Under hösten 2011 och våren 2012 har jag som basist genomfört fem helt olika konserter i olika konstellationer och genrer. Jag har valt att analysera dem för att få större förståelse om vad det är som faktiskt påverkar mig i samband med en konsert. Frågorna som behandlas är:?Vad hade jag för känsla innan spelningen??Vad hade jag för känsla på Scenen??Hur uppfattade jag publiken??Vad kände jag direkt efter konserten? Hur känner jag nu, en tid efter konserten??Vad skulle jag gjort annorlunda om jag fick göra om spelningen?Studien är introspektiv och jämförelserna av konserterna handlar inte om vad andra tycker, det är en jämförelse av mina upplevelser vid olika konsertsituationer.Under arbetets gång när jag analyserat varje konsert har jag insett hur viktigt det är att man mår bra och har en bra magkänsla precis innan en konsert. Det är något som inte slagit mig tidigare..

Syftet med denna undersökning är bidra med förklaringar till varför upplevdaljudkvalitetsskillnader kan uppstå mellan olika akters framträdanden vid event och festivalertrots att de använder samma utrustning och är i samma lokal och att förklaringarna ska utgöraen kunskapskälla för dem som eftersträvar en god ljudkvalité vid liveframträdanden.De metoder som har används är fallstudie, webbenkät, intervjuer och egen observation.Webbenkäten användes på Dreamhack Winter 2014 där en grupp undersökningsdeltagaresvarade på frågor om två olika DJ-akter på Scenen i D-hallen, Elmia. Fem personer deltogsom intervjupersoner: scenansvarig från Dreamhack, tre ljudtekniker ifrån olika ställen iSverige och en person som jobbar med ljudteknisk konsultation och ljudmätning. Samtligaintervjuer genomfördes via mail. Intervjuerna eftersträvade att ge kunskap om dessa personersfunderingar kring ljudkvalitetsproblemet och scenansvarig svarade på frågor om Scenen påDreamhack. En observation av upplevd ljudkvalitet och ljudteknikernas arbetssättgenomfördes av mig själv på Dreamhack Winter 2014.Resultatet från såväl enkätundersökningen som den egna observationen visar att inga storaupplevda skillnader fanns mellan de två akterna på Dreamhack Winter 2014.

Problemet med illegal fildelning och nerladdning idag är att upphovsmännen bakom varje drabbat verk inte får betalt. Denna rapport syftar till att ge en inblick över processen av vårt kandidatarbete, en webbtjänst och en lösning på problemet. För att skapa webbtjänsten genomfördes först en grundlig research. Vi kartlade konkurrenter, undersökte olika sätt att finansiera produkten och hur upphovsmännen skulle få betalt. Resultatet blev en webbtjänst där användaren bland annat kan lägga upp sina alster, ta del av andras och även använda Scenen (en idé som utvecklades under arbetets gång) där användaren kan boka tid för liveframträdanden, alternativt använda den som distributionskanal för deras uppladdade verk..

Problemet med illegal fildelning och nerladdning idag är att upphovsmännen bakom varje drabbat verk inte får betalt. Denna rapport syftar till att ge en inblick över processen av vårt kandidatarbete, en webbtjänst och en lösning på problemet. För att skapa webbtjänsten genomfördes först en grundlig research. Vi kartlade konkurrenter, undersökte olika sätt att finansiera produkten och hur upphovsmännen skulle få betalt. Resultatet blev en webbtjänst där användaren bland annat kan lägga upp sina alster, ta del av andras och även använda Scenen (en idé som utvecklades under arbetets gång) där användaren kan boka tid för liveframträdanden, alternativt använda den som distributionskanal för deras uppladdade verk..

Den omvärldsförändring som skedde i och med Berlinmurens fall och upplösningen av Warszawapaktentillsammans med civil teknikutveckling under 1990-talet har bidragit till en nödvändigoch övergripande förändring av Försvarsmakten.Utvecklingen mot ett nätverksbaserat försvar är en av de största och mest omvälvande förändringarsom Försvarsmakten genomför i modern tid. Detta väcker tankar och funderingar kring hurNBF som idé dykt upp på den politiska och militära Scenen i Sverige och hur den fortsatta övergripandeprocessen sett ut fram till och med försvarsbeslut 2001. Detta har i uppsatsen utvecklatstill två frågeställningar:? Hur initierades och etablerades NBF-konceptet på dagordningen och när i tiden skeddedetta?? Vilka politiska och militära händelser och beslut skall ses som avgörande under tidsperiodenfram till och med 2001 för utvecklingen av NBF-konceptet?.

1992 bildades EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) genom Maastricht fördraget. Syftet med GUSP var att samordna medlemsländernas utrikes och säkerhetspolitik gentemot omvärlden.Hittils har GUSP varit en besvikelse, EU har både misslyckats att samordna sina medlemsländers politik och att framgångsrikt använda sig av diplomati för att lösa konflikter i exempelvis f.d Jugoslavien.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka varför GUSP bildades, hur GUSP har fungerat i praktiken, hur EU hanterade Jugoslavien konflikten (den första stora konflikten som GUSP hanterade). Samt hur USA ser på GUSP och hur framtiden för GUSP ser ut. Den teori jag använt mig av har varit realismen som beskriver att stater är de primära aktörerna på den globala Scenen.Mycket av GUSP har gått ut på främst att EU ska visa handlingskraft mot omvärlden och även som ett diskussionsforum bland de egna medlemsländerna..

hur svårt kan det vara att återskapa samma ljudbild och känsla som på den skiva som du tycker att låter bäst även om du inte har tillgång till exakt samma utrustning och lokaler? En stor del av varför jag tycker att en skiva är bra är ljudbilden. Det låter kanske banalt men ta till exempel den svenska dödsmetall-Scenen i slutet av 80-talet och början 90-talet. Både Entombeds Left Hand Path (1990) och Dismembers Like An Everflowing Stream (1991) har det välkända Sunlight-soundet som är en ljudbild som band i dödsmetall-genren än idagförsöker återskapa. Under fem utspridda dagar spelade vi in sex stycken av mina egenkomponerade låtar och genom gedigen efterforskning ville vi försöka återskapa samma känsla och ljudbild spm på skivan by The Grace of God av The Hellacopters.

Under hösten 2011 och våren 2012 har jag som basist genomfört fem helt olika konserter i olika konstellationer och genrer. Jag har valt att analysera dem för att få större förståelse om vad det är som faktiskt påverkar mig i samband med en konsert. Frågorna som behandlas är:?Vad hade jag för känsla innan spelningen??Vad hade jag för känsla på Scenen??Hur uppfattade jag publiken??Vad kände jag direkt efter konserten? Hur känner jag nu, en tid efter konserten??Vad skulle jag gjort annorlunda om jag fick göra om spelningen?Studien är introspektiv och jämförelserna av konserterna handlar inte om vad andra tycker, det är en jämförelse av mina upplevelser vid olika konsertsituationer.Under arbetets gång när jag analyserat varje konsert har jag insett hur viktigt det är att man mår bra och har en bra magkänsla precis innan en konsert. Det är något som inte slagit mig tidigare..

Vid ett företags internationaliseringsprocess ställs det mot olika hinder, vilka kan vara svåra att passera. I den här studien undersöks ett svenskt småföretag för att besvara frågan om hur dessa kan nyttja sitt kontaktnätverk för att övervinna de barriärer de ställs mot vid en geografisk expansion utomlands. Studien avser också beskriva hur de relevanta relationerna ser ut och vad de medför. Som teoretisk referensram används ARA-modellen och modellen för political embededness. En fallstudie av företaget görs, vilken visar att företaget har ett etablerat kontaktnätverk såväl politiskt och affärsmässigt.

Vid ett företags internationaliseringsprocess ställs det mot olika hinder, vilka kan vara svåra att passera. I den här studien undersöks ett svenskt småföretag för att besvara frågan om hur dessa kan nyttja sitt kontaktnätverk för att övervinna de barriärer de ställs mot vid en geografisk expansion utomlands. Studien avser också beskriva hur de relevanta relationerna ser ut och vad de medför. Som teoretisk referensram används ARA-modellen och modellen för political embededness. En fallstudie av företaget görs, vilken visar att företaget har ett etablerat kontaktnätverk såväl politiskt och affärsmässigt.

I den här essän söker jag svar på följande frågor: Vad gör egentligen en berättare? Närmare bestämt: vad utmärker professionellt, muntligt berättande jämfört med det publika berättande som författare och skådespelare ägnar sig åt? Vad är det som just en muntlig berättare kan?Jag använder forskning som studerat förutsättningarna för dessa yrken ? särskilt hur berättelser konstrueras och berättande går till ? och tillämpar studierna på ett konkret fall: mina egna erfarenheter av att förbereda och framföra sägnen om Råttfångaren från Hameln vid Ljungby berättarfestival 2012. Det jag då gjorde och hur jag såg på det efteråt, jämförs med fiktiva berättares verksamhet i Mario Vargas Llosas roman El Hablador och Ursula K. Le Guins The Telling.Jag prövar bilden av en råttfångare som metafor för en muntlig berättare och kommer till slutsatsen att berättaren kan vara lika fängslande och lika förledande. Även skådespelare och romanförfattare kan fängsla sin publik, men inte luras så som en berättare kan.

Metaforen har genom historien fängslat filosofer, och redan på Aristoteles tid fördes en diskussion kring metaforens plats i språket och vad metaforer kan tänkas betyda. Innan man börjar undersöka detta bör man nog först och främst stanna till och fråga sig vad en metafor egentligen är. Det finns ett otal metaforer och variationerna är oändliga, men i regel består en metafor av ett eller flera objekt i ljuset av attribut hos ett annat objekt. Metaforarbete sätter således två entiteter i en relation till varandra, en relation som oftast anses baserad på någon typ av likhet. Ett klassiskt exempel är Shakespares berömda scenmetafor ur As you like it ? ?All the world's a stage / And all the men and women merely players / They have their exits and their entrances?.

Detta är en studie om hur elevinflytande kan möjliggöras i dansundervisningen på gymnasieskolans estetiska program. Danseleverna tränar konstnärlig dans för Scenen, med rötter i västerländska danstraditioner. Det är i mötet mellan skolans styrdokument och dansundervisning som mästarlära, som studien rör sig. Jag har använt mig av halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer och ställt frågor till några danslärare med lång erfarenhet av att undervisa i dans. Utifrån några valda mål i ämnet Dansteknik har jag formulerat ett antal intervjufrågor.

Detta är en studie om hur elevinflytande kan möjliggöras i dansundervisningen på gymnasieskolans estetiska program. Danseleverna tränar konstnärlig dans för Scenen, med rötter i västerländska danstraditioner. Det är i mötet mellan skolans styrdokument och dansundervisning som mästarlära, som studien rör sig. Jag har använt mig av halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer och ställt frågor till några danslärare med lång erfarenhet av att undervisa i dans. Utifrån några valda mål i ämnet Dansteknik har jag formulerat ett antal intervjufrågor.

Detta arbete handlar om de synliga valen som go?rs under repetitionsarbetet med en pja?s. Med synliga val menar jag de val som publiken kommer se, t.ex. hur ska?despelare ro?r sig och hur det ser ut pa? Scenen.Fo?r att samla in material har jag gjort tre observationer av en amato?rteatergrupp o?ver en tid av tre veckor.