Syfte med denna studie är att beskriva hur elever, föräldrar och pedagoger upplever Samverkan mellan hem och skola. För att kunna besvara syftet har vi valt följande frågeställningar: Hur upplever föräldrar, pedagoger och elever Samverkan mellan hem och skola? Hur efterlevs det som står skrivet i styrdokumenten? Hur överrensstämmer föräldrarnas, pedagogernas och elevernas upplevelser? Studien har genomförts med stöd av tidigare forskning och litteratur inom valt ämne. Genomförandet av studien har skett med hjälp av kvalitativa och strukturerade intervjuer med pedagoger och elever samt enkäter till föräldrar. I analysen av materialet har vi studerat hur föräldrar, pedagoger och elever upplever Samverkan.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka vilka förhållningssätt pedagogerna i förskolan har gentemot invandrade fäder samt vilka erfarenheter invandrade fäder har av mötet med förskolan. Examensarbetet är grundat på kvalitativa metoder. Empirin består av semistrukturerade intervjuer med invandrade fäder samt fokusgrupper med pedagoger. I litteraturgenomgången presenteras systemteori som ger redskap i förståelsen för samspelsmönster med andra människor, Läroplanen för förskolan samt litteratur om Samverkan, förhållningssätt och faderskap. I empirin framkommer att det finns en komplexitet i att få till en god och produktiv Samverkan mellan pedagog och invandrad far.

Samverkan inom psykiatri/socialpsykiatri inbegriper organisationer och de professionella roller som utgår ifrån olika lagar och riktlinjer, organisatoriska strukturer samt teoretiska och professionella grunder. Syftet med denna studie är att ge en bild av hur en kommunal socialnämnd och en lokal psykiatrisk verksamhet kan arbeta med en långsiktig strategi för Samverkan.Denna fallstudie granskar Samverkan mellan psykiatrin och socialtjänsten i en kommun i Stockholms län. Ansatsen är organisationsteoretisk och belyser de strukturer och processer som Samverkan innebär. De organisationer som berörs tillhör olika administrativa och politiska sektorer inom landsting respektive kommun och innefattar olika professionella inriktningar såsom läkare, socialsekreterare, sjuksköterskor, psykologer, kuratorer, arbetsterapeuter, boendestödjare, mentalskötare m.fl. Fallstudien omfattar dels en dokumentationsstudie över avtal och rutiner för Samverkan, utvärderingar och andra typer av dokumentation samt en intervjustudie av personer med olika professionella roller inom respektive organisation.

Polisens och socialtjänstens Samverkan är mycket viktigt för att nå ett bra resultat gällande arbetet med ungdomar. Både polis och socialtjänst är beroende av varandras insatser då de inte kan uppnå det mest optimala resultatet var för sig. Vi ställer oss frågande till hur bra Samverkan verkligen fungerar idag på myndigheterna. Vårt syfte med denna rapport är att ta reda på hur Samverkan mellan polis och socialtjänst fungerar i arbetet gällande ungdomar som begår brott. Detta besvarar vi genom att studera relevant litteratur samt intervjua yrkesverksamma människor på området.

Ett sätt för en verksamhet att utvecklas och bli starkare kan vara genom Samverkan. Det blir alltfler aktörer som förstår vikten av att samverka för att nå ut till turisterna och bli mer konkurrenskraftiga. Inom turismbranschen ses Samverkan som en nödvändighet för att bli mer attraktiv och konkurrenskraftig. Det är viktigt att ta hänsyn till betydelsen av det man får ut av Samverkan, då det kan skapas en gemenskap och närhet mellan de inblandade parterna i Samverkansprocessen.Vilka typer av Samverkansformer förekommer i turismnäringen? Syftet med uppsatsen är att inventera Samverkansformer inom turismnäringen genom fallstudier av tre regionalt viktiga verksamheter.

Syftet med studien var att studera vilka försättningarna är för en kommun med att skapa ?bärande broar? d.v.s. en bra övergång och Samverkan mellan förskola och förskoleklass. Vad är det man värdesätter, saknar och vill förändra i Samverkansarbetet? Med hjälp av en enkätundersökning har jag velat undersöka hur kommunen arbetar med övergång och Samverkan.

Studien har haft som syfte att genom exempel belysa hur skola respektive socialtjänst arbetar med ungdomar med avvikande beteende. För att därigenom undersöka om- och hur Samverkan myndigheterna emellan kan förbättra möjligheterna för psykosocial behandling av dessa ungdomar. Studien har en hermeneutisk ansats och har utgått ifrån den kvalitativa forskningstraditionen. Insamlandet av empirin har skett igenom intervjuer i en mindre- respektive en medelstor kommun. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med två representanter ifrån varje myndighet, dessa intervjuer har sedan tolkats med en kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med denna studie har varit att undersöka Samverkan mellan slöjd och andra skolämnen. För att få svar på detta utgick jag ifrån fem frågeställningar. De berörde Samverkan, och om det förekommer i dagens skola, vilka ämnesområden som är vanligast, vad Samverkan tillför de olika ämnena, om elevernas åldrar har betydelse för förekomsten av Samverkan samt om lärares skyldighet, enligt Lpo-94, att samverka är känt hos lärare. Den metod jag har använt mig av är strukturerad intervju. De som intervjuats är klasslärare, resurslärare, drama/bild/musiklärare, och slöjdlärare.

Denna studie inriktar sig på Samverkan och tillsynsvägledning mellan länsstyrelse och kommuner i Östergötlands län samt dessa myndighetsnivåers Samverkan med centrala myndigheter mot målet om en likvärdig miljötillsyn i länet. Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur denna myndighetsSamverkan påverkar implementering av miljölagstiftning i länet. Ett av de miljöSamverkansprojekt som har studerats mer ingående är MiljöSamverkan Östergötland (MÖTA), som är ett Samverkansprojekt där samtliga av Östergötlands tretton  kommuner samt länsstyrelsen deltar. Som metod för att undersöka denna miljöSamverkan valdes kvalitativa intervjuer, där intervjuer har utförts med handläggare samt miljöinspektörer vid länsstyrelsen i Östergötlands län samt Linköpings kommun och Finspångs komm n. För att underbygga detta empiriska material har även en vetenskaplig förankring gjorts i forskning som behandlar implementering och Samverkan mellan myndighetsnivåer inom miljöområdet.

Denna uppsats syfte är att belysa om gemensamma respektive fristående lokaler påverkar upplevelsen av hur integrering och Samverkan fungerar. De två grupper som ingår i studien är skolpersonal och behandlingspersonal på fyra institutioner i Västra Götaland inom Statens Institutionsstyrelses skol- och behandlingshem. I studien har särskilt intresse riktats mot den Samverkansproblematik som blir aktuell när någon grupp är i kraftig minoritet. Studien är uppdelad i en kvantitativ del och en kvalitativ del där intressanta områden från enkätanalysen ligger som grund för intervjuområden. Studien påvisar signifikanta skillnader hur integrering och Samverkan upplevs fungera mellan grupper i fristående respektive gemensamma lokaler.

Människors jämlika förutsättningar att delta i samhället har stor betydelse för folkhälsan. Utanförskapet är demokratins och största fiende och regeringens främsta utmaning idag. Det finns Samverkansformer och projekt som kan främja en gränsöverskridande kommunikation och stärka människors delaktighet. För att bemöta denna utmaning krävs aktiva och gränsöverskridande Samverkansformer. Syftet med studien var att belysa erfarenheter och önskemål om Samverkan mellan föreningar, näringsliv och kommunen som kan stärka människors delaktighet.

Samverkan mellan polis och skola har visat sig ha stor betydelse när det gäller att skapa trygghet och minska brott. I en enkätundersökning som genomfördes av Polisförbundet 2001, deltog 100 slumpmässigt utvalda låg- och mellanstadieskolor. På frågan om antalet polisbesök vid din skola ökat eller minskat under de senaste åren svarade 65 procent att de hade minskat och hela 88 procent skulle vilja att polisen besöker skolan oftare. Resultatet av detta visar att det brister i Samverkan mellan polis och skola. Syftet med denna rapport är att ta reda på hur Samverkan ser ut mellan polis och skola i Gävle.

Syftet med detta examensarbete är att ta fram en kommunikationsstrategi för att underlätta initierandet och upprätthållandet av Samverkansprojekt mellan studenter på Campus Helsingborg och näringslivet i nordvästra Skåne. Examensarbetet är gjort på uppdrag av och i Samverkan med Idéforum Nordvästra Skåne..

Syfte och Frågeställningar: Syftet med undersökningen var att ta reda på hur Samverkan fungerar i ett mångkulturellt fritidshem. Det som gjorde mig mest intresserad av området var att förstå om och varför det finns svårigheter med föräldraSamverkan och hur pedagoger och föräldrar går till väga för att stärka Samverkan. Tidigare forskning: Undersökningar som gjorts kring föräldraSamverkan i skolan angående föräldrars och pedagogers attityder kring skolan och skolans Samverkan. Metod: Jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat tre pedagoger och tre föräldrar på ett fritidshem. Resultat: Undersökningen visar att föräldrarna inte har tillräckligt med tid för föräldraSamverkan samtidigt som de anser att barnen och deras framtid är föräldrarnas första prioritering. Pedagogerna har förståelse för föräldrarna och försöker stärka den dagliga tamburkontakten tillsammans med föräldrarna för att gynna samarbetet..

Syftet med vår uppsats är att försöka beskriva socialpedagogens arbetssituation i dagen skola. De frågeställningar vi arbetat utifrån är, vilka förväntningar socialpedagogen, skolan och socialtjänsten har på socialpedagogens yrkesroll, vilka former av Samverkan finns mellan de olika yrkesgrupperna och vilken betydelse Samverkan har för elever, socialpedagogen och de andra yrkesgrupperna. D vi utgår från en kommun med ett pågående Samverkansprojekt har vi valt att intervjua personer i projektet, som är relevanta för vårt syfte. Vi har kommit fram till att socialpedagogen skall ha kompetens i socialt arbete med ungdomar, vara duktig på att samarbeta samt utgöra bryggan mellan skola och socialtjänst. Studien visar att de under projekttiden utvecklat sina Samverkansformer vilket resulterat i en tätare Samverkan kring elev i och nära riskzon.