Syftet med vår studie är att undersöka de problem som kan uppstå vid en överföring av ett styrinstrument, innehållande Key Performance Indicators, från en organisation till en annan i samband med förvärv. Uppsatsen utgår från en fallstudie av ett företag i kemibranschen. I vår fallstudie använder vi ett abduktivt angreppssätt och en kvalitativ metod. I den teoretiska referensramen utgår vi ifrån teorierna om The Balanced Scorecard och Key Performance Indicators. Empiriinsamlingen har skett med semistrukturerade intervjuer..

The use of balanced Scorecards have spread explosively throughout the world during the last decade. This management tool have become very common in a vide spread variety of organisations on all continents. Many balanced Scorecard fails though and Scorecard theorists often blame the identification- and implementation process as they claim that these lay the foundation for the use of the tool. As my literature study shows, academic research on the area is rare. Particularly the effect on the implementation process from organisational dynamics and organisational structures needs further research.

Bakgrund: En betydande styrka med styrverktyget Balanced Scorecard är själva metodiken. Medarbetarna bör vara delaktiga i framtagningsprocessen för att strategin ska kunna genomsyra hela verksamheten. Vissa praktiker menar att stora likheter finns mellan olika organisationers styrmåttsuppsättningar som används i Balanced Scorecard. Om så är fallet finns risken att organisationen anammat en standarduppsättning mått och att poängen med Balanced Scorecard som strategiskt verktyg faller därigenom. Syfte: Vårt syfte är att beskriva och analysera tendenser till likriktning vad gäller ickefinansiella styrmått i svenska tjänsteföretags Balanced Scorecard, samt vilka möjligheter som finns att utnyttja likriktningstendenserna.

The purpose of this essay is to investigate how well vision and strategies communicates from division level to underlying business unit levels with focus on the Balanced Scorecard Concept. The investigation was carried out within the ANS division and two of its underlying business units at the LFV Group (Swedish Airports and Air Navigation Services). ANS is responsible for the air navigation services in Sweden and the production of the services is carried out of the business units AER (En Route) and ATA (Tower and Approach). With Air Navigation Services means supervision and conducting air traffic mainly within national air space. The purpose of the services is to insure that air traffic could be carried out in a safe way.The Balanced Scorecard was introduced for the first time in the beginning of the 1990´s.

A budget consists of figures showing how much a particular activity has access to during a given year. With a balanced Scorecard, these figures and guidelines can be converted in to more easily understandable non-financial instructions for the employees. One of the most significant differences between the budget and the Scorecard is that the budget focuses on short-term results while the Scorecard focuses on long-term visions and goals. With a long-term thinking the leaders can  set more long-term goals and also make more well-planned investments which increases the possibility for the organization to evolve and become better in the long term. By combining the two instruments a good balance between short and long term perspectives can be achieved, which creates a more effective steeringIn the 1990s, many of the municipalities introduced needs budget, one of them was Gothenburgs municipality.

The BSC is a widely used management tool that is turning the vision and strategy into operational goals. However, after analyzing the criticism received by the BSC, it seems as if its internal focus, rigidity, static-ism and mechanical mindset limits the company?s ability to create a strategy that takes important external factors into account. As we see it, the BSC?s limitations can create a risk for strategic inertia.

Syfte: Att undersöka hur ideella festivalarrangörer leder och styr sin verksamhet och utifrån detta rekommendera ett modifierat Balanced Scorecard som bidrar till att förbättra konkretisering och operationalisering av övergripande visioner. Metod:Genom kvalitativ undersökning har primärdata samlats in främst via telefonintervjuer. Metoden är baserad på en abduktiv ansats med ett konstruktionistiskt synsätt.Teoretiska perspektiv:Eftersom arbetskraften i en ideell organisation inte får ekonomisk ersättning eller mycket låg sådan, är styrning och motivation utifrån visioner viktig. Ett modifierat Balanced Scorecard är ett styrsystem som utgår från visionen som kompassnål och huvudinriktning. Detta möjliggör val av de mer mjuka fokusområdena prestation, relationer, aktiviteter och framtid, som utgångspunkt för arbetet med att uppnå visionen.Empiri: Intervjuobjekten är ledningspersoner i svenska festivalorganisationer vars verksamhet är av ideell art.

Balanced Scorecard introducerades av Kaplan och Norton under 1990-talet och är idag en vanligt förekommande styrmodell världen över. Modellen bygger på fyra koncept (perspektiv) som i sin tur tillhandahåller ett antal mått. Syftet med styrkortet är, enligt den praktiska litteraturen, att skapa en balans mellan finansiella och icke-finansiella mått och på så vis få en bredare bild och ökad kontroll över företaget och dess verksamhet. Det finns ett flertal studier som behandlar fördelarna med Balanced Scorecard, men endast ett fåtal som beskriver nackdelarna, och vi är därför intresserade av att undersöka vilka problem och motgångar som kan upplevas i samband med implementering samt användningen av modellen.Den empiriska grunden för denna studie är hämtad från dialogen med två kompetenta nyckelpersoner som arbetade med Balanced Scorecard i KappAhl och PTC. Diskussioner med dessa personer har skapat information som lett fram till studiens resultat.

Purpose: The main purpose of our study is to explain how the disability management in the municipality of Karlskrona can design its balanced Scorecard from a theoretical basis. The mission of the balanced Scorecard is to improve the management control system. To achieve the main purpose we have to study the problems that exist with the current control system, which then becomes our second purpose.Method: Our study has a qualitative approach. The design of the study is a case study in which one case has been looked at. The empirical data is collected through interviews and documents. We have gathered our theory through scientific articles and literature.Results: The goals set by the board are unclear and hard to define.

Sammanfattning Titel Praktisk tillämpning av The Balanced Scorecard ? En fallstudie av EVITA vid ABB Sverige Författare Johan Erlandsson, Malin Sigfridsson, Elisabeth Sjöberg HandledarePer-Hugo Skärvad, Robert Wenglén Seminarium Kandidatuppsats, Organisatoriska frontlinjer Nyckelord BSC, The Balanced Scorecard, balanserat styrkort, organisatoriskt förändringsarbete, ABB, ABB Sverige, EVITA ProblemdiskussionI en föränderlig omvärld med hårdnande konkurrenssituationer och dynamiska marknader inser många företag att effektiviteten och rationaliteten inom den interna verksamheten är av stor betydelse. Att vidta förändringseffektiva åtgärder kan vara ett sätt för organisationer att anpassa sig till nya krav och anspråk från omgivningen. I ABB Sverige valde man att 1994 utveckla ett Balanced Scorecard, det så kallade EVITA. Vår problematik handlar om att identifiera vilka faktorer som är utmärkande vid en tillämpning av the Balanced Scorecard.

Syftet med föreliggande uppsats var att belysa hur tre utvalda kommuner, Helsingborg, Vellinge och Klippan, har tolkat styrmodellen Balanced Scorecard (BSC) i kommunal verksamhet. Uppsatsen baseras i huvudsak på intervjuer med tjänstemän på ledande nivå inom de tre kommunerna. Den teoretiska utgångspunkten har varit Kaplan & Nortons Balanced Scorecard, där teorin jämförts med hur ledningen inom kommunerna tolkat modellen från den privata sektorn. BSC är ett flerdimensionellt styrverktyg, bestående av fyra perspektiv; finansiellt, kund-, process- och lärandeperspektivet. Modellen är ursprungligen gjord för att användas inom vinstdrivande företag, och måste således omarbetas för att användas inom kommuner.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Balanced Scorecard inom offentlig verksamhet ? Verksamhetsstyr-ning i Helsingborgs stad Seminariedatum: 2002-01-17 Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi (FEK 581) Författare: János Hammer, Lars Rolkert Handledare: Ulf Ramberg, Gert Paulsson Nyckelord: Balanced Scorecard, balanserat styrkort, ekonomisk styrning, offent-lig verksamhet, strategi Problem: Den politiska dimensionen komplicerar införandet av Balanced Sco-recard. Politikernas avsikter har avgörande betydelse för myndighe-ternas arbete och organisation. Medan beslutsprocesserna på den pri-vata marknaden rättfärdigas genom att de är fattade av individerna själva efter fritt val, rättfärdigas de offentliga insatserna genom det sätt på vilket besluten har tillkommit. De frågeställningar vi vill be-svara är följande: Hur ser strukturen av Balanced Scorecard ut i en offentlig verksamhet? Vad krävs det av en offentlig organisation för att införandet av BSC ska lyckas? Hur påverkar införandet av BSC andra befintliga styrverktyg? Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur styrkortets upp-byggnad ser ut i en kommunal verksamhet.

Ett dilemma med att tillämpa Supply Chain Management i realiteten är att sam- arbeten mellan vitt skilda företag inte av naturen uppstår utan problem. På grund av detta finns behov av någon form av verktyg som överbrygger denna problematik. Ett relativt nytt koncept är Balanced Scorecard, vilket syftar till att tillföra styrningen av enskilda företag andra dimensioner än endast den traditionella finansiella dimensionen. Syftet med denna uppsats är att åstadkomma ett förslag på balanced Scorecard för förädlingskedjerelationen grossist-leverantör. Detta genom att undersöka förädlingskedjearbetet inom grossistleden hos företag i daglivarubranschen.

Syfte: Avsikten med denna undersökning är att tillföra kunskaper om utmaningar och problem vid användandet av Balanced Scorecard. Detta genom att dels kategorisera utmaningar som står omnämnda i litteraturen i ett antal problemområden och dels genom att undersöka om Besam Production har stött på dessa. Detta innebär att vi har för avsikt att testa teorin, vilket kommer att leda fram till att vi antingen bekräftar, förkastar eller utvecklar den. Metod: För att besvara uppsatsens syfte har vi använt en kvalitativ metod och en deduktiv ansats. De personliga intervjuer som ägde rum vid Besam Productions anläggning i Landskrona har varit semistrukturerade.

Background: There has been a movement of power towards customers in most markets which puts higher demands upon the customer orientation of organizations to survive competition. In general the opinion is that satisfied customers also are profitable for the organization. Even though a consciousness exists about this connections importance for the organization there exists no prominent economical theory showing how a organization should work with customer adaptation and how management should be shaped for success in this area. In the field of competitive sports clubs a similar trend is discernible since the field is increasingly commercialized.Purpose: The purpose of this study is to adapt The Balanced Scorecard as a model to the demands on management that customer orientation causes and to use the knowledge created during the study to show how customer orientation in a competitive sports club could look.Realization: The study first takes the form of a literature study which emerges into a theoretic development. Above that a case study of Linköpings Hockey Club has been accomplished so that knowledge created from the literature study could be used on competitive sports clubs.