The Sand Catcher                                                       The thesis project The Sand Catcher investigates the encounter between permanent structures and an ever-changing landscape. The migrating sand dune Råbjerg Mile in northern Denmark is 40 meters high and moves more than 15 meters every year. By introducing a solid structure on the site, the fast movement of the sand dune is emphasised and thereby our view of time and space.Through intuitively building models with varied openings and densities I investigated how architectural elements react with sand. From these experiments a series of spatial features and effects were found, generated from the meeting with the sand.The Sand Catcher is a solid and permanent structure. The sand is the liquid element that generates new spaces, circulations and experiences.

The Sand Catcher                                                       The thesis project The Sand Catcher investigates the encounter between permanent structures and an ever-changing landscape. The migrating sand dune Råbjerg Mile in northern Denmark is 40 meters high and moves more than 15 meters every year. By introducing a solid structure on the site, the fast movement of the sand dune is emphasised and thereby our view of time and space.Through intuitively building models with varied openings and densities I investigated how architectural elements react with sand. From these experiments a series of spatial features and effects were found, generated from the meeting with the sand.The Sand Catcher is a solid and permanent structure. The sand is the liquid element that generates new spaces, circulations and experiences.

The Sand Catcher                                                       The thesis project The Sand Catcher investigates the encounter between permanent structures and an ever-changing landscape. The migrating sand dune Råbjerg Mile in northern Denmark is 40 meters high and moves more than 15 meters every year. By introducing a solid structure on the site, the fast movement of the sand dune is emphasised and thereby our view of time and space.Through intuitively building models with varied openings and densities I investigated how architectural elements react with sand. From these experiments a series of spatial features and effects were found, generated from the meeting with the sand.The Sand Catcher is a solid and permanent structure. The sand is the liquid element that generates new spaces, circulations and experiences.

Sand pits are a valuable habitat which can hold many sand living species including several endangered ones. As many sand habitats with exposed sand are declining, sand pits have a potential as a substitute habitat. This study was conducted to see what effect the area of a sand pit has on species number and composition of ground beetles (Coleoptera: Carabidae). Also, the effects of other environmental variables were tested, for example the proportion open sand, vegetation cover, sun exposure and tree cover. The study was conducted in the county of Uppsala in 2008 and included 13 sand pits with areas between 200 and 180,000 m2.

Today 70 percent of the world's sand beaches are under recession due to erosion. The global warming may have the effect upon the sea level increasing and the erosion increasing on the sand beaches. To save these sand beaches, the erosion must be prevented. Coast erosion shelters like gabions and sea walls are functioning extremely well to protect the land behind the sand beach, but due to the wave reflections, created in front of these so called hard erosion shelters, the erosion of the front beach is accelerated. During the last decades, artificial sand supply (beach nourishment) has been the adopted praxis.

I förskolans utemiljö är det vanligt att det finns en sandlåda på gården. Den är centralt placerad och barnen är där och leker. Enligt den nya Skollagen och förskolans reviderade läroplan ska verksamhetens innehåll vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta gäller även den verksamhet som pågår i sandlådan. Men vad är det som sker när sanden, barnen och lekredskapen möts i sandlådan? Detta är en kvalitativ studie som utifrån ett intra-aktivt perspektiv syftar till att synliggöra hur sanden i sandlådan, lekredskap och de yngsta barnen (1-3 år) skapar möjligheter och villkor för lek och meningsskapande.

Kolbäcksleden i Umeå har breddats med två körfält till 2+2 väg med sex cirkulationsplatser, en planskild trafikplats, fem nya samt sju breddade gång- och cykelportar (GC-portar). Projektet upphandlades som en utförandeentreprenad med Trafikverket som beställare. Vägen var färdigprojekterad men broarna projekterades av Peab med Ramböll som konstruktör. Detta examensarbete kommer att se över hur man i ett tidigt skede kan upptäcka tekniska risker vid breddning av plattrambroar. Två broar har valts att studeras och jämföras. En utan vattenläckage och en med vattenläckage i fogar. Att bredda en bro kan spara tid och material jämfört med att riva och bygga en ny.

This report is a result of a first survey of Halland?s gravel pits as an assignment from the County Administrative Board of Halland. The focus has been on Apalus bimaculatus, since the Swedish Environmental Protection Agency are creating a restoration program as it is red listed as Near Threatened. The purpose was also to get an overview of the pits since the County Administrative Board wants to continue this project. Apalus bimaculatus is easy to overlook since it is a short-lived beetle and it lives early in the spring.

?Virtuell lek med sand och vatten? är ett projekt i samarbete med HAGS Aneby AB. Syftet med lekredskapet är att reducera barns stillasittande vardag. Genom att koppla samman fysiskt stimulerande lek med möjligheterna inom de virtuella leksaksvärldarna är målet att underlätta övergången mellan de digitala, passiva spelaktiviteterna och mer fysiskt stimulerande aktiviteter. Med utgångspunkt i den klassiska sandlådan ville jag undersöka och utveckla sandlådans potential.

Vi är en grupp på fyra studenter vid Luleå Tekniska Universitet (YTH väg och anläggningsteknik), som examensarbete har vi fått till uppgift att finna en lösning till en trafiksäker överfart över Storhedsvägen ute på Storhedens handelsområde (Luleå) för gång- och cykeltrafikanterna. Vårt projekt är en del av de förändringar som expansionen av handelsområdet för med sig, vilket innefattar en utbyggnad av vägnätet över hela handelsområdet och i denna rapport har vi vägt för- och nackdelar av olika lösningar mot varandra och kommit fram till att en bro är bästa lösningen. Vi tittade på tre olika sorters broar nämligen trä, betong och stålbro, det bästa alternativet var en fackverksbro i trä. Bron blir 36m lång, 3m bred med tät beläggning av asfalt på farbanan. Kostnaden av bron ligger på mellan 750-900 tkr beroende på val av broräcke och tillhörande fundament har en kostnad på ca 200 tkr.

Vi är en grupp studenter som läser Yrkesteknisk Högskoleutbildning med inriktning väg och anläggningsteknik vid Luleå tekniska universitet. Där utför vi ett examensjobb mot slutet av vår utbildning. Projektet vi valde var en gång och cykelväg i Älvsbyn, där Vägverket Region Norr är uppdragsgivare. Vägverket har uppmärksammat trafiksäkerhetsproblem för de oskyddade gång- och cykeltrafikanterna längs riksväg 94, sträckan mellan Älvsbyn och Norra byn. Det är mycket trafik och på senare tid har en del olyckor inträffat på den aktuella vägsträckan.

Sandstäpp, eller ?xeric sand calcareous grasslands?, är en starkt hotad naturtyp i Sverige. Sandstäpp hyser många unika och sällsynta växter som kräver bland annat högt pH-värde och uppbrutet vegetationstäcke. De största hoten mot sandstäppen är försurning och igenväxning. I denna studie undersöktes om vildkaniner (Oryctolagus cuniculus) kan motverka dessa hot genom att gräva upp kalkrik sand och därmed gynna sandstäppens unika vegetation.

This is a paper about the effects from smoldering fire on lithic objects from an archaeological view. The introduction gives the background to this paper, a short orientation to forest wildfires and why the work is limited to: flint, quartz, quartzite and slate. Material and methods describes the stone materials and the setup that was used in the temperature logged tests with three replications for each type of material. The fuel in the burnings was peat on a bottom of sand. Flint showed a more drastic effect from heat compared with the other materials. Slate seems to have greater tendencies to change to darker colour and luster at lower temperatures than the other materials.

Östby waterworks in the community of Kramfors has since 2003 had problems of fast clogging of the slow sand filters. As the clogging appears more often, they must be cleaned more frequently which has made the drinking water preparation difficult. Wintertime it has sometimes been impossible to clean the filters which has led to their closing and this has influenced the water quality negatively.The waterworks is a surface waterworks which takes its raw water from the lake Sjöbysjön. The water is flocculated and filtered in a contact filter with the flocculent EKOFLOCK 91. Thereafter it is alkalinized before it reaches the outdoors placed slow sand filters.

The aim of this study was to map the prevalence of aeolian sand dunes in Västerbotten, northern Sweden to find dunes formed during earlier deglaciation phases, which was then preserved in cold-based conditions during the youngest stadial of the Weichselian glaciation. These preserved dunes were expected to be covered by a layer of till and have a rather faint morphology compared to dunes formed during the Holocene. Consequently, high resolution LIDAR-derived images from the Swedish mapping, cadastral and land registration authority (Lantmäteriet) was used to detect the dunes throughout an area covering most of Västerbotten, above the highest coastline and below the mountain range. The analysis resulted in several new findings of aeolian dunes compared to the findings in the quaternary soil map created by the Geological Survey of Sweden. Despite the fact some of the dunes at the LIDAR-derived image had a strange faint appearance, it was quickly evident during the fieldwork that the aeolian sand was not covered by till on any of the dunes visited.