Jag har i denna uppsats undersökt hur identitetssökande ungdomar lätt fastnar i olika Sekter ochjag har valt att besvara några frågor i ämnet: 1. Vilka olika metoder använder Sekterna Jehovasvittnen, Hare Krishna, Scientologerna och Familjen för att locka unga identitetssökande ungdomarin i Sekterna? 2. Vilka är Sekternas huvudsakliga målgrupper?  3.

Studiens syfte var att undersöka hur personer med ohälsa och lidande orsakat av Sektmedlemskap upplever mötet med den psykiatriska vården. Studien hade en fenomenologisk hermeneutisk ansats och byggde på fem intervjuer med personer från fyra olika Sekter som i samband med processen att lämna Sekten kommit i kontakt med den psykiatriska vården. Resultatet beskrivs på tre tolkningsnivåer; naiv förståelse, strukturanalys och tolkad helhet. Den naiva analysen visade att personer med ohälsa och lidande orsakat av Sektmedlemskap upplevde att mötet med den psykiatriska vården präglades av missförstånd och brist på kunskap om problematiken och vilka konsekvenserna blev när en person valde att lämna en Sekt. Strukturanalysen resulterade i elva subteman, tre teman och ett huvudtema.

Denna uppsats är en kvalitativ intervjustudie med ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv och avser undersöka identitetsuppfattningen hos personer som är uppväxta inom Jehovas vittnen och lämnat den. Informanterna är alla deltagare i FROM-projektet, i frivillig organisationen Hjälpkällans regi.  Syftet med uppsatsen är att få en bredare förståelse hur informanterna uppfattar och beskriver sin identitet nu och då, samt vilken roll Hjälpkällan och FROM-projektet har haft i identitetsformationen. Två män och fyra kvinnor deltog i studien. Intervjuerna gjordes face-to-face, via Skype och telefon. Den teoretiska referensramen är symbolisk interaktionism med olika begrepp relaterade till identitet samt några stödbegrepp.

Efter den senaste tidens debatter om Laboraskolan så har vi i denna uppsats valt att fördjupa oss i skolan och det samfund som driver den. Laboraskolan är en grund- och gymnasieskola belägen i Hylte kommun, det som gör den speciell är att den drivs av det religiösa samfundet Plymouthbröderna. Plymouthbröderna är ett litet samfund som kallats för bland annat ?Sekternas Sekt? och som håller sig frånvända från det omgivande samhället. Trots detta fick skolan år 2007 efter flera tvister och vad som kallats en ?administrativ cirkus? tillåtelse att starta sin skola.

Syftet med arbetet är att undersöka hur Scientologikyrkan uttrycker sin egen tro och utövning samt vad som kan attrahera människor till samfundet och jämföra detta med vad religionspsykologer och religionssociologer anser. Min informationshämtande metod har enbart varit litteraturstudier och undersökningen är av hermeneutisk art och huvudmaterialet är från scientologernas egna böcker och skrifter. Huvudmaterialet består också av forskare inom religionssociologi och religionspsykologi. Resultatet visar att det finns ganska stor variation mellan hur forskare ser på scientologin och hur scientologerna själva ser på den och då speciellt hur religiös de anser rörelsen vara..

Syftet med denna C-uppsats är att försöka ta reda på hur Scientologikyrkan undervisar sina medlemmar och om det kan vara så att Scientologikyrkans syn på undervisning kan vara något för oss pedagoger att ta till oss eller om vi inte alls ska ta till oss av deras syn. För att kunna ta reda på detta finns några frågor jag behöver reda ut:Hur ser undervisningsmiljön ut?Vilka är det som sköter undervisningen?Hur går kurserna till?Hur ser den inre och yttre undervisningsmiljön ut?Kan man försvara så pass (enligt mig) gamla teorier som Scientologkyrkan använder sig av då Hubbard var verksam för ungefär 50 år sedan, alltså under mitten av 1900-talet?Hur stämmer Hubbards teorier överens med vad tidigare forskare inom undervisning säger och hur stämmer det överens med vad som står i LPF94?.

SAMMANFATTNINGAvhoppare är oftast utsatta och ensamma personer. De har oftast inga vänner eftersom vännerna i den före detta Sekten inte längre vill veta av de och de lider oftast av psykiska och/eller fysiska problem eftersom avhoppet i sig ger upphov till en mängd frågor såsom ?Vart ska jag ta vägen?? och ?Vad ska jag göra med mitt liv?? De avhoppare som oftast mår sämst är de personer som vuxit upp i en Sekt eftersom de inte har några referensramar, de vet inte hur livet utanför Sekten fungerar. En av mina intervjupersoner kallar sig för ?praoelev i livet? eftersom hon lär sig nya saker varje dag om hur samhället fungerar, saker som vi andra tar för givet.

This study was performed to investigate how the Japanese sect Aum Shinrikyo was legitimating its violence and killing acts. By analyzing the leader and members of the sect, and applying this information on two theoretical models, this paper tries to give an explanation of both single acts of violence and killing, and two terrorattacks.The result shows that Aum Shinrikyo was able to legitimate violence and killing acts through its ideology. In their opinion, cosmos was a place with several levels and everyone wanted to get as high as possible. Those who were killed by the sect would never be able to get to a higher level by living, since they would do too many bad actions. The murderers also got better karma since they helped the person to a better place.The legitimating of violence and killing acts in Aum Shinrikyo can be explained as a duty that is holy, which agrees with the theorists about religious terrorism..

Denna C-uppsats är en deskriptiv studie av Amishfolket. Uppsatsens syfte är att ge läsaren en ingående beskrivning av Amish. Eftersom Amish består av många olika grupperingar är det, Old Order Amish, det vill säga den ursprungliga och mest konservativa gruppen som jag valt att studera. Jag refererar till den i uppsatsen under benämningen Amish. Frågeställningen som jag har arbetat efter är om livet som Amish är drömmarnas utopi.

Uppsatsens syfte var att belysa likheter och skillnader i medlemmars kontra avhoppares bild av Knutbyförsamlingen. Forskningsproblemet var motsättningen som finns mellan medlem-mars och avhoppares bild av församlingen. Forskningsfrågorna var: hur beskriver man? Hur värderar man? Vilka skiljelinjer finns? De olika bilder som respondenterna gav belystes med hjälp av socialkonstruktivistisk teori, för att undersöka respondenternas olika bilder av verk-ligheten. För att besvara forskningsproblemet utfördes fyra kvalitativa intervjuer, två med medlemmar i församlingen och två med personer som har lämnat den.

Problemet som denna uppsats behandlat är den om hur en individ som lämnat Jehovas vittnen kan ha påverkast av sin tid i organisationen, med avseende på hennes upplevelse av och förhållningssätt till rädsla. Genom att ha intervjuat före detta medlemmar, läst aktuell litteratur i ämnet och genom att ha använt information från Jehovas vittnen själva har denna problematik försökt adresseras. De direkta frågeställningar som uppsatsen strävat efter att besvara är vilket eventuellt samband mellan Jehovas vittnens läror och rädsla somkan skönjas, samt hur de intervjuade före detta medlemmarna förhållit sig till den antagna rädslan. Gemenskapen baserad på Jehovas vittnens organisation och läror har varit ettfrekvent återkommande begrepp i de intervjuer jag fört, och den positiva upplevelsen av att få kontra rädslan för att förlora gemenskapen, har till sist framträtt som den mest markantadetaljen i uppsatsens slutsats..

My intention was to explore the childhood of children and adolescents within the religious organization of Jehovah´s Witnesses, in Sweden. I used a technique where I interviewed three active witnesses and four former members. The former members either had left the religion freely or had been excluded by the movement. I wanted to know more from those two different perspectives, because they often seem to conflict. First of all, I wanted to learn about the persons own upbringing.

Vårt syfte med denna uppsats var att studera varför människor väljer att ansluta sig till två olika nya religiösa rörelser, Hare Krishna-rörelsen respektive Scientologikyrkan. Dessa två rörelser skiljer sig åt på flera olika sätt. Det mest tydliga är att Hare Krishna-rörelsen har en gudsbild (monistisk) till skillnad från Scientologikyrkan som istället tror på ett högre väsen, en personlig gud.Vår utgångspunkt är antagandet att den nya tidens samhälle har skapat en större strävan efter individualitet och att samhällets medborgare söker efter tydlighet och enkelhet både vad gäller ledarskap och tro. Vi antar dessutom att samhällets sekularisering och den förändring som skett med tanke på skolans undervisning inom ämnet religion leder till en större nyfikenhet och till ett större intresse för nya religiösa rörelser.Uppsatsen grundar sig på åtta djupintervjuer, med fyra medlemmar från Hare Krishna-rörelsen och fyra från Scientologikyrkan. Vi har även använt oss av litteraturstudier för att skapa en grund för vår undersökning.

Syftet med denna litteraturstudie är att finna samhälleliga och historiska kontexter som sammanbinder Peoples Temple, Heavens Gate och Soltempelorden. Definitioner och beskrivningar av Sekter, manipulativa Sekter och karismatiska ledare presenteras. Fokus ligger på vilka likheter och skillnader som finns i deras uppbyggnad och tro, hur samhället såg ut när dessa Sekter uppstod och om man kan finna några gemensamma nämnare när det gäller självmorden, alternativt morden.Peoples Temple, Heavens Gate och Soltempelorden har alla något gemensamt. De iscensatte tre av historiens största religiösa tragedier genom tiderna. Alla tre Sekterna lämnade jordens yta genom att medlemmarna tillsammans med ledarna begick självmord för att komma till en bättre värld.Alla tre Sekternas självmord kantades av samhällets motstånd och det finns historiska incidenter som kan ha att göra med grundandet av dessa grupper.

The purpose of the study is to investigate methods and work procedures that aim to motivate people to leave a cult and/or supporting them after a cult exit. The study was limited to investigate how Sweden?s, within the area, three premier voluntary organizations Föreningen Rädda Individen, Rådgivning Om Sekter and Hjälpkällan work with present -, ex ? and relatives to cult members. In addition to the mentioned organizations we have also investigated the work procedures and methods used by Åke Wiman. The study has got a qualitative approach and includes semi-structured interviews.