Denna rapport redogör för implementationen av ett bokningssystem med integrering av Google Calendar API. Uppdraget var främst till för att utvärdera potentialen av ett bokningssystem där Google Calendar användes som Scheman för personalen. Projektet skulle även kunna användas som ett grundsystem för att skräddarsy bokningssystem för olika företagsmodeller.Det slutgiltiga systemet blev en hemsida för tidsbokning, ett Web-API för kommunikation med hemsidan, integration av Google Calendar API för att hämta och lägga till tidsbokningar på personalens Scheman samt lagring av data i en databas..

Detta arbete går ut på att undersöka om det är möjligt att förbättra strategisk och taktisk styrning genom systemstöd som använder datalager och möjliggör analys av nyckeltal och simulering i du Pont Scheman. Systemet skall presentera BAS-nyckeltal grafiskt och i du Pont Scheman och skall möjliggöra avvikelseanalys i nyckeltal. Data skall extraheras från affärssystem periodiskt, t.ex. månadsvis, och tillsammans med alla BAS-nyckeltal lagras i ett datalager. Det skall också vara möjligt att lagra budgeterade nyckeltal.

Syftet med arbetet var att belysa hur lärare arbetar förebyggande mot lässvårigheter, samt hur de arbetar med elever som hamnat i lässvårigheter. I vår undersökning har vi intervjuat fem lärare som arbetar på lågstadiet, dock med olika utbildningar. Resultatet visade att lärarna använder sig av varierande arbetssätt och material till elever i lässvårigheter. Många lärare tar hjälp av specialpedagogen vid utformningen av undervisningen till elever i lässvårigheter. Vidare visade undersökningen att lärarna använder sig av LUS- läsutvecklingsSchemat för att kontinuerligt följa upp elevernas läsutveckling och med hjälp av detta Schema kan de sätta in hjälp vid rätt tillfälle.

Sjöberg, Helena (2009): Matematik i förskoleklassen. Examensarbete i didaktik. Lärarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. SammanfattningMatematik är något som barnen har kunskaper i mycket tidigt i livet och som de även använder dagligen i naturliga sammanhang.

Detta examensarbete på kandidatnivå har sin utgångspunkt i den välfärdstatliga utmaningen som Sverige och de flesta utvecklade länder står inför i form av en åldrande befolkning. Det gör att vi i framtiden kommer vara tvungna att arbeta allt högre upp i åldrarna. Idag lämnar många arbetslivet redan kring 65 års ålder, trots att det är ekonomiskt gynnsamt för dem att fortsätta arbeta. Tanken med studien har varit att genom fem halvstrukturerade livsvärldsintervjuer utforska hur äldre kvinnor inom vårdyrken ser på sin arbetssituation, yrkesmässiga självbild och framtidsutsikter. Studien har visat att dessa är intimt förknippade med varandra och tillsammans ger en möjlig förklaring till varför alla fem planerar lämna arbetslivet inom några år.

Time care är ett datorbaserat Schemaläggningsprogram som tar hänsyn till både arbetsgivare och de anställdas individuella önskemål angående arbetstider. Utgående från den ram verksamhetens bemanningsbehov utgör registerar personalen in individella önskemål om arbetstider inför en given Schemaperiod. Det är också möjligt att lägga veto för tider då man av olika orsaker inte kan eller önskar arbeta. Detta gör att varje arbetstagare får en möjlighet att utforma sitt personliga Schema för den angivna tidsperioden. Fokus på denna uppsats kommer att ligga på vad denna organisationsförändring (TimeCare) medför på personal och arbetsgivare i fråga om flexibilitet och effektivitet.

Uppsatsen är en kvalitativ undersökning om hur lärare arbetar med barn som har ADHD. Förkortningen ADHD står för Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder och är en funktionsnedsättning. Till undersökningen har fem pedagoger intervjuats. De frågor som har funnits i intervjuerna har haft sin tyngdpunkt i hur pedagogerna arbetar med barn som har diagnosen ADHD. Barn som har denna typ av diagnos har oftast svårigheter med uppmärksamhet, impulsivitet och kan även vara hyperaktiva.

Syftet med min studie var att undersöka om och hur personal arbetar efter tydliggörande pedagogik kring två elever i deras vuxenliv. Det är en man och en kvinna som har diagnosen autism och utvecklingsstörning. När dessa två elever gick i gymnasiesärskolan arbetade pedagogerna med tydliggörande pedagogik. Jag har utgått från en kvalitativ fallstudie och gjort mina intervjuer med personal som arbetar med dessa två elever i deras boende och på daglig verksamhet. Studien visade att personalen har fortsatt att arbeta med tydliggörande pedagogik.

Studien är baserad på lärares erfarenheter av läsförståelseundervisning.Utgångspunkten i studien är sviktande resultat i läsförståelse i internationella undersökningar för svenska elever. Det är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka och beskriva lärares erfarenheter av medveten explicit läsförståelseundervisning i klassrumsmiljö. Metoden som används är öppna intervjuer. Respondenterna undervisar alla i svenska i skilda åldersgrupper, en från varje stadium på grundskolan samt gymnasiet. Framträdande i studiens resultat är att lärare är mycket intresserade av att ge elever god läsförståelse.

AbstraktStudien behandlar begreppskunskap inom området positionssystemet hos elever i matematiksvårigheter. Undersökningen har gjorts i årskurs 4 och omfattar naturliga tal avseende tiobassystemet.Studien består av en kvantitativ undersökning och en kvalitativ del med intervjuer.Resultatet av studien har organiserats i tre områden som har betydelse för individens utveckling av matematiska begrepp. Talområdet 1-10, talsystemets uppbyggnad samt förståelsen av stora tal.Av resultatet framgår att förståelse av ett begrepp kan vara mer ytlig än den ser ut att vara. Brister i grundläggande begreppsförståelse kan leda till att räknesvårigheter uppstår. Svårigheter är bland annat begreppen talsort och platsvärde, särskilt i stora tal.Sökord: begrepp, matematiksvårigheter, positionssystemet, Schema, specialundervisning, tiobassystemet..

Syfte Avsikten med följande uppsats är undersöka utomhuspedagogiken, med syfte att ta reda på utomhuspedagogikens för- och nackdelar samt få en bild av hur pedagogerna ser på lärandet genom pedagogiken och hur den kan vara ett komplement till den traditionella klassrumsundervisningen. Metod Med hjälp av den kvalitativa undersökningsmetoden har vi genomfört strukturerade intervjuer med sju pedagoger som under flera år har arbetat aktivt med utomhuspedagogik. Genom intervjuerna ville vi få fram pedagogernas syn på de aspekter av utomhuspedagogiken som finns i våra frågeställningar. Resultat Sammanfattningsvis åskådliggör resultaten på en övervägande positiv syn på pedagogiken med många fördelar och där integration av traditionell klassrumsundervisning och utomhusundervisning skapar dynamik, helhet, sammanhang, konkretisering i lärandet för eleverna. Nackdelarna visar på svårigheter med omfattande förberedelsetid, Schema, ekonomi, kläder och problem vid dålig väderlek. Dessutom upptäckte vi att det fanns en betydande social dimension som har en inverkan på elevernas lärande..

Syfte Avsikten med följande uppsats är undersöka utomhuspedagogiken, med syfte att ta reda på utomhuspedagogikens för- och nackdelar samt få en bild av hur pedagogerna ser på lärandet genom pedagogiken och hur den kan vara ett komplement till den traditionella klassrumsundervisningen. Metod Med hjälp av den kvalitativa undersökningsmetoden har vi genomfört strukturerade intervjuer med sju pedagoger som under flera år har arbetat aktivt med utomhuspedagogik. Genom intervjuerna ville vi få fram pedagogernas syn på de aspekter av utomhuspedagogiken som finns i våra frågeställningar. Resultat Sammanfattningsvis åskådliggör resultaten på en övervägande positiv syn på pedagogiken med många fördelar och där integration av traditionell klassrumsundervisning och utomhusundervisning skapar dynamik, helhet, sammanhang, konkretisering i lärandet för eleverna. Nackdelarna visar på svårigheter med omfattande förberedelsetid, Schema, ekonomi, kläder och problem vid dålig väderlek. Dessutom upptäckte vi att det fanns en betydande social dimension som har en inverkan på elevernas lärande..

Företaget Nethouse har haft uppdraget att kravställa, utveckla och implementera ett verksamhetssystem åt Sveriges  Skorstensfejaremästares Riksförbund (SSR). Medlemsföretagen i SSR bedriver sotarverksamhet på uppdrag av Sveriges kommuner och är beroende av insamlad data kopplad till deras verksamhet. I det nyutvecklade systemet, som går under namnet Ritz, samlas informationen i en central databas och är tillgänglig för flertalet intressenter med hjälp av ny teknik och modernare lösningar. Systemet är helt webbaserat och körs som en molntjänst, tillgängligt via antingen en webbsida eller som mobilapplikation. Åtkomsten av data baseras på företagsnivå på ?stämplad? data i databasen och för att reglera åtkomsten för företagsanvändare till respektive företags data används rollbaserad åtkomstkontroll.Detta examensarbete har syftat till att utveckla en prototyp till en beslutsstödslösning för dynamisk åtkomst till de datamängder som lagras inom Ritz.

Målet var att utveckla en ergonomisk, innovativ och monterbar cykel som ryms ireservdäcksplatsen på dagens bilar. Arbetet har skett i samarbete Luleås Tekniska Universitet och instutionen för arbetsvetenskap.Arbetets tillvägagångssätt följer den designmetodik som tillämpas på programmet Teknisk Design vid Luleås Tekniska Universitet. I den första fasen arbetas en projektbeskrivning fram, därefter ett Gantt-Schema som beskriver vad som skall göras och när. Genom att metodiskt arbeta fram önskemål och krav kan ett antal koncept arbetas fram som sedan sållas ut tills det endast är ett lösningsförslag kvar. Detta lösningsförslag vidareutvecklas och visualiseras.Resultatet är en portabel cykel i konceptstadiet.

Rektor och lärare på Luleå Gymnasieby, Kvarteret Kungsfågeln upplevde att eleverna på ett industritekniskt program (I-Tek) tappade studiemotivationen från årskurs ett till tre. Syftet med undersökningen var att undersöka vad det är som motiverar eleverna vid I-Tek programmet, samt att undersöka om det fanns några skillnader mellan årskurserna. Det var även av intresse att undersöka vad som kan öka studiemotivationen. Metoden som användes var enkäter och halvstrukturerade intervjuer, utformade utifrån Vrooms förväntansteori (refererad av Dipboye, 1994), Herzberg två-faktor teori (Herzberg, Mausner, & Snyderman, 1959) och Maslows behovshierarki (1982). Resultaten visade att jobbmöjligheterna efter utbildningen, intresset för ämnet och det praktiska arbetet var de främsta motivationsfaktorerna.