Mitt syfte med mitt examensarbete har varit att få mer kunskap om hur jag som pedagog ska gå tillväga ifall jag möter ett barn som far illa. Jag utgick från endast en fråga: Hur kan man som pedagog hjälpa barn som far illa? Jag valde att använda mig av kvalitativa intervjuer för att få svar på min frågeställning. Jag har även använt mig av litteratur om ämnet, Internet, och Lpo94. Intervjuerna gjorde jag med nio pedagoger för att få fram mitt resultat.

Uppsatsens syfte är att skapa förståelse för olika faktorer som utgör hinder eller som underlättar beslutet att anmäla misstanke om att ett barn far illa till socialtjänsten. Studien syftar även till att undersöka hur lärare uppfattar och beskriver kontakten med socialtjänsten i ärenden med barn som far illa.  De frågeställningar som fokuseras är: Vad kan utgöra hinder för respektive underlätta beslutet att anmäla misstanke om att ett barn far illa till socialtjänsten samt hur uppfattar och beskriver lärare kontakten med socialtjänsten under orosfasen, anmälningsfasen och utredningsfasen? Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fyra högstadielärare i Kalmar län. Det som framkommer i uppsatsen är att det som påverkar anmälningsprocessen är typen av signaler och därigenom graden av misstanke, det anses finnas så kallade solklara fall och sedan finns det mer diffusa fall.

Beskriver personer med HIV/AIDS erfarenheter av hälso- och sjukvård. Studien baseras på sju vetenskapligt publicerade artiklar som analyserats med kvalitativ manifest innehållsanalys. Innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier som visar vilka erfarenheter personer med HIV/AIDS hade av hälso- och sjukvård: orättvist behandlad och att känna misstro, rädsla och maktlöshet, ensamhet och att vara utelämnad samt glädje och tacksamhet. Resultatet visade att personer med HIV/AIDS många gånger blivit orättvist behandlade, detta med hänvisning till de svårigheter de hade erfareneht av att erhålla vård och att vara tvungna att resa långt för få vård. Flera personer ansåg att det rådde brist på utbildning bland vårdpersonal, i hur man ger råd och stöd.

Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors tankar och upplevelser kring situationer där barn misstänks fara illa och en anmälan till de sociala myndigheterna övervägs. Studien genomfördes genom personliga intervjuer av sex strategiskt utvalda distriktssköterskor, verksamma vid barnavårdscentraler (BVC) i Dalarnas och Värmlands län och som hade erfarenhet av att träffa familjer med olika sociala problem. Intervjuerna inleddes med frågan; ?Berätta om ett möte med föräldrar där Du anar att barnet far illa.? En intervjuguide med tre frågeområden användes därefter för att säkerställa att syftet täcktes in. Efter genomförandet analyserades intervjuerna utifrån fenomenologisk metod, så kallad meningskoncentrering.Resultatet visade att samarbetet med socialtjänsten präglades av stora brister.

Denna C-uppsats syfte är att undersöka hur chefer inom socialförvaltningen i Kalix upplever den gemensamma samverkan när de har komplexa ärenden. För att besvara syfte och frågeställningar har intervjuer genomförts dvs. en kvalitativ forskningsmetod efter som avsikten är att beskriva det, utifrån de yrekesverksammas egna upplevelser. Det insamlade empiriska materialet grundar sig på åtta individuella intervjuer. Intervjupersonerna valdes ut av socialförvaltningen i Kalix kommun.

Studien bygger p? 6 kvalitativa intervjuer med socialarbetare och poliser med syfte att unders?ka hur yrkesprofessionella beskriver sitt arbete och samverkan kring barn som bevittnat v?ld. Dessutom har det unders?kts huruvida de professionella upplever att det har skett en f?r?ndring i deras arbete efter inf?randet av barnfridbrottslagen. Under analysen har Lipskys teori om gr?srotsbyr?krati samt Paynes teori om paradigm inom socialt arbete anv?nts.

En av specialpedagogens arbetsuppgifter kan vara som intern handledare i en skol- eller förskoleorganisation. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur specialpedagoger beskriver sina upplevelser och uppfattningar av att vara intern handledare i en skol- eller förskoleorganisation. I vår studie har vi intervjuat åtta specialpedagoger och en speciallärare som handleder kollegor som en del i sitt arbete. Vi har använt en metod med halvstrukturerade frågor. Specialpedagogerna kommer från förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och en särskola i Stockholms län.

Code voting", eller kodrostning, benamner system som mojliggor saker rostning viaosakra uppkopplingar och datorer. Hur dessa specikationer uppnas varierar mellanolika implementationer men innefattar alltid nagon form av kryptering. Vanligtforekommande ar ocksa utnyttjandet av en separat saker kanal for distribution avrostningsalternativ och eventuella kvittokoder.Kodrostning kan anvandas i situationer dar man vill underlatta for personen somska rosta (rostningen kan exempelvis ske genom en PC) samtidigt som man fortfarandevill garantera Sekretess och dataintegritet. Systemen kan motivera sin korrekthetgenom transparens dar systemarkitekturen ihop med matematiska egenskaper ikrypteringen forsakrar att rostningen gar ratt till. Mojliga anvandningsomraden forkodrostning innefattar opinionsundersokningar dar personen skulle kunna meddelasin rost via sin dator istallet for att behova avsloja sitt val for en person via telefon.Kodrostning kan och har aven anvants i riktiga politiska val.

Arbetets ansats är öka förståelsen för vad svenska ungdomar möter när de råkat ut för en allvarlig händelse och söker professionell hjälp. Arbetet berör juridisk bakgrund, det sociala arbetets organisation och närvarande faktorer i mötet mellan socialarbetare och klient. Vidare berörs hur individen påverkas av att möta socialarbetare utifrån symbolisk interaktionism och stämplingsteorin. Genom en enkätundersökning undersöks hur stor svenska ungdomars kännedom om tystnadsplikt och anmälningsplikt är och om det finns könsskillnader i denna medvetenhet. Enkätundersökningen utgår framförallt ifrån svensk stad med cirka 30.000 invånare i kommunen.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka vilka faktorer som kantänkas ligga bakom medias sätt att skriva om socialt arbete, på vilket sätt media skriver om socialt arbete utifrån hur tre svenska tidningsgenrer speglade det sociala arbetets profession åren 2002 och 2012 och vad detta kan tänkas ha för påverkan på läsarna och det sociala arbetets profession. Metoderna som används i undersökningen är en kvalitativ innehållsanalys och en diskursanalys. Materialet begränsas till artiklar publicerade i Sverige åren 2002 och 2012, från en national-, en regional- och åtta landsortstidningar. Faktorer som kan tänkas ligga bakom tidningars sätt att skriva om socialt arbete kan kopplas till att media använder sig av ett stiliserat berättande med bestämda roller. Socialt arbete får rollen som den starka myndigheten med makt över de svaga.

Fåtalet studier beskriver vårdpersonal som patientgrupp. Inga studier är funna som skildrar ambulanspersonals erfarenheter av att vårdas inom det egna yrkesområdet. Därför genomfördes en kvalitativ studie med sju informanter för att besvara frågan: Hur kan ambulanspersonal uppleva att vara patient i ambulanssjukvården? I resultatet beskriver informanterna två roller när de drabbas av akut sjukdom eller skada: en patientroll och en patientroll där yrkesrollen har inflytande. Patienter med yrkeserfarenhet inom ambulanssjukvård fortsätter tänka som vårdare och har därför svårt att komma in i patientrollen.

Bakgrunden var att överbeläggningar inom akutsjukvården har ökat de senaste åren i och med högre patientantal.Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av arbetet vid överbeläggningar på en akutmottagning.Metoden var en kvalitativ deskriptiv design där information samlades in via intervjuer. För att analysera data från de åtta informanterna valdes en kvalitativ innehållsanalys. Studien genomfördes på en akutmottagning i mellersta Sverige.Huvudresultatet från de åtta intervjuer som genomfördes skapade tre kategorier med tio subkategorier. Samtliga informanter berättade om sina upplevelser av att arbeta vid överbeläggningar. De mest frekventa upplevelserna handlade om en stressad och frustrerande arbetssituation.

Syfte: Att beskriva skolsköterskans upplevelse av att arbeta med barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt, det preventiva arbetet samt samarbetet med andra vårdgivare.Metod: Studien har en kvalitativ design med fenomenologisk ansats. Deltagare i studien var fem skolsköterskor i en svensk kommun. Utgången i intervjun var tre stora öppna frågor i området "skolsköterskans upplevelse av att arbeta med barn och unga som mår psykiskt dåligt". Analysen genomfördes med hjälp av Kvales metod för analys, så kallad meningskoncentrering, vilket skedde efter transkribering i tre steg. Resultat: Analysen resulterade i följande deskriptiva teman.

Syfte: Att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelser av att omhänderta pediatriska traumapatienter med fokus på prioriteringar, beslutsfattande, behandlingsriktlinjer (beslutsstöd) samt uppföljning av patientfall.Metod: Kvalitativ intervjustudie med beskrivande och utforskande design. Urvalet bestod av åtta ambulanssjuksköterskor, sju män och en kvinna, med tre till 16 års erfarenhet inom yrket. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I mötet med barn inom ambulanssjukvården har ambulanssjuksköterskans eget föräldraskap och barnets föräldrar en betydelse. Praktiska och mentala förberedelser samt ett gott bemötande är viktigt. Att prioritera och bedöma barn är svårt då det föreligger anatomiska/fysiologiska och psykologiska skillnader.

Denna uppsats är ett examensarbete inom ämnet Biomekanik. Studenterna Ingrid Bertilsson och Viktor Larsson har utfört ett utvecklingsprojekt i samarbete med Hälsoteknikcentrum Halland (HCH). Projektet har med en användarcentrerad utvecklingsprocess arbetat fram en funktions prototyp av ett växlat rullstolshjul och en reglerande lösning. Funktionsprototypen har också möjliggjort tester. Denna prototyp är utvecklad för att avhjälpa de rullstolsburnas problem med lutande plan och svårmanövrerad terräng.