Magisteruppsats i företagsekonomi inom ramen för Civilekonomprogrammet med företagsekonomisk inriktning vid Internationella Handelshögskolan i JönköpingTitel                                   Koll på SOX ? En fallstudie av implementeringen av SAP GRC Version 10 inom delar av ABB-koncernen.Författare                           Lars Björmsjö, Jacob ÖbergHandledare                       Gunnar RimmelÄmnesord                         GRC, intern kontroll, SAP, Sarbanes-Oxley ActSammanfattningBakgrund (och problem): Med de redovisningsskandalerna som skakat den finansiella världen i början av 2000-talet, har lagstiftningen stramats åt för företag för att förhindra att detta inträffar igen. Lagar som SOX ger tydliga direktiv på hur företagen ska stärka sina interna kontroller. Att efterleva SOX är en kostsam historia då, de ställer hårda krav på intern kontroll samt system för att hantera de ökade kontrollerna. Problembakgrunden till denna uppsats bygger på kraven att efterleva SOX och hur ett internationellt företag kan använda sig av ett IT-verktyg som SAP GRC för att klara av de hårdare kraven.Syfte: Syftet med detta examensarbete är att utföra en fallstudie på hur processen bakom implementeringen av SAP GRC version 10 ser ut i ett multinationellt företag som ABB och vilken roll SOX har i sammanhangetAvgränsningar: Författarna har valt att avgränsa sig till att enbart titta på implementeringen av SAP GRC, och tittar då inget på andra aktörers liknande produkter.

Den interna kontrollen utgör ett viktigt inslag för att säkerställa attverksamheter bedrivs effektivt. I Sverige följer noterade aktiebolag somhuvudregel Svensk kod för bolagsstyrning (Koden), vilken innehåller kravpå den interna kontrollen, men det kan också bli aktuellt för svenska företagatt även följa andra lagar eller regler för intern kontroll. Den amerikanskalagen Sarbanes-Oxley Act (SOX) innehåller omfattande krav på den internakontrollen och måste följas av svenska företag som är noterade påamerikansk börs, eller som av annan anledning omfattas av den amerikanskalagen. Sektion 404 är den i särklass mest uppmärksammade sektionen närdet gäller reglering av intern kontroll i SOX och sektionen ställer, förutomkravet att företaget ska göra en bedömning av den interna kontrollen, ävenkrav på att ledningen ska uttala sig om denna i den amerikanskaårsredovisningen. För de flesta svenska företag som berörs av SOXaktualiserades uttalandet för första gången för räkenskapsåret 2006 vilkasamerikanska årsredovisningar publiceras under första halvåret 2007.

Whistleblowing är någonting som i dagsläget blir allt mer känt. Edward Snowden och Wikileaks är det första som kommer till tanken när whistleblowing nämns. I den ekonomiska världen förekommer även Enron som en whistleblowing skandal, som många känner till då det är den största företagsskandal som inträffat under modern tid. Whistleblowing definieras som ett verktyg som ska motverka oegentligheter och börjar införskaffas av fler företag. Medan föregående studier undersöker vad som rapporteras, men också vilka individer som blåser i pipan, förekommer det inte någon studie om hur arbetet med whistleblowing faktiskt ser ut i företagen.

Sarbanes-Oxley Act (SOX) antogs i USA som ett svar på de redovisningsskandaler som uppdagades under 2000-talets början. Lagen gäller även exteritorriellt och därför har flera svenska bolag varit tvungna att följa lagstiftningen, vilket även påverkat de svenska revisorernas arbete. SOX:s främsta syfte är att se till att VD:n och ledningen tar ett större ansvar för bolagets finansiella rapporter och att se till att de upprätthåller en god intern kontroll. Det är Section 404 i SOX som behandlar den interna kontrollen och ställer dessa krav på ledningen. Uppsatsen syfte är att beskriva samt att öka förståelsen för hur revisorns granskning av de berörda bolagens interna kontroll, utifrån de svenska revisorernas perspektiv, har påverkats i och med införandet av Section 404. Syftet är vidare att ta reda på om revisorns oberoende enligt Section 201 påverkats och i sådana fall i vilken bemärkelse det har påverkats. Vi har valt att tillämpa en kvalitativ metod med aktörssynsätt. För att få en ökad förståelse för problemet genomförde vi intervjuer med revisorer som har betydande kunskaper och arbetar aktivt inom området. I studien har det framkommit att revisorer idag måste granska den interna kontrollen mer på detaljnivå än vad de gjort tidigare, för att ta reda på vilka kontroller som är väsentliga för bolagets interna kontroll.

En väl fungerande aktiemarknad har stor samhällsekonomisk betydelse. Revision kan ses som en förutsättning för ett väl fungerande näringsliv och samhälle eftersom den ger trovärdighet åt företagets finansiella information. För att förbättra förtroendet för företag efter ett antal redovisningsskandaler så som Enron WorldCom, Skandia m.m. har nya standarder utvecklats som bl.a. har inneburit att internrevisionen har blivit mer omfattande.

The purpose of this research is to examine the implications of the provisions in the Swedish Code of Corporate Governance (the Code) concerning auditor attestation of the internal control report. We will focus on how the auditors? augmented responsibilities will affect the efficiency in the audit process.Our research indicates that the main benefit from reviewing the internal control report is achieving more reliable internal controls, which results in greater prevention of misstatements in the financial statements. This will affect the efficiency in the audit process since the auditor can place more reliance on internal controls when performing audit procedures. This implies that the benefits of preventing misstatements could outweigh the efforts and resources spent on reviewing the internal control report..

Det sena 1990-talets företagsskandaler i USA har föranlett lagen Sarbanes-Oxley Act of 2002, vilken tvingar berörda företag till en hårdare kontroll av all finansiell rapportering. För svenska företag verksamma på den amerikanska marknaden innebär denna lag att även de måste anpassa sina arbetsrutiner efter den. Detta förändringsarbete skall vara fullbordat och godkänt vid årsskiftet 2006/2007, för att berörda svenska företag ska tillåtas fortsätta agera på den amerikanska marknaden.En anpassning av detta slag kräver ett omfattande förändringsarbete, vilket i sin tur kräver ett gott informationsflöde, samordnat och i samförstånd. Den kräver vidare en strukturerad differentiering och decentralisering inom företaget, samt en motiverad, engagerande och för uppgiften lämpad förändringsledare som har möjligheten att lägga ner all sin arbetstid på förändringen. Det är dessutom av yttersta vikt att redan i planeringsstadiet av förändringen ha en väl utarbetad strategi för mål, handlingsplan och agerande på individ-, arbetsgrupps-, avdelnings- och organisationsnivå..

År 2002 infördes en ny lagstiftning i USA, Sarbanes-Oxley Act (SOX). Lagen är en reaktion på de redovisningsskandaler som ägt rum i landet där framstående företag varit inblandade. På grund av skandalerna tappade investerarna förtroendet för aktiemarknaden såväl som för revisionsbranschen. Ökade krav på företagens interna kontroller skall bidra till att minska fel i den finansiella rapporteringen, minska antalet bedrägerier samt återställa investerarnas förtroende. SOX berör såväl amerikanska som icke-amerikanska företag.

Syfte: Uppsatsens bakgrund är Enronkraschen som skedde i USA år 2001. Kraschen har satt igång mycket betydande diskussioner om de bakomliggande anledningarna, om regelverkens användbarhet och om marknadens kapacitet att snabbt reagera på väsentlig information. Händelserna inom den amerikanska revisionen har skapat en internationell diskussion angående såväl ett ökat fokus på internrevisorernas arbete som företagets system för interna kontrollen. För att kunna utöva en effektiv styrning måste företagsledningen ha en internrevision till sin hjälp. Internrevisorns arbetsuppgifter är att se till att de interna kontrollerna på företaget är tillförlitliga och ändamålsenliga.

Denna uppsats handlar om bedömningar i Matematik A på gymnasiet. En empirisk undersökning i form av enkät och intervjuer har gjorts för att få inblick i hur gymnasielärare i matematik tänker kring och använder för typer av bedömningar. Uppsatsen behandlar vilka faktorer som kan påverka lärares val av bedömningsform samt vad lärare värderar vid betygsättning. Utifrån styrdokumenten framgår tydligt att lärare ska göra en allsidig bedömning av elevens kunskap, där eleven får visa på både muntliga och skriftliga matematiska resonemang. Skolan ska även sträva mot att eleven ska få visa dessa resonemang både enskilt och i grupp.

AimThe purpose of this study has been to examine attitudes towards dance in a broad sense, among Swedish schoolchildren. The study has been done with three different questions in mind: What do pupils think and express about dance? Are there any differences in attitude towards dance between girls and boys? And how do the pupils relate to gender conceptions in connection to dance illustrations?MethodEight pupils 12 ? 14 years of age have been interviewed separately during physical education lessons. During parts of the interviews dance illustrations were used in order to encourage the pupils in their discussions, especially when asked to relate to dance and gender conceptions. The statements have been interpreted from a gender theoretical perspective.ResultsMy interview study shows that male pupils to a larger extent than female pupils inhabit hostile feelings towards dance as part of physical education lessons.

Senare års skandaler inom näringslivet har allvarligt skadat allmänhetens förtroende för bolagsstyrningen. Som ett svar på detta togs i USA en detaljerad lagstiftning fram, i form av SOX. I Sverige, har som en av de sista länderna i Europa istället arbetats fram en svensk kod för bolagsstyrning. I och med detta har bolagsstyrning och intern kontroll fått ett ökat fokus och tanken är att den finansiella informationen från bolagen skall bli mer tillförlitliga.Syftet med denna rapport är att identifiera förväntade effekter av hur de nya kraven på bolagsstyrning kommer att påverka de externa revisorernas arbete. Speciellt var det gäller samarbetet med internrevisionen och säkerställandet av den finansiella rapporteringen.Vi har valt en kvalitativ metod, med djupintervjuer av semistrukturerad art.

Under slutet av 1900-talet och början av 2000-talet skakades USA av stora redovisningsskandaler. Som en följd av dessa skandaler infördes den amerikanska lagen SOX år 2002 för att återskapa förtroendet för bolagens finansiella rapporter. Även Sverige drabbades av redovisningsskandaler, främst Skandia-affären, vilket resulterade i att Bolagskoden uppkom. Då bolag agerar på fler marknader än den inhemska kan problem uppstå med vilka redovisningsstandarder som bolagen skall efterfölja. Uppsatsen ämnar undersöka om Bolagskoden bör harmoniseras med SOX, när det gäller den interna kontrollen.

Problem: After several corporate scandals concerning accounting around the world a discussion concerning corporate governance arose. The public demanded greater insight and better corporate governance in public companies. The discussions led to the development of codes of corporate governance, codes such as the Sarbanes Oxley Act, the Combined Code and the Swedish Code of Corporate Governance. The Swedish code is a clarifying of the Swedish law, a codification of praxis and in some cases an increase in the demands on reporting of information from the companies.Purpose: The purpose of the thesis is to describe what effects the Swedish Code of Corporate Governance has had on the content of annual reports of listed companies and if different types of companies have been affected in different ways.Method: The investigation was conducted using both qualitative and quantitative methods. Through a preliminary study knowledge about the subject was gathered.

Enron, WorldCom och Skandia, mygel och båg, lögnaktiga företagsledare och skadat förtroende har banat väg för en ny syn på företagande, intern kontroll och internrevision. Svensk kod för bolagsstyrning tillkom i Sverige och Sarbanes-Oxley Act i USA för att återställa förtroendet för den finansiella rapporteringen och förbättra styrningen av bolagen. För att uppnå trygghet och förtroende i en organisation och mellan aktörer behöver varje organisatorisk nivå ha ett instrument för att garantera en objektiv bedömning av verksamheten, finansiella rapporter och sitt ansvarsområde. Aktieägarna har till sin hjälp de externa revisorerna, verkställande direktören har ekonomichefen och styrelsen har internrevisorerna. När girighet och vinstmaximering står över all hänsyn i företag blir det mer och mer viktigt med en väl fungerande bolagsstyrning.