Sökresultat:
387 Uppsatser om Sannolikhet - Sida 26 av 26
DOSS - Värderingsmodell för riskerna vid tillverkningen av flytande livsmedel -En analys av interna risker och deras konsekvenser på produktens varumärke
Sammanfattning TitelDOSS - Värderingsmodell för riskerna vid tillverkningen av flytande livsmedel- En analys av interna risker och deras ekonomiska konsekvenser på produktens varumärke FörfattareDagmar Ohlsson & Sofia Svensson HandledareCarl-Henric Nilsson, Universitetslektor vid Technology Management Centrum, Lunds Universitet.Fredrik Nilsson, doktorand vid Förpackningslogistik, Lunds Tekniska HögskolaChristina Skjöldebrand, Adjungerad Professor vid Livsmedelsteknik, Lunds Tekniska Högskola SyfteVårt syfte var att skapa en modell för kartläggning och värdering av interna operativa riskkällor, samt utreda vilka konsekvenser dessa riskkällor kunde få på produktens varumärke. De operativa riskkällorna studerades från företagets råvarumottagning till utskeppning från dess färdigvarulager. Riskvärderingsmodellen är giltig för företag inom livsmedelsindustrin som tillverkar flytande produkter och kan fungera som ett underlag i beslut angående kvalitetssäkring. Modellen applicerades specifikt på två fallföretag. MetodMetoden som tillämpades i detta arbete hade sin utgångspunkt i Glaser & Strauss ?Grounded Theory?.
En attraktiv bilfri stadsutveckling
I dag finns det en uttalad önskan på många håll att minska biltrafiken i de svenska städerna till förmån för gång-, cykel- och kollektivtrafiken. Trots detta sker väldigt lite i praktiken och utvecklingen går snarare mot en ökad bilanvändning. Ur denna paradox har idén om bilfria stadsmiljöer vuxit sig allt starkare under de senaste åren i ett flertal europeiska länder, däribland Tyskland, Österrike och Storbritannien. I Sverige verkar dock bilfria utvecklingsprocesser fortfarande vara en marginell företeelse, varför det finns ett behov av att undersöka hur en attraktiv bilfri stadsutveckling skulle kunna se ut i ett svenskt sammanhang. Det här arbetet syftar därför till att undersöka och utreda begreppet ?en attraktiv bilfri stadsutveckling? och som ett led i detta testa konceptet på en medelstor svensk stad, i det här fallet Kristianstad.
En attraktiv bilfri stadsutveckling
I dag finns det en uttalad önskan på många håll att minska biltrafiken i de
svenska städerna till förmån för gång-, cykel- och kollektivtrafiken. Trots
detta sker väldigt lite i praktiken och utvecklingen går snarare mot en ökad
bilanvändning. Ur denna paradox har idén om bilfria stadsmiljöer vuxit sig allt
starkare under de senaste åren i ett flertal europeiska länder, däribland
Tyskland, Österrike och Storbritannien. I Sverige verkar dock bilfria
utvecklingsprocesser fortfarande vara en marginell företeelse, varför det finns
ett behov av att undersöka hur en attraktiv bilfri stadsutveckling skulle kunna
se ut i ett svenskt sammanhang. Det här arbetet syftar därför till att
undersöka och utreda begreppet ?en attraktiv bilfri stadsutveckling? och som
ett led i detta testa konceptet på en medelstor svensk stad, i det här fallet
Kristianstad.
Mot strömmen - en liten kommun med Tillväxt : Platsmarknadsföring av Nyköping
Om man studerar befolkningsutvecklingen i Sverige blir bilderna motstridiga. I två tredjedelar av landets kommuner har befolkningen minskat under de tio senaste åren. I glest befolkade områden är betydelsen av ett tillräckligt befolkningsunderlag central. Ett vikande befolkningsunderlag hotar både kommersiell och offentlig service, med risk för allt lägre attraktionskraft. De prognoser som gjorts över befolkningsutvecklingen pekar på att dessa obalanser med all Sannolikhet kommer att förstärkas.
Styrning utan riktning: en studie med fenomenologisk ansats
om gymnasieelevers uppfattning av målen i samhällskunskap A
Syftet är att utifrån ett uppfattningsperspektiv se hur väl gymnasieeleverna uppfattar kursmålen i samhällskunskap A. För att underbygga syftet används frågeställningar för att kunna lokalisera eventuella differentieringar i uppfattning, dessa är: genus, program samt prestation. Undersökningen gjordes på tolv elever från tre olika program, fyra elever från varje program, varav hälften pojkar och hälften flickor samt en av vardera genus i varsin del av betygsskalan i det undersökta ämnet. Metoden är kvalitativ med fenomenologisk ansats. I bakgrunden tas tidigare forskning angående målstyrning upp.
Lagval för förrsäkringsavtal : särskilt utrymmet för partsautonomi
Gränsöverskridande försäkringsavtal har fått en ökad betydelse i takt med globaliseringen och efter genomförandet av en inre europeisk marknad på försäkringsområdet. Trots det saknas ett samlat regelverk som reglerar lagval avseende gränsöverskridande försäkringsavtal. De regelverk i svensk internationell privaträtt som idag aktualiseras vid fastställandet av tillämplig lag på gränsöverskridande skadeförsäkringsavtal är lag (1993:645) om tillämplig lag för vissa försäkringsavtal (1993 års lag) och lag (1998:167) om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Romkonventionen). Då Romkonventionen är det enda gemenskapsinstrument som är i formen av ett fördrag pågår det ett arbete för att omvandla konventionen till en förordning, med arbetsnamnet Rom I. Även den framtida Rom I-förordningen är av betydelse för uppsatsen eftersom den med stor Sannolikhet kommer att ersätta Romkonventionen.
Strandskydd vs. Landsbygd- landsbygdsutveckling i strandnära lägen ur ett kommunalt perspektiv
Det råder idag en stor efterfrågan på strandnära lägen då drömmen att bo vid vattnet lever hos många personer i Sverige. Efterfrågan på strandtomter är stor samtidigt som tillgången är begränsad vilket märks inte minst på huspriserna. Den första juli 2009 trädde den först delen av en ny strandskyddslag i kraft i Sverige. Undersökningar hade visat att det fanns brister i den gamla lagstiftningen vilket medförde att den bebyggelse som kom till i strandnära lägen allt som oftast gjorde så planlöst och ofta i strid med gällande regler. Den nya strandskyddslagen innebär att kommunerna kan planera och styra boendet utmed vattnet i större utsträckning.
Europas framtida konfektionsmarknad - dess förutsättningar för att återfå en stark position
Textil- och konfektionsindustrin blir alltmer globaliserad och ställs inför hårdare krav då konsumenterna efterfrågar allt billigare varor i snabb förändring. Sedan flera decennier har europeiska konfektionsföretag flyttat sin tillverkning till länder med lägre arbetskostnader för att uppfylla kraven om låga priser som europiska tillverkare har svårt att uppfylla. En stor del har flyttats till Kina men även till andra länder i Asien. Nu håller marknadsförhållandena på att förändras igen genom tillväxt- och utvecklingsländernas starka utveckling. Förändringarna syns tydligast på Kinas marknad genom stigande priser och mindre kapacitet för europeisk produktion.
Strandskydd vs. Landsbygd- landsbygdsutveckling i strandnära lägen ur ett kommunalt perspektiv
Det råder idag en stor efterfrågan på strandnära lägen då drömmen att bo vid
vattnet lever hos många personer i Sverige. Efterfrågan på strandtomter är stor
samtidigt som tillgången är begränsad vilket märks inte minst på huspriserna.
Den första juli 2009 trädde den först delen av en ny strandskyddslag i kraft i
Sverige. Undersökningar hade visat att det fanns brister i den gamla
lagstiftningen vilket medförde att den bebyggelse som kom till i strandnära
lägen allt som oftast gjorde så planlöst och ofta i strid med gällande regler.
Den nya strandskyddslagen innebär att kommunerna kan planera och styra boendet
utmed vattnet i större utsträckning.
Sannolikhetsteoretisk dimensionering av stomkonstruktioner:
en undersökning av metodens bidrag till robusta och
kostnadseffektiva lösningar
Examensarbetet undersöker hur Sannolikhetsteoretisk dimensionering går att tillämpa vid dimensionering av en stålstomme. Den nuvarande svenska dimensioneringsnormen, Boverkets konstruktionsregler, tillsammans med den inom en snar framtid efterföljande europeiska med namn Eurocodes, ger möjlighet att dimensionera konstruktioner utifrån Sannolikhetsteori. En förutsättning för detta är först och främst att tillförlitliga indata finnas att tillgå. Att få fram mätdata på till exempel konstruktionsdelars egentyngder och materials hållfasthetsegenskaper har dock visat sig mycket svårt. I Cajot et al (2005) anges att en materialreducering på 10 % är möjlig om Sannolikhetsteoretisk dimensionering används istället för Eurocodes normer.
Den professionella handläggaren : En studie av personliga handläggare på Försäkringskassan
De personliga handläggarna på Försäkringskassan har en grundläggande betydelse för hur sjukförsäkringen fungerar eftersom de är ansvariga för att implementera sjukförsäkringens lagar och regler i praktiken. Det finns omfattande regelverk som styr hur sjukförsäkringen ska handläggas men för den enskilda handläggaren finns det alltid ett handlingsutrymme i specifika fall och för sjukförsäkringens legitimitet är det viktigt att handläggaren kan hantera detta handlingsutrymme. Handläggaren måste kunna säkerställa en rättssäker, likvärdig och effektiv process inom ett område där generella regelverk ska appliceras för att bedöma individers förutsättningar, arbetsförmåga och behov av samordning. Under 2000-talets första decennium blev handläggningsproceduren föremål för ett omfattande förändringsarbete. Huvudambitionen var att öka handläggningens likformighet och undanröja regionala bedömningskulturer som etablerats i den tidigare organisationen. För att uppnå detta har det genererats en ambition om att skapa en organisation som är mer professionell.
Stadsodling i Stadsplaneringen : och dess bidrag till ökad samhällelig hållbarhet
Vårt jordklots klimat förändras till det sämre och har blivit allt mer oförutsägbart. Med enormt stor Sannolikhet beror det på den utbredda förbränningen av fossila bränslen världen över som vi människor startade explosionsartat i och med industrialismen. Detta fastställer IPCC i sin 5:e klimatrapport. För att mänskligheten ska leva vidare på planeten behöver vi uppnå en hållbar utveckling. Denna utveckling grundar sig först och främst i tre aspekter nämligen ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet.