önskar utbyta för resurser med andra i vardagen är individuellt och påverkar upplevelse av social exkludering samt livstillfredställelse. Människor som eftersträvar kärlek, status och tjänster i relationer är de som upplever sig minst exkluderade och känner också hög livstillfredställelse.

Tidigare forskning har visat på hög förekomst av muskelbesvär och bristande hälsa och välbefinnande hos tandvårdspersonal i offentlig Sektor. Föreliggande studie syftade till att undersöka om en organisatorisk intervention i form av arbetstidsförkortning och viss fysisk aktivitet kunde främja olika aspekter av hälsa och välbefinnande hos tandvårdspersonal inom Folktandvården. Interventionen sträckte sig över ett år och totalt medverkade 154 kvinnliga tandläkare och tandsköterskor i studien. Resultaten visade på minskad total arbetsbelastning samt lägre förekomst av muskelbesvär. Dock kunde resultaten inte kopplas till interventionen då utvecklingen var likartad i såväl interventions- som kontrollgrupp.

Denna studie undersöker vilka strategier fyra organisationer från den ideella Sektorn använder sig av för att hantera sitt samarbete med staten. Studien tar sitt avstamp i Staffan Johanssons teori om hur påtvingar ideell Sektorn ett homogeniseringstryck. Genom att undersöka olika egenskaper hos den ideella Sektorn, såsom ideologi, ekonomiska förutsättningar och möjligheten att vara me och påverka undersöks hur organisationerna uppfattar sin roll i samarbetet. Studien visar att ideologin och de ekonomiska förutsättningarna spelar avgörande roll för hur organisationerna kan strukturera både sig själva som organisation liksom deras arbete. I relationen till staten framstår det som viktigt att resursberoendet inte är allt för ensidigt för att organisationerna skall kunna hålla på sin särart och styra sin organisation i en självvald riktning..

Anställningsotrygghet är ett fenomen som under de senaste årtiondena har fått en ökad utbredning på grund av att organisationer gör stora nedskärningar och förändringar. Konsekvensen kan bli att upplevelsen av anställningsotrygghet uppstår. I dag genomgår världen en global lågkonjunktur med följden att arbetslösheten förväntas öka. Flera studier har tidigare undersökt begreppet anställningsotrygghet men på populationsnivå i Sverige är ämnet fortfarande outforskat. Syftet med studien var därför att på populationsnivå identifiera vilka grupper som har högre risk att drabbas av anställningsotrygghet än andra.

Social kompetens är ett relativt modernt uttryck som allt oftare förekommer i olika sammanhang i arbetslivet. Den offentliga Sektorn har genomgått stora förändringar de senaste 20- 30 åren, och detta har bidragit till att arbetssökande nu bedöms på ett annat sätt av arbetsgivare. Numera är det mycket vanligare att en arbetssökande värderas mer efter sina personliga egenskaper än sina formella kvalifikationer. Studiens syfte är att undersöka samt ge exempel på hur förändringen inom den offentliga Sektorn under de senaste decennierna har påverkat rekryteringsprocessen samt vilken roll social kompetens spelar i dagens rekryteringsförfarande inom statliga myndigheter. Undersökningens ambition är att till viss del öka förståelsen för ett av samhällsforskare redan identifierat problem, och kanske även synliggöra några av de möjliga ?dolda? funktioner som begreppet i praktiken skulle kunna fylla.

Samhället är uppbyggt av organisationer som i olika grad kan vara i behov av styrning för att upprätthålla en viss funktion. Studiens syfte är att undersöka hur organisationer inom privat Sektor konkret tillämpar styrning och hur arbetet med styrning följs upp. Forskningsfrågor som besvaras är: vad bidrar styrning med till en organisation och dess måluppfyllelse samt på vilket sätt påverkar styrningen hur ledningen använder och arbetar med resultat samt avvikelser? Studien är kvalitativ där datainsamlingen gjorts med semistrukturerade-intervjuer samt genom fenomenografi, det vill säga med en kvalitativ inriktad empirisk forskningsansats. Urvalet av respondenter gjordes inom Västra Götaland där ett 20-tal privata organisationer kontaktades för att erhålla svar om deltagande från potentiella respondenter.

Bakgrund och problem: Ambitionen att ?ka effektiviteten i offentlig verksamhet och kritik mot befintlig styrning har lett till framv?xten av flera reformer under de senaste decennierna. Svensk offentlig Sektor har sedan 1980-talet pr?glats av en id?samling som g?r under namnet New Public Management (NPM). Under 2010-talet introducerades konceptet tillitsbaserad styrning och ledning (TSL) som en reaktion p? oavsedda effekter av NPM.

The purpose of this qualitative case study is to explain and discover how a Swedish commune works with their external crisis communication during a large crisis. The case study revolved around a simulation exercise with Mjölby commune that was and organized by the company VSL Systems AB. The study addresses the difficulties that arise within the crisis communication, and shows witch factors that are important to consider, when you are responsible for an entire community.Our result shows that the relationship with media could be utilized in a better way and both parties could benefit from cooperation. The commune could have used varied communication channels to create more effective crisis communication which had reached a bigger group of people. The information was not adapted to the different groups to the extent it could have been..

Långtidssjukskrivningar har blivit allt mer av ett gissel för samhället. Det går inte en dag utan att långtidssjukskrivning diskuteras i media eller av politiker. Det har därför blivit ett allt mer intressant område för forskningen att bita i. Denna uppsats vill bidra till att ytterligare analysera fenomenet långtidssjukskrivning. Eftersom en större del av de långtidssjukskrivna är medelålders kvinnor inom offentlig Sektor har det fallit sig naturligt att fokusera på deras situation i denna studie.Syftet med denna uppsats är att analysera kvinnors långtidssjukskrivning.

Purpose: To examine if the management of the public sector organization Sida actively work with how to motivate their employees. We also examine which factors of motivation dominate amongst the employees.Method: A case study with a qualitative approach was conducted, using semi structured interviews and a survey to gather data. By connecting motivation theories with collected data, we analysed the results to find similarities, differences and relations between them.Theory: The study is based on motivation theories and other contributing research.Conclusions: The study shows that management actively work with how to motivate their employees. But the employees are not aware of how management work with motivation. The majority of the motivation factors are highly valued, but the dominating factors are personal growth, stimulating work assignments and the ability to know the results of their work..

 Bakgrund: Män har genom historien dominerat på arbetsmarknadens chefspositioner och därmed utformat chefskapets innehåll. Chefskapet är sammankopplat med agentic attribut som anses "manliga". Hur kvinnor hanterar sitt chefskap har mest studerats vid mansdominerade arbetsplatser där kvinnan är avvikare. Det finns en kunskapslucka i forskningen när det gäller kvinnors sätt att hantera chefskapet vid en kvinnodominerad arbetsplats där kvinnan är normen.Syfte: Syftet var att studera hur kvinnliga chefer vid kvinnodominerade arbetsplatser uttalar sig om manliga och kvinnliga egenskaper i sitt chefskap.Metod: Studien har en kvalitativ ansats där sex semistrukturerade intervjuer gjorts med kvinnliga chefer inom den offentliga Sektorn. Intervjuerna har spelats in och transkriberats och analyserats med tematisk analysmetod som tolkats med social role theoy, role congruity theory .

Social kompetens är ett relativt modernt uttryck som allt oftare förekommer i olika sammanhang i arbetslivet. Den offentliga Sektorn har genomgått stora förändringar de senaste 20- 30 åren, och detta har bidragit till att arbetssökande nu bedöms på ett annat sätt av arbetsgivare. Numera är det mycket vanligare att en arbetssökande värderas mer efter sina personliga egenskaper än sina formella kvalifikationer. Studiens syfte är att undersöka samt ge exempel på hur förändringen inom den offentliga Sektorn under de senaste decennierna har påverkat rekryteringsprocessen samt vilken roll social kompetens spelar i dagens rekryteringsförfarande inom statliga myndigheter. Undersökningens ambition är att till viss del öka förståelsen för ett av samhällsforskare redan identifierat problem, och kanske även synliggöra några av de möjliga ?dolda? funktioner som begreppet i praktiken skulle kunna fylla.

Denna studie syftar till att belysa hur offentliga organisationer arbetar kring kunskapsbevaring och kunskapsöverföring. Vi har undersökt hur fem offentliga organisationer med olika organisationsstrukturer arbetar med att bevara kunskap inom organisationen, samt hur de överför kunskap mellan medarbetare och till nyanställda. Studien har samlat in det empiriska resultatet med semistrukturerade intervjuer. I analysen diskuteras det empiriska resultatet med ämnen som epistemologiska perspektiv inom knowledge management, maktperspektiv, politiska direktiv, arbetsmiljö samt kommunikationens roll. Resultatet av analysen påvisar bland annat att muntlig kommunikation är en viktig framgångsfaktor i en kunskapsprocess..

Detta är ett examenarbete på grundnivå, 15 högskolepoäng. Examensarbetet är en energikartläggning med rekommenderade energieffektiviseringsåtgärder. Energikartläggningen är baserad på ett verkligt objekt vilket är en förskola i norra Gävle. Denna skola förvaltas av Gavlefastigheter.I Sverige går cirka 40 % av energianvändningen till bostäder och service. Därför finns det stora mängder energi att spara inom denna Sektor.

I ett marint framdrivningssystem byggt av Rolls-Royce Marine i Kristinehamn, kallat POD Propulsion - MermaidTM, kyls systemets yttre delar med fo?rbistro?mmande vatten. Det kylande vattnet kompletteras av ett internt luftkylningssystem vilket, till fo?ljd av en la?gre kylningskapacitet a?n fo?r det externa vattnet, fo?rorsakar en otillra?cklig kylning i den Sektor av elmotorns stator vars periferi kyls av kylluftsstro?mmen. En andel av statorn a?r sa?ledes enbart luftkyld vilket medfo?r att den axiella temperaturen i denna Sektor uppna?r ett lokalt maximum, kallad ?hotspot?, vilken a?r ho?gre a?n fo?r resten av elmotorns stator.Avsaknaden av en tangentiellt uniform temperatur i statorn medfo?r begra?nsningar vid dimensionering av framdrivningssystemet.