The functional connection between the building and the streetscape affects the city and its attractiveness. Stores located in shopping malls with their entrances facing internal walkways, creates Segregation between the mall and the streetscape. This Segregation implies that the shopping mall loses some of its attractiveness, which may result in a so-called Greyfield mall. The expression Greyfield mall is used for shopping malls that have lost its visitors. Competition from new modern malls and a lack of investments are examples of factors that influence the development of Greyfiled malls.

Syftet med denna uppsats var att undersöka integrationsprocessen för de syriska immigranter, som har kommit till Sverige för minst två år sedan. Vi ville få reda på hur de hade upplevt första tiden i Sverige, hur de uppfattar att stödet från det svenska samhället har varit och vilka faktorer som har haft betydelse för deras välmående.I denna uppsats har vi använt oss av en kvalitativ metod. Data har samlats in genom intervjuer som har behandlat integrationsprocessen utifrån syriska emigranters perspektiv. Till våra intervjuer har vi använt oss av en intervjuguide och vi valde ut tre kvinnor och två män där deras ålder varierade från 20 till 45 årsåldern.De teoretiska utgångspunkterna utgick ifrån Bourdieushabitus, Olkiewiczs (2008) assimilatoriska och nostalgiska grupper samt Franzens (1997) konstruktiva och destruktiva mönster.Vårt resultat visade att första tiden i Sverige ansågs som en väldigt svår period för våra informanter. Detta berodde dels på att man var rädd att inte bli erbjuden ett svenskt uppehållstillstånd och dels att man i vissa fall upplevde osäkerhet på förläggningen.

I dagens Segregationsdiskurs läggs fokus ofta på de storskaliga miljonprogrammen. De människor som bor där beskylls ofta för att själva vara orsaken till Segregationsproblemen. En vanlig uppfattning är att dessa människor genom egna val bidragit till de Segregationsmönster vi har idag. Sällan belyses andra gruppers val som orsak till fenomenet. Miljonprogrammet uppfördes mellan 1965 och 1975 av den socialdemokratiska regeringen som en symbol för det moderna välfärdssamhället.

This study is an investigation of a sub community within the community of Hovsjö. The local government has financed a project in Hovsjö which is intended to bring about positive development. The prior object of this paper is to describe the project, it?s planning, it?s methods, it?s carrying through, and it?s goals. This study presents the district of Hovsjö in Södertälje.

Social hållbarhet har blivit ett alltmer omdiskuterat begrepp inom stadsplanering och bostadspolitik. Av de olika hållbarhetsaspekterna är det kanske den som är svårast att mäta och definiera, och det finns fortfarande förhållandevis lite forskning som på ett heltäckande sätt undersökt kopplingarna mellan den byggda miljöns fysiska struktur och människors sociala välmående. Trots brist på konsensus och raka, tydliga fakta, finns starka åsikter om hur en socialt hållbar stad ser ut. Denna uppsats studerar argument i den debatt som förts alltsedan industrialiseringen, av forskare, stadsplanerare och arkitekter. Det är dels en generell genomgång av inlägg i den allmänna debatten, men särskilt fokus läggs också på diskussionen kring efterkrigstidens höghusområden, i Sverige ofta kallade miljonprogramsområden. Arbetet består av en litteraturstudie med efterföljande diskussion och reflektion.

I dagens Segregationsdiskurs läggs fokus ofta på de storskaliga miljonprogrammen. De människor som bor där beskylls ofta för att själva vara orsaken till Segregationsproblemen. En vanlig uppfattning är att dessa människor genom egna val bidragit till de Segregationsmönster vi har idag. Sällan belyses andra gruppers val som orsak till fenomenet. Miljonprogrammet uppfördes mellan 1965 och 1975 av den socialdemokratiska regeringen som en symbol för det moderna välfärdssamhället. Alla skulle formas till moderna människor.

Detta examensarbete på masternivå i Fysisk Planering är en kvalitativ studie som genom innehållsanalys och tematisering undersöker blandstaden som planeringsideal utifrån de anspråk som görs gällande problemlösning. Studien innefattar en presentation av praktikdiskurs, teori och empiri i form av kommunala översiktsplaner vilket studeras utifrån institutionalisering genom tankefigurer, spårbundenhet och kognitiv dissonans. Studien visar att blandstaden är en institutionaliserad, spårbunden tankefigur som i stort delar ideologisk grund med planeringsidealet modernism. Studien visar även att trots detta framställs modernismens planeringsideal i problembeskrivningar som förefaller nyanserade, och blandstaden framställs som dess motpol..

Kungsmarken, a apartment area in Karlskrona has suffered the medias prying eye for decades. Today the area only maintains a very low position of status in the livinghierarchy in the community. The area in question was a part of the "Miljonprogrammet" and apperantly has suffered the same consequenses as similar areas since it was built. The onesided negative discourse that has persecuded areas of Miljonprogrammet, such as Kungsmarken, has put social problems as criminality, drugaddiction, dependancy on the social welfare system or cultural incompetence in the focus. The author´s previous understanding of the phenomena lies in private experience from living in Hjällbo, a similar area in Gothenburg also with the miljonprogram.

The essay discusses how to look at a equality plan of a academic department experiences the, gender equality in general and how power is portrayed from a gender perspective in the academic department. Through the use of qualitative interviews and a short survey the results have shown that few of the staff members have knowledge about the equality plan and few are familiar with its contents. Furthermore results show that the academic department is run hierarchyilly and that both vertical and horizontal gender Segregation exists.The climate at the academic department is characterized by the will to work with gender equality but so far there have only been few exercised or planned efforts to do so. The gap between theory and practise is wide, the will to be seen as an equal academic department concerning equality of men and women seems important. The conscious or unconscious strategy of covering up the real gender equality seems to be done by focusing on the numerical equality..

This thesis examines the Swedish labour market with a focus on the immigrant part off the population. There are big differences between the immigrant and particular non-European immigrant part off the population and native Swedes. In the first part off this thesis I will show that immigrants in Sweden have a higher rate of unemployment, lower rate off employment, lower wage incomes, higher risk off unemployment and are overrepresented in low skilled, low status jobs. Even when controlling for different factors such as education level, knowledge in the Swedish language, age etc. a big gap remains.

Kungsmarken, a apartment area in Karlskrona has suffered the medias prying eye for decades. Today the area only maintains a very low position of status in the livinghierarchy in the community. The area in question was a part of the "Miljonprogrammet" and apperantly has suffered the same consequenses as similar areas since it was built. The onesided negative discourse that has persecuded areas of Miljonprogrammet, such as Kungsmarken, has put social problems as criminality, drugaddiction, dependancy on the social welfare system or cultural incompetence in the focus. The author´s previous understanding of the phenomena lies in private experience from living in Hjällbo, a similar area in Gothenburg also with the miljonprogram.

The aim of this study is to investigate how preschool teachers reason about gender stereotypical and gender neutral toys and other material. I would also like to see how the pedagogues reason about gender Segregation when it comes to toys. To investigate the issue, I have interviewed three pedagogues from different preschools. The results showed that the work procedures differed a bit from school to school, although they all wanted to achieve the same goal. A goal that our curriculum mention as well: Not to make a difference between boys and girls.

The main purpose of a logotype is to harmonize with a company?s business concept and culture. This study is based on the receiver?s attitudes about three different logotypes - Volvo, Telia and Mcdonald's. It informs the reader about the importance of a logotype as a mean of communication and if the perceptions of the logotype harmonize with the profile of the company.

Reformen om det fria skolvalet i svensk utbildningspolitik från 1992, har idag börjat visa sina tydliga spår. Skillnaderna mellan skolorna kan vara betydande, men om man inte tar vara på möjligheten att välja skola så faller poängen med det. Då blir det bara de elever som har föräldrar som har en akademisk utbildning och som har en bättre social bakgrund som utnyttjar möjligheten att välja skola. Undersökningen är baserad på fem intervjuer varav fyra med rektorer och en med skolpolitikern i Örebro kommun. Vad undersökningen ämnar att besvara är vilka konsekvenser det fria skolvalet gett i Örebro kommuns grundskolor utifrån de fyra rektorerna och skolpolitikerns perspektiv.

In this paper I study how the minority group Roma appears in the Swedish media. I also look at possible similarities and differences in appearance before and after the disclosure of the Roma registration by the Swedish police in September 2013. To answer my purpose with the paper I treat the following questions:How is the minority group Roma constructed in the media before and after the disclosure?In which ways are the minority group Roma expressed in the media before and after the disclosure?I am using a discourse analytic method based on theories of construction between ?them? and ?we? and the media?s impact on social constructions and identities. By analysing twenty-eight articles from a period of one month before and one month after the disclosure the result shows that there are more similarities than differences between how the Roma are described in the Swedish media.