The aim of this study is to examine how social workers and pree-school teachers resonate about their experiences of cooperation with each other, in relation to maltreated children and the duty to report. Several studies show that there is a difference between how many children that is suspected of maltreatment and how many that are reported to social service. In Sweden, pre-school staff are obliged to notify the suspicion of child abuse according to 14: 1 SoL, but previous research indicates that the obligation to declare is not used to the extent that it should. One reason for the low notification rate is  the interaction between preschool and the social services shortcomings.Therefore, we believe it is relevant to examine how the cooperation really looks like between the organizations, when the child is being abused or at risk of suffering. The results of the study are based on qualitative semi-structured interviews with four preschool teachers and four administrators.

Syftet med detta arbete är att få fram orsaker till varför Samverkan mellan ämnena idrott och fysik inte försiggår i större utsträckning än det gör idag och vilka möjligheter lärarna själva ser att undanröja dessa orsaker. För att ta reda på detta har jag valt att göra strukturerade intervjuer med 14 lärare i fysik och 8 lärare i idrott och hälsa. Resultaten av dessa intervjuer är att lärarna vill arbeta ämnesövergripande. De största orsakerna till att detta inte sker är organisatorisk tid och att man är osäker i relationen till den lärare man i så fall skall samarbeta med. Lärarnas förslag på lösningar är att dels få större möjligheter att mötas, både spontant och organiserat, dels att rektor bör ta sitt ansvar gällande att tydligare styra verksamheten.

Syftet med rapporten är att tydliggöra vikten av ett fungerande samarbete mellan olika myndigheter i Örnsköldsvik för att kunna kartlägga och motverka att ett komplext problem som narkotikabrott inte skall kunna sprida sig. Vidare vill jag utröna vilka positiva effekter som kan uppnås på annan brottslighet med bred Samverkan kring narkotikaproblemet. För att kunna hantera ämnet så begränsas arbetet till narkotiska preparat, och geografiskt till Örnsköldsviks kommun. Till största del inhämtas fakta med hjälp av intervjuer samt samtal med personer som har insikt i narkotikaproblematiken. Fakta pekar på att narkotikabrotten ökar även i en liten stad som Örnsköldsvik och myndigheterna skulle kunna bidra på olika sätt för bekämpningen av narkotikaproblematiken.

Welfare is every person's right. To create conditions for a good welfare it requires coordinated strategic interventions at national and local level. Efforts must be politically supported to be able to strengthen public health. Local welfare management is a measure used to control and monitor public health. The purpose of this study was to investigate local actors perceptions of collaboration in strategic public health efforts with local welfare management in a municipality in central Sweden.

Abstract Many researchers in social work believe that in today's society require the interaction between organisations takes place on social problems. This study examined the interaction between the police, social services and schools.The purpose of this study are as follows; the aim is to investigate the interaction between social services, the police and schools about young people aged 12-18 years who are at risk for abuse and crime.My questions are: How do the different professions interact regarding young people at risk for abuse and crime? How do they meet young people in their daily work? What obstacles can the different professions see in interaction? What effects do the different professions see in interaction?The study is a qualitative study conducted with semi-structured interviews. Respondents have been two from each organisation.The theory used in the analysis of empirical data is new-institutionalismen. New-institutionalism is a theory developed from organizational theories.

Idag finns en allt större önskan om att samhällsutvecklingen ska präglas av ständigt höjda krav på hållbarhet. Samtidigt drivs denna utveckling i allt större utsträckning i projektform, där ett projekt är separerat från det andra. Förhållandet dessa två aspekter emellan skapar en fragmenterad syn på utveckling och nya tankar att försöka förena dem blir allt tydligare. Det är ur detta som tanken kring nätverksstyrning som ny styrform har uppstått. Syftet med uppsatsen är att undersöka om nätverksstyrda projekt leder till bättre förutsättningar för ett ökat lärande och samarbete mellan olika aktörer. Det projekt som varit studiens fallstudieobjekt heter GAIA, ett projekt som under tre år fokuserar på Samverkan för att hitta nya modeller och metoder för att nå fler målgrupper och få dem att agera i en mer hållbar riktning.

Den nuvarande lärarutbildningen innebär en tätare Samverkan mellan högskola och pedagogiska verksamheter ute i kommunerna. En större tyngd på skolvardagens aktörer kan utläsas ur styrdokumenten. Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, har införts som begrepp. Men, de första åren har verksamhetens företrädare inte tagit det utrymme som är framskrivet. Jag undersökte om det var det tolkningen av och ansvarstagandet för innehållet i begreppen vetenskapligt förhållningssätt och beprövad erfarenhet som var orsaken.

Den här uppsatsen har undersökt hur tre relevanta myndigheter socialiserar unga kriminella som lever med ett Npf ? neuropsykiatriskt funktionshinder. Tre frågeställningar användes: Samverkan mellan myndigheterna vid socialisationen till samhället för unga kriminella med ett Npf? Erfarenheter som myndigheterna har av unga kriminellas socialisation till samhället? Är IÖV ? intensivövervakning med elektronisk fotboja en möjlighet i socialisationsarbetet av unga kriminella med Npf? Kvalitativ ansats där intervjuer har gjorts med tre personer/myndighet. Intervjuerna spelades in.

BakgrundI bakgrunden beskrivs erfarenhetsbaserad litteratur från förskolans verksamhet som bygger på erfarenheter och kunskaper om portfolion och dess användning. Inom förskolan kan portfolion vara en pärm som synliggör barnets lärande och utveckling i form av olika alster. Portfoliometodik är ett arbetssätt som handlar om kunskapssyn, barnsyn och förhållningssätt. I arbetet med portfolion observerar och dokumenterar pedagoger barnets lärande och utveckling. Portfoliometodiken utgår även från läroplanen i förskolan och skolan.

Syftet med denna uppsats är att göra en kartläggning av vad som sker efter det att pedagogen gjort en anmälan om misstänkta övergrepp. Syftet är vidare att ge en bild av verksamma pedagogers syn på att göra en anmälan och vad som sker där efter. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger har vi tagit reda på deras uppfattningar och tankar kring en anmälan till socialtjänsten. Vi har även valt att genom kvalitativa intervjuer med socialsekreterare ta reda på hur samarbete mellan skolan och berörda myndigheter fungerar. Övergrepp mot barn är ett allvarligt samhällsproblem eftersom att många barn inte får den hjälp de behöver.

This master?s thesis deals with problems and opportunities when it comes to cooperation between compulsory schools, upper secondary schools, school libraries and public libraries on Gotland. The goal of this thesis is to investigate which ideas exist among public librarians, school librarians and headmasters when it comes to taking responsibility for the students? information literacy, basic library knowledge and passion for books. It also examines some of the problems they meet when trying to work together around these tasks.

Syftet med denna uppsats är att belysa skillnader och likheter i synen på barn i socioemotionella svårigheter hos pedagoger på förskola och skola. Vi ville undersökta om förskolan och skolans traditioner gör skillnad i valet av åtgärder för att komma tillrätta med svårigheterna. Vi ville ta reda på vilken Samverkan det finns mellan skolformerna för att överbrygga svårigheterna för barnen. Vi belyser frågan ur ett sociokulturellt perspektiv och har fördjupat våra kunskaper inom området med hjälp av litteratur som vi anser vara relevant för vår undersökning.För att kunna besvara vårt syfte och våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Vår studie har bedrivits på två förskolor och två skolor i två likvärdiga områden.

Omvårdnad är ett stort ämne som tillhör sjuksköterskans ansvarsområde. Fortfarande saknas en bra definition på vad radiologisk omvårdnad består av för att beskriva röntgensjuksköterskans specifika kunskaps- och arbetsområde,trots att röntgen använts inom sjukvården i snart 100 år.Syftet med denna studie var att beskriva kunskapsläget idag inom "radiologisk omvårdnad". Arbetet är en litteraturstudie med avsikt att granska, analysera och sammanställa studier inom området. Femton vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats samt två litteraturöversikter är analyserade och sex kategorier framkom: kommunikation och information: relation och stöd: organisera och planera arbetet: teknik och säkerhet: Samverkan och arbetsmiljö: egenskaper och kompetens. Litteraturöversikten visade att kommunikation och information har en central roll i arbetet, genom den påverkas inte bara relationer utan också genomförandet och patientens upplevelse av en undersökning.En hög yrkeskompetens visar sig i förmågan att organisera och planera arbetet vilket leder till bättre patientstöd.Säkerhet vid arbete med teknisk utrustning är nödvändig för god omvårdnad som består av två komponenter: kunskap inom teknik och vårdområde.Röntgensjuksköterskan kan bidra till en god arbetsmiljö och Samverkan genom sin kompetens och personliga egenskaper, vilket höjer tillfredsställelsen bland personal och patienter..

Bolagsstyrningen har förändrats på grund av vissa negativa företagshändelser som inträffade under 2000-talet. Det har blivit ett större fokus på internkontroll och etik. Som ett led i detta har även betydelsen av internrevision ökat. För att öka effektiviteten och kvaliteten på revisionen måste en Samverkan mellan interna och externa revisorer äga rum. Förhållandet mellan parterna är avgörande för att fastställa styrningen av företaget.

Uppsatsen är en utvärdering av Startpunkt Österlen och Nya broar som är två arbetsmarknadsprojekt för arbetslösa ungdomar i Tomelilla och Simrishamn, respektive Skurup, Sjöbo och Ystad. Projekten drivs i Samverkan mellan främst arbetsförmedling, och kommun, och syftar till att under ett visst antal veckor kartlägga och utbilda deltagaren och coacha denne till arbete. Utvärderingen har en bred ansats och har fyra olika frågeställningar som alla fokuserar på olika delar av projekten. Den första frågeställningen undersöker hur många som har fått arbete. Den andra hur deltagare har upplevt projekten och resultatet av sitt deltagande.