En kraftig expansion inom Perstorp Components de senaste åren, har inneburit att användningen av emballage ökat och därmed också emballagekostnaderna. Målsättningen med föreliggande studie har varit att undersöka om det är möjligt att reduceraemballagekostnaderna genom att införa internemballage.Arbetet delades in i tre faser. Den första var en identifikationsfas där dagens flöden skulle kartläggas. Därefter analyserades flödena och slutligen jämfördes olika emballagealternativ för att utröna vilka alternativ som var mest fördelaktiga.Det vanligast förekommande emballaget i dag kommer från Volvo Transport, som hyr ut emballage. Utöver emballage från Volvo Transport används pallar av olika slag, på vilka vanligtvis lådor av wellpapp placeras.Samtliga flöden som är större än 450 m3 per år, samt mindre flöden som kan inkluderas i de större, analyserades för att undersöka möjligheterna till reduktion av kostnaderna genom införande av internemballage.

Finansinspektionen har sedan 2002 intensifierat sin tillsyn av livbolagen. Den vill främst skärpa kraven på information till spararna samt öka insynen i bolagens ekonomiska situation. Finansinspektionen tar i sin regeringsrapport främst upp intressekonflikterna i livbolagen samt informationskravet för hur de ömsesidigt bedrivna livbolagen hanterar säkerställandet av transaktioner mellan sig och närstående företag. I Finansinspektionens rapport framkom att riktlinjer och metoder för att uppnå ett marknadsmässigt förhållande varierar och lösningen på detta anser Finansinspektionen vara att metodstöd krävs vid internprissättningsfrågor och att en best practice för branschen om möjligt bör fastställas. Finansinspektionen ska för att nå detta genomföra en granskning av nu gällande väsentliga koncerninterna avtal.

Bakgrund: Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) sett att lärare ofta får reda ut konflikter. Elever behöver inte bara skolkunskap då de ska söka arbete i framtiden, utan skolan ska även förbereda dessa elever så att de kan forma meningsfulla och goda liv. Därför är en viktig uppgift för alla som arbetar inom skolan att lära elever handskas med konflikter på bästa sätt. Det är skolans uppdrag att hjälpa eleverna till en trygg och stabil miljö i skolan. I arbetet skriver vi om tre olika kommunikationsteorier; den kognitiva, den sociala och den interaktionistiska teorin.

SammanfattningUttrycket urbana köpcentra vittnar om två saker: en central lokalisering och en koncentration avaktörer på liten yta. Det är för butiker och kontor en attraktiv kombination att vara belägen närastora kundmassor samt att erhålla skalfördelar genom att lokalisera sig under ett och samma tak.Dessa två faktorer medför ett stort handelstryck på urbana köpcentra vilket i sin tur gör atttillgången till infrastruktur för transporter begränsas.Områden i anknytning till urbana köpcentra är ofta mer komprimerade än de för friståendebutiker och kontor. Detta kombinerat med högre handelskoncentration innebär stora svårigheterdär externa effekter så som trängsel, olyckor, miljöpåverkan och buller är problem som urbanaköpcentra ständigt brottas med.Nordstan i centrala Göteborg är ett av Nordens största affärscentrum. Dess urbana positionkomplicerar varuleveranser, då konsumenternas efterfrågan tvingar stora försäljningsvolymer atttransporteras i en tätt trafikerad miljö där både rumsliga- och tidsmässiga trängselmomentföreligger. Problematiken försvåras än mer av en dynamisk omgivning som präglas avefterfrågevariationer och infrastrukturella förändringar.Denna uppsats ämnar undersöka möjliga förbättringars potential och genomförbarhet förgodsmottagares leveranssituation i urbana köpcentra.

Bakgrund och problem: De stora företagens förutsättningar har i alltför stor omfattningpåverkat det nuvarande regelverket, vilket blivit allt mer komplicerat. För att minska denadministrativa bördan detta medför har BFN påbörjat arbetet med att ta fram samladeregelverk för företag av olika slag och storlek vilket benämns K-projekten. I juni 2008publicerades BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre företag (K2) vilket är frivilligt atttillämpa från den 31 december 2008. K2 medför både förenklingar och begränsningar, och detfinns skäl för alla mindre företag att enskilt överväga om de ska välja att tillämpa detallmänna rådet. Med anledning av detta har vi ställt oss två frågor; Vilka effekter får K2:sregelverk på mindre företags årsredovisningar? Medför K2 några skillnader eller är detallmänna rådet redan praxis hos mindre företag?Syfte: Uppsatsens syfte är att skapa förståelse för hur tillämpningen av K2-reglerna kommeratt påverka mindre företags årsredovisningar.

Syftet med arbetet har varit att undersöka de 26 träden som är planterade på Spårvägsgatans norra sida i Malmö. Detta för att ta reda på varför vissa träd har etablerats sämre än andra. Arbetet är genomfört genom litteraturstudie på träd i urbanmiljö allmänt och inventering av den i examensarbetet gällande platsen.Träd i stadsmiljö är viktiga för vårt välmående. De bidrar till grönska och förbättrar den förorenade luften som kommer från bilar och fabriker. I dagens moderna samhälle utsetts träd i stadsmiljö för många olika typer av stress.

Det är oändligt det som finns att tillgå, de platser som finns att uppehålla sig vid, det som finns att skildra. De människor som man kan montera ner och bygga upp igen. De antal djurarter man kan välja att använda sig av.Jag väljer för den huvudsakliga bilden i mitt arbete tre hus, sex människor, två får och tretton rävar, ett antal träd och några olika slag av mark. Jag bestämmer mig för att utgå ifrån en symmetri med ett hus i mitten längst bak i bilden. Människorna placerar jag ut mer eller mindre vända mot varandra eller vända ifrån varandra i en spegelsymmetri.

Till följd av den hårda utbyggnaden av vårt samhälle åtgår en stor mängd naturresurser. Samtidigt som samhället utveckas sätts allt högre krav på att det ska hushållas med naturresurser, inte minst genom införandet av miljömålet en ?God bebyggd miljö?. Enligt detta miljömål ska användningen av såväl mark som naturresurser ske på ett så hållbart sätt som möjligt. Samtidigt med detta skapar den svenska stålindustrin över en miljon ton slagg årligen, varav en stor del deponeras.

Det finns idag en mängd olika former utav sparande, från att förvara pengarna i madrassen till att använda sig av mer eller mindre avancerade derivatainstrument. Något som blivit mycket populärt de senaste tre årtionden är att spara i fonder, och står idag för nästan en tredjedel av det totala sparandet. Det vanligaste fondslaget är aktiefonder och består, som namnet antyder, utav aktier eller aktierelaterade finansiella instrument. Under 1990-talet växte det dock fram en annan typ av fonder, s.k. hedgefonder.

Detta examensarbete utfördes vid Autoliv Sverige AB under hösten 2007. Autoliv är världsledande inom bilsäkerhetsprodukter och har både utvecklingsavdelningar och fabriker runt om i världen. Autolivs fabrik i Vårgårda utvecklar och tillverkar airbagar av olika slag. Syftet med detta projekt var att identifiera och ta fram förslag på åtgärder för att minska antalet störningar vid en produktionsline för airbagar av typen inflatable curtains eller krockgardiner. Projektet utfördes enligt DMAIC-metoden där DMAIC står för fem olika faser i projektet.

EU:s avfallsdirektiv är det högst styrande dokumentet som reglerar de nationella bestämmelserna gällande avfall. Detta genomsyrar bland annat kommunernas avfallsplaner. Tas hänsyn till plockanalyser, avfallsplan, insamlad mängd hushållsavfall och grovavfall erhålls en bra överblick på var åtgärder bör vidtas. Studien berör Ovanåkers kommuns avfallsarbete med avseende på hushållens avfallsmönster. Även avfall som går under producentansvaret har analyserats för att få en bättre uppfattning om kommunens förhållande till internationella och nationella lagar.

Brynäs är en stadsdel som är starkt präglad av 1960-talets stadsplaneidéer, med breda trafikleder, planskildheter och funktionsseparerad bebyggelse i ett öppet bebyggelsemönster. Samtidigt lever bilden av det sena 1800-talets och tidiga 1900-talets Brynäs kvar väldigt starkt i människors medvetande: stadsdelens ursprungliga stadsplan med breda avenyer och numrerade tvärgator nämns ofta trots att en stor del av gatunätet utplånades under 1960- och 1970-talen. Med en ny syn på trafikplanering kom genomfartstrafiken på 1980-talet att ledas förbi stadsdelen. Det som ditintills varit tungt trafikerade genomfartsleder blev i ett slag ödsliga stadsrum med bebyggelse som vände sig från gatorna. I 2009 års översiktsplan för Gävle stad så framhålls att det mesta av den nya bostadsbebyggelsen i Gävle ska tillkomma i den centrala staden, längs kollektivtrafikstråken och i vattennära lägen.

Bakgrund och problemBanker arbetar idag med effektivisering av sina egna verksamheter och försöker få sina kunder allt mindre beroende av bankkontoren. Detta kräver ständig utveckling av de e-tjänster som idag tillhandahålls. För att tillfredsställa företagskunder krävs effektiva tjänster som inte bara effektiviserar bankernas verksamheter utan också dess företagskunder. För att företag skall kunna erhålla efterfrågade e-tjänster måste bankerna vara medvetna om vad som efterfrågas. Det är därför intressant att studera vad företag förväntar sig av bankerna.

Uppsatsen undersöker om de sociala nätverk som uppstår i kollektiva boendeformer kan fungera som socialt stöd för individen samt bakgrunden till valet av en kollektiv boendeform. Med utgångspunkt i socialarbetarens roll som samhällsplanerare belyser vi de socialpolitiska argument som finns för att driva frågan om kollektivhus/gemenskapsboenden. Vi granskar även hur de större kommunala hyresvärdarna i Göteborg ser på utvecklandet av kollektiva boendeformer utifrån de allmännyttiga bostadsföretagens uppdrag som bland annat innefattar att utveckla den fysiska och sociala boendemiljön. Frågeställningarna är som följer:* Vad är individens motiv till att välja en kollektiv boendeform?* Är den kollektiva boendeformen stärkande i individens vardagsliv och i så fall på vilket sätt?* Hur tillfredställer kollektiva boendeformer tillgången till sociala nätverk och möjlighet till socialt stöd för individen?* Hur ser de kommunala bostadsföretagen på möjligheterna till en framtida utveckling av kollektiva boendeformer?Vår kartläggning av kunskapsområdet innefattar tidigare forskning om sociala nätverk och socialt stöd, den fysiska boendemiljöns inverkan på grannkontakter samt forskning om senmodernt föräldraskap vilket följer av att många av informanterna är föräldrar.

Syftet med min studie är att undersöka hur moral konstrueras, förstås och upprätthålls av habiliteringspersonal utifrån hur personalen tänker kring bemötande av de boendes uttryck för kärlek, närhet och sexualitet. Utifrån syftet har jag tre frågeställningar som studien är tänkt att besvara, nämligen:1. Hur beskriver intervjupersonerna sin egen syn på de boendes uttryck för kärlek, närhet och sexualitet?2. Vid vilken typ av tillfällen av detta slag anser intervjupersonerna att de bör ingripa ? av vilken anledning och hur gör de då?3.