Examensarbetet behandlar Samverkan mellan hem och skola och de olika kommunikationsformer som används.Syftet med arbetet är att undersöka detta ämne utifrån föräldrarnas perspektiv för att belysa ämnet från en annorlunda synvinkel. Meningen med detta är att pedagoger ska kunna utnyttja kunskapen om föräldrarnas åsikter för att effektivisera och öka kvaliteten på sitt arbete med Samverkan.I arbetet behandlas litteratur som berör ämnet och förklarar innebörden för undersökningen. Litteraturen utgör sedan grunden för en undersökning som innehåller intervjuer med föräldrar. Detta leder fram till de resultat som krävs för att uppfylla syftet. Resultaten visar på föräldrarnas åsikter kring Samverkan och kommunikationsformer samt tar upp de önskemål som föräldrarna presenterar..

Studien belyser uttagningsprocessen och mottagandet av kvotflyktingar ur de arbetandes perspektiv samt studerar Samverkan mellan olika aktörer som arbetar med frågan. Studien är uppdelad i fyra delar där första delen tar upp processen och Samverkan mellan aktörer. Andra delen belyser problematik och konsekvenser kring Samverkan samt olika aktörers synsätt. Granskning av likheter och skillnader mellan kvotflyktingar och andra flyktinggrupper belyses i tredje delen och sista delen tar upp hur lagstiftning och kriterier inverkar i processen..

Denna studie har haft som syfte att ta reda på vilka effekter Samverkan mellan Polisen ochfrivilligorganisationen Missing people i Västra Götaland leder till och hur respektiveorganisation hanterar effekterna. Vi har intervjuat totalt åtta personer, vid sex olikaintervjutillfällen. Intervjumetoderna har varierat mellan en telefonintervju, en gruppintervjuoch enskilda intervjuer. I både gruppintervjun och de enskilda intervjuerna har vi träffatintervjurespondenterna personligen.Utifrån vår studie kan vi se att Samverkan mellan polismyndigheten ochfrivilligorganisationen Missing People genererar samma effekter som Samverkan förväntasgöra mellan två myndigheter. Samverkan mellan två olika organisationskulturer resulterar intenödvändigtvis i en organisatorisk krock utan kan generera positiva effekter.För en fungerande Samverkan är det viktigt att tänja på de organisatoriska gränserna,acceptera och anpassa organisationen till de aktörer man samverkar med.

För att skolan ska kunna ge eleverna en bra lärandemiljö krävs det att det finns ett samarbete med vårdnadshavarna. Hur kan vi som fritidspedagoger och slöjdlärare samverka för att möj-liggöra lärande för elever i behov av särskilt stöd? Det är denna Samverkan vi valt att analyse-ra och främst då utvecklingen av denna. Vi undersökte ett antal vårdnadshavares, fritidspeda- gogers och lärares uppfattning av hur Samverkan fungerat utifrån deras roll, att kunna se den enskilda individen i ett sammanhang och kunna förstå, möta, bemöta och stödja och hur det har kunnat gagna den enskilde eleven. Kvalitativa intervjuer genomfördes med totalt nio indi-vider.

Studiens syfte är att få en ökad förståelse kring hur skola och hem i årskurs 7-9 samverkar samt vilka hinder och möjligheter rektorer uppfattar att Samverkan kan ha. För att ta reda på detta användes gruppintervju som metod som och innefattar tre rektorers åsikter och tankar kring Samverkan. De teoretiska perspektiv som studien utgår från är Erikson s (2004) fyra principer om Samverkan mellan skola och det sociokulturella perspektivet. Eriksons (2004) fyra principer beskriver olika sätt att se på Samverkan mellan skola och hem. Sammanfattningsvis visade resultatet att skolorna i undersökningen använder sig av två kategorier av Samverkansformer: planerade- och oplanerade Samverkansformer.

SammanfattningFörskolans läroplan, Lpfö 98 (2010), och förskoleklassens och grundskolans läroplan, Lgr11, visar på vikten av att förskolan, förskoleklassen och skolan ska sträva efter ett brasamarbete. Detta leder till det här examensarbetets syfte som handlar om att undersökaSamverkan mellan de tre skolformerna förskola, förskoleklass samt grundskola. För attuppfylla syftet har utgångspunkterna för studien varit vad förskollärare och lärare iförskoleklass och grundskola anser om Samverkan. Tillvägagångssättet för att uppnåstudiens syfte och framställa ett resultat har varit ett utskick av webbenkäter tillförskollärare och lärare i förskoleklass och grundskola i två kommuner. Resultatet ärbaserat på totalt 79 respondenters besvarade enkäter.Resultatet som redovisas i denna studie tyder på att Samverkan anses vara viktigt och attdet har en betydelse för verksamheten inkluderat barnen och respondenterna själva.Respondenterna ser både möjligheter vid Samverkan och svårigheter som kan uppstå.Samverkan ger möjligheter för lärarna att utbyta information om verksamheterna och ta tillsig ny kunskap.

Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur kommunens organisation påverkar möjligheten till en helhetssyn. Vidare vill vi också undersöka om en fungerande eller icke fungerande Samverkan kan påverka helhetssynen. För att uppnå vårt syfte kommer vi att utgå ifrån tre frågeställningar.? Hur anser handläggarna att en indelning i specialiserade enheter kan påverka helhetssynen kring enskilda personer?? Hur beskriver handläggarna att Samverkan fungerar mellan olika enheter inom socialtjänsten?? Krävs Samverkan för att kunna ha en helhetssyn?Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi använt oss av semistrukturerade intervjuer. Urvalet var både målstyrt och ett bekvämlighetsurval och innefattade handläggare och enhetschefer som arbetar med myndighetsutövning inom socialtjänsten.

Framgångsrik interprofessionell Samverkan i team har bevisats öka patientsäkerheten i hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor är ofta en del av interprofessionella team och en av deras kärnkompetenser är Samverkan i team. För att uppfylla kärnkompetensen krävs kunskap om vad som påverkar Samverkan. Syftet var således att belysa sjuksköterskors erfarenheter av Samverkan i interprofessionella team. Metoden som tillämpades var en osystematisk litteraturöversikt med systematiska sökningar av omvårdnadsforskning.

Denna C-uppsats syfte är att undersöka hur chefer inom socialförvaltningen i Kalix upplever den gemensamma Samverkan när de har komplexa ärenden. För att besvara syfte och frågeställningar har intervjuer genomförts dvs. en kvalitativ forskningsmetod efter som avsikten är att beskriva det, utifrån de yrekesverksammas egna upplevelser. Det insamlade empiriska materialet grundar sig på åtta individuella intervjuer. Intervjupersonerna valdes ut av socialförvaltningen i Kalix kommun.

Syftet med denna uppsats är beskriva, analysera och diskutera Samverkan på Arenastaden i Växjö. Studien har en hermeneutisk utgångspunkt och bygger på en teoretisk tolkningsmodell som innefattar fyra kategorier: Samarbete, mål och syfte, kommunikation och risker. Modellen är skapad av studieförfattarna med stöd i den tidigare forskningen. För att uppfylla studiens syfte har kvalitativa och induktiva semistrukturerade intervjuer använts. Respondenterna är Växjö kommun och arenaägande idrottsföreningar på Arenastaden.Resultatet kan summeras med att det idag finns en Samverkan som av respondenterna ses som positiv, men med stor utvecklingspotential.

Äldre som bor på särskilt boende är beroende av att den personal som arbetar i verksamheten samverkar för att resurserna ska tas till vara på bästa sätt och därigenom tillförsäkra den boende skälig levnadsnivå. Syftet med studien var att, med fokus på ansvar och arbetsuppgifter, beskriva Samverkan mellan områdeschef och sjuksköterska på ett särskilt boende. I studien användes en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av intervjuer. Områdeschef är den som har budget- och personalansvar och ansvar för verksamheten, och sjuksköterskan har det medicinska ansvaret. Studien visar att upplevelsen av Samverkan på det särskilda boendet är positivt.

Studien belyser pedagogers syn på Samverkan mellan pedagoger, barn och föräldrar samt hur deras syn förhåller sig till de yttre och inre ramar som finns i verksamheten. I studien har vi valt att dela upp ramarna i inre respektive yttre ramar. Yttre ramar är konstanta och inget som pedagogerna kan påverka så som styrdokument, barngruppens storlek, förskolans byggnad och tidstillgången som pedagoger och föräldrar har. Inre ramar innebär faktorer som är föränderliga och som aktörerna på förskolan kan påverka. I begreppet aktörer lägger vi de som medverkar i Samverkan, det vill säga pedagoger, barn och föräldrar.

Syftet är att undersöka hur personal arbetar med Samverkan och hur vårdnadshavare i förskolans verksamhet  beskriver Samverkan mellan hem och förskola i mångkulturella verksamheter. I förskolans läroplan (Lpfö98/2010) står det att förskolan ska ge vårdnadshavare delaktighet och inflytande i samspel med den individuella familjens behov. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat personal och vårdnadshavare vad de tycker är betydelsefullt för en god Samverkan. Undersökningen har genomförts med hjälp av medvetna öppna frågor följt av följdfrågor. Resultaten har jämförts mellan personal och vårdnadshavare för att undersöka respektives perspektiv på Samverkan.

Syftet med Barnahus är att barn som misstänkts blivit utsatt för våld eller övergrepp ska i en trygg och barnvänlig miljö förmedla sin upplevelse, samt hjälpa barnet genom stöd och insatser att bemästra utsattheten. Studien grundas på kvalitativa intervjuer som metod. Respondenterna som ingår i studien representerar Socialtjänsten, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Barnkliniken och Barn- och ungdomspsykiatrin. Resultatet presenterar Samverkansparternas upplevelse av Samverkans funktion, fördelar och brister, samt hur barnets rättigheter tillämpas i utredningsprocessen. Resultatet påvisar att respondenterna upplever Samverkan i Barnahus som en möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling, och att Samverkan över yrkesrollerna är en förutsättning för att tillgodose barnets behov av skydd och trygghet.

SammanfattningGymnasieskolan har genomgått olika reformer vilka har fått betydande konsekvenser för skolan. Införandet av kärnämnen på samtliga program har lett till att gymnasieskolan befinner sig i ett krisläge där elever inte slutför sina studier eller också tar studenten med icke godkända betyg. Forskningen, som ligger till grund för debatten i skolan, menar att åtgärder bör genomföras. En av de åtgärder som lyfts fram är Samverkan mellan kärnämneslärare och karaktärsämneslärare. Olika styrdokument för gymnasieskolan betonar också Samverkan.Syftet med denna studie är att beskriva olika lärares uppfattningar och erfarenheter av Samverkan, samt att belysa vilka hinder och förutsättningar som lärarna ser för Samverkan.