Syftet med denna C-uppsats är (1) att finna en teoretisk modell kring begreppet Sekt och (2) att utifrån denna modell undersöka vilka Sektliknande drag Amish uppvisar i ett avgränsat material..

Den här uppsatsen började som något helt annat. En studie över vad egentligen Sekter är. Ju längre undersökningarna fortskred desto mer likhetstecken började jag se med ett något helt annat. Jag har varit försäljare i Tupperware i 5 år och det var i detta företag jag hittade likheterna med Sekterna jag läste om. Kan det verkligen vara så att Tupperware är en Sekt? Det är det vi ska ta reda på med hjälp av olika forskare och deras teorier..

Tidigare forskning pekar på att psykologiska faktorer påverkar hur individen rekryteras till en Sekt. Förförståelsen inför denna intervjustudie var att det skulle kunna finnas ett behov av ett rehabiliteringscentrum i Sverige, och frågeställningen gällde vilka behov som föreligger hos en individ som lämnar en destruktiv Sekt sett utifrån professionella hjälpares perspektiv. 14 personer deltog, psykiatriker, präster, politiker, terapeuter och psykologer. Resultatet visade att det finns olika anledningar till att individer rekryteras in i en Sekt liksom till att de lämnar den. Resultatet visade också att det föreligger ett hjälpbehov hos individer som lämnar Sekter och gemensamma svar för alla respondenter var att det behövs: (1) samtal, (2) gemenskap, (3) någon som lyssnar..

Syftet med denna uppsats är att utifrån en tematisk analys studera barns egna erfarenheter av att växa upp i en Sekt. Jag vill också ta reda på hur barnen hanterar de problem som kan tänkas uppstå. Den metod som används är datadrivet angreppssätt där jag utgår från tio berättelser skrivna eller berättade av före detta medlemmar i Jehovas vittnen respektive Hare Krishna. Utifrån texterna har teman arbetats fram. Temana kom att gälla skola, familj, fritid, välbefinnande och samhälle.

Scientologikyrkan har sedan dess uppkomst på 1950-talet fått utstå stor kritik. Rörelsen har av somliga målats upp som en farlig Sekt medan andra väljer att se den som en ny religiös rörelse, vars lära och praktik, exempelvis dianetiken, ska tolkas i en religiös kontext. Denna studie bygger på en kvalitativ textanalys som går ut på att granska den bild av scientologerna som skildras i olika material, så som rörelsens eget, facklitteratur, tidningar samt skolans undervisningsmaterial. Studien avgränsar sig till att endast behandla scientologerna i Sverige. Olika teorier och tidigare forskning kring Sekter och nya religiösa rörelser har applicerats på materialet.

Denna uppsats analyserar och diskutera läroboksbilden av nya religiösa rörelser i fya läroböcker för religionskunskap på gymnasiet. De generella frågorna som ställs är hur läroboksbilden ser ut och vad man kan säga om den i jömförelse med nu gällande läro- och kursplan.Analysen görs i två steg. Först analyseras texten enligt innehållsanalysen som den presenteras av Hellspong och Ledin. Sedan analyseras resultatet utifrån tidigare forskning.Slutsatserna av undersökningen är att läroböckerna skulle limma beskriva de nya religiösa rörelserna mer ingående och använda sig mindre av begreppet Sekt eftersom det är negativt laddat. Man skulle också kunna lägga mer fokus på individen, för att få en mer nyanserad bild..

My aim for this essay is to investigate if The Church of Jesus Christ of Latter-day Saints is a religious sect, on the basis of literature and information about the Mormons organisation and their religious standpoints. My conclusion is that Mormon Church is a religious sect. Their organisation has several sect characteristics according to sect definitions; see for example Göran Gustafsson (2000), Mikael Rothstein (1997) and Bryan R. Wilson (1970). Other researchers in religious studies think that the Mormon Church is not a sect but a cult.

Denna uppsats syftar till att analysera hur Jesus och hans anhängare framställs i Markusevangeliet för att sedan jämföra detta med nutida religionssociologiska teorier kring Sekter och karismatiska Sektledare. Slutligen diskuteras huruvida det är relevant att definiera Jesus och hans anhängare, så som de framställs i Markusevangeliet, som en Sekt. Utifrån den tolkning som framkommer i denna uppsats så argumenterar jag för att Jesus och hans anhängare till stor del kan betraktas som en Sekt vars mål var att undervisa och predika om att Guds rike snart skulle komma. Det går även att till övervägande del placera in gruppen i kategorin revolutionistisk- eller apokalyptisk Sekt, även om inte heller detta stämmer till fullo då Jesus lägger större tyngd på omvändelsen än dessa typer av Sekter beskrivs göra. Jesus framstår som ledare för denna grupp och hans plats i hierarkin framställs bygga på en karismatisk auktoritet som bekräftas av de mirakel och förutsägelser om framtiden som han beskrivs utföra. Det bör dock understrykas att den modell som använts vid analysen är en definition som främst syftar till att appliceras på nutida religiösa grupper, vilket också kan vara anledningen till att definitionen av hela gruppen som en Sekt inte stämmer till fullo, däremot så framkommer det att den tolkning som gjorts i denna uppsats visar att teorier kring karismatisk auktoritet till stor del överensstämmer med bilden av Jesus som framkommer i Markusevangeliet. .

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur dagens forskning definierar Sekter och deras ledare. Sedan vill jag jämföra dessa definitioner av Sekter/Sektledare och de bilder som framställs av Jesus i Matteusevangeliet. Jag vill även undersöka om det är möjligt att Jesus lärjungar skulle kunna betraktas som Sektmedlemmar.Jag har lagt upp uppsatsen så att jag först börjar med att definiera ordet Sekt. Jag har använt mig av Bryan R. Wilsons klassificering av Sekter som en utgångspunkt.

Denna uppsats behandlar det fenomen som uppstår när en, mer eller mindre isolerad, grupp religiöst hängivna människor, hamnar i en så pass allvarlig konflikt med staten och dess instutitioner att våldsamheter uppstår. Fenomenet brukar gå under beteckningen fanatiskt religiöst våld, och är i dess västerländska tappning mer eller mindre synonymt med Sekter och Sekterism.P.g.a. ämnets digra karaktär är en kraftig begränsning nödvändig för att kunna behandla ämnet i en C-uppsats. Jag har därför gjort valet att koncentrera mig på de två mest extrema och medialt uppmärksammade fallen av religiöst Sektvåld. Då ett av syftena med uppsatsen är att undersöka orsakerna till hur och varför väpnade konflikter uppstår mellan stat och Sekt har jag valt att utesluta de fall där enbart kollektivt själmord av och med Sektmedlemmarna utförts, utan inblandning av staten.

Jag har gjort en undersökning om huruvida pingströrelsen kan ses som en Sekt eller ett samfund. Samfundsfrågan har alltid varit en känslig fråga inom pingströrelsen. Utvecklingen idag har ändå bidragit till att rörelsen 2001 registrerade ett samfund. Uppslutningen är dock mycket skral från församlingarnas sida och frågan är om rörelsen kan gå enade in i en samfundsbildning. Jag har deltagit i pingströrelsens årliga pastorskonferens då det färska bildandet av föreningen ?Pingst fria församlingar i samverkan? behandlades.

Syftet med detta arbete är att göra en omdefinition av begreppet Sekt som utgår ifrån vad Sekten fyller för funktion hos individen, samt att studera om denna nya definition erbjuder plats till storseansen. Studien bygger dels på en kvalitativ intervjustudie med sex respondenter, två observationer som genomförda i vid olika tillfällen samt skrivna vittnesmål från sexton avhoppade Sektmedlemmar. Denna studie är ett försök att belysa Sektbegreppet utifrån vad Sekten erbjuder individen, därför är Sekten som organisation endast beskrivet kort och ingen större diskussion angående olika Sektformer förekommer. Det nya Sektbegreppet grundar sig dels i vittnesmål från avhoppade Sektmedlemmar och dels i etablerade sociologiska begrepp som berör individer och det moderna samhället.Resultatet visar tydligt att begrepp som gemenskap, individuallitet, erkännanden och tillhörighet är av största vikt för individer som gått med i Sekter och försvagad ontologisk trygghet verkar vara avgörande för hur individen reagerar när denna kommer i kontakt med en Sekt.Arbetet visar även att det finns stora likheter i vad Sekten erbjuder individen och vad storseansen erbjuder individen, men viktigt är att poängtera att det även finns stora skillnader och det är inte helt problemfritt att likställa dessa två fenomen..

Den egna nyfikenheten, studierna i religionsvetenskap samt ett intresse för hembygdshistoria har fått mig att välja det ämne som denna uppsats handlar om. Viljan till att försöka levandegöra en del av traktens historia har också varit den största drivkraften i detta arbete.Huvudämnet för uppsatsen handlar om en religiös Sekt i Järvsö under 1800-talet. Sekten kallades i folkmun för ?hedbergare? men är i kyrkohistorien mer känd under namnet hedbergianer. Båda dessa namn kom av att församlingsmedlemmarna i dessa utbytargrupper inspirerades av en finsk präst vid namn Fredrik Gabriel Hedberg.Det övergripande syftet med arbetet är att göra en historisk beskrivning av hedbergarna i Järvsö, då från rörelsens uppkomst till dess fall.

The purpose of this thesis is to study the personal problems that can occur when defecting from a destructive cult, and what kind of support you may need from social authorities. The aim is to develop guidelines for social workers who are in contact with sect defectors. It?s a qualitative study based on interviews with six defectors from Jehovah?s witnesses. The results shows that all the defectors that have been interviewed have had anxiety problems, lost contact with friends and relatives, low level of education, and low self esteem when defecting or after.

Syftet med denna litteraturstudie är att analysera den omvändelseprocess som sker vid en individs initiering i en manipulativ Sekt. Definitioner och beskrivningar av Sekter, manipulativa Sekter och omvändelse presenteras. Fokus ligger på svenska religiösa manipulativa Sekter och jämförelser med Jehovas Vittnen och Livets Ord förekommer. Omvändelseprocessen analyseras genom uppsatsens teoretiska ramverk, vilket utgörs av Maslows Behovstrappa, teorier om attitydförändringar samt Festingers teori om kognitiv dissonans. De frågeställningar som uppsatsen söker besvara är: Vilka sociologiska och psykologiska situationer föreligger när en individ ansluter sig till en manipulativ Sekt? Hur ser omvändelseprocessen ut? samt Hur verkar de psykologiska processerna inom ramen för omvändelseprocessen? Slutsatsen som kunnat dras från de psykologiska processer som verkar genom omvändelseprocessen är initialt att de mänskliga sociala behoven skapar en vilja att tillhöra en grupp.