Uppsatsen är en fallstudie med fokus på myndigheterna i rättskedjan Polisen, Åklagarmyndigheten Domstolsväsendet samt Kriminalvården Syftet med uppsatsen är att identifiera hinder i en horisontell Samverkan inom rättskedjan och särskilt utifrån fyra problem: mål- och resultat styrning, organisationen struktur och kultur, tekniska möjligheter och begränsningar samt krav på förändring. Vidare syftar studien till att utifrån de identifierade hindren föreslå en tänkbar framtida modell för Samverkan i rättskedjan. En kvalitativ metod har använts genom bl.a. intervjuer med representanter från de fyra myndigheterna. Slutsatsen är att det finns både horisontella och vertikala hinder för Samverkan mellan myndigheterna i rättskedjan.

Denna uppsats handlar om arbetssituationen för enhetschefer inom kommunal äldreomsorg, i en delad organisation. Delad organisation innebär att utredningar och prövningar av de äldres behov och beslut om bistånd särskiljs från ansvar för det faktiska utförandet av hjälpinsatserna. Ansvar för utredning och beslut har en biståndsbedömare och ansvaret för utförandet av insatserna har en enhetschef. Syftet är att undersöka hur samordningen mellan enhetschefen och biståndsbedömare i den delade organisationen gynnar och/eller motverkar utförandet av besluten och hur man organiserar denna samordning. Jag har valt att studera detta ur ett enhetschefsperspektiv.

Den här studien grundar sig på en undersökning av projektet R.I.S.K. som av Räddningstjänsten Syd initierats som en motåtgärd för att stävja och förebygga den händelseutveckling och problematik som varit i stadsdelen Rosengård och som inneburit att brandmän i sitt vardagliga arbete har fått möta hot och våldssituationer. Projektet bygger på konceptet att ett antal utvalda högstadieungdomar ges möjlighet att praktisera hos Räddningstjänsten Syd en dag i veckan istället för att deltaga i den ordinarie skolverksamheten. Under våren 2010 har verksamheten grundat sig på en Samverkan mellan Räddningstjänsten Syd och högstadieskolorna Apelgårdsskolan, Rosengårdskolan och Örtagårdsskolan. Syftet med studien har varit att studera de projekthändelser och Samverkanserfarenheter som representanter från de olika organisationerna har kunnat identifiera.

Beskriv den nuvarande situationen avseende Samverkan mellan den svenska Försvarsmakten ochcivila myndigheter, i första hand polisen. Både politiska och organisatoriska aspekter skall belysas.Denna uppsats har genomförts i form av en policyanalys där både den rationalistiska likväl som deinkrementalistiska modellen har utnyttjats. För att förstå metoden beskriv den säkerhetspolitiskaprocessen såväl i text som i illustrationsform.Bakgrunden till det rådande svenska dilemmat rörande civil-militär Samverkan kan härledas tillÅdalenincidenten 1931.Utöver detta påverkar den breddade säkerhetsagendan likväl som nyligeninträffade händelser såsom Göteborgskravallerna och terroristattacken i USA den rådandeinställningen till problematiken.De konstitutionella förutsättningarna redogörs för genom en beskrivning av gällande lagstiftning ochstyrande förordningar.En jämförelse med andra staters lösning på problematiken görs med Norge, Frankrike och Japan.Ett stort urval av offentliga utredningar med inriktning mot uppsatsens specifika problematik hargjorts under det senaste decenniet. Dessa presenteras i syfte att belysa den nuvarande politiskasituationen.Slutligen genomförs en diskussion där ovanstående fakta tas i beaktande vilket resulterar i enrekommendation att det nu är lämplig tidpunkt för förändringar i de styrande lagarna i syfte att uppnåen bredare Samverkan mellan Försvarsmakten och den nationella polisen..

Svenska kommuner har sedan länge samverkat med varandra men det har skett en ökning av Samverkan under de senaste åren. Syftet med denna undersökning var att kartlägga nätverket mellan Norrbottens läns kommuner, men även se hur dessa kommuner samverkar med varandra, med landsting, med kommuner i andra län och utanför Sverige. Teorier som ligger till grund för denna studie är nätverks- och Samverkansteorier. Enkätundersökningen visade att det finns stor variation i hur många Samverkans relationer kommunerna i Norrbottens län har. Främsta syftet till Samverkan är att få en starkare region och därmed öka attraktionskraften i norr.

Hälsofrämjande arbete och dess betydelse för folkhälsan är idag ett aktuellt ämne. Hälsa beskrivs som en resurs för individen medan folkhälsa ses som ett mål för samhället. Ett stort antal aktörer omfattas därför av folkhälsoarbetet, bland annat privata aktörer och ideella föreningar. Eftersom det finns ett stort antal intressenter för folkhälsan ses Samverkan som ett nyckelverktyg i ett framgångsrikt folkhälsoarbete. Ökad fysisk aktivitet och förbättrade matvanor ses som prioriterade livsstilrelaterade områden där utveckling behövs.

Teknologin forts?tter att, i takt med samh?llet, utvecklas i ett rasande tempo vilket st?ller allt h?gre krav p? medborgare att ?ka sin f?rtrogenhet med samtidens digitala kommunikationsmedel. Vi har d?rf?r valt att i v?r studie unders?ka hur fritidshemspersonal och v?rdnadshavare upplever dagens digitala kommunikationskanaler i fritidshemmets kontext. Det empiriska underlag som ligger till grund f?r v?r diskussion och analys och som vi slutligen baserar v?ra slutsatser p? ?r svarsresultatet fr?n v?r enk?tstudie d?r v?rdnadshavare och fritidshemspersonal har f?tt ta st?llning till ett antal p?st?enden som ber?r digital kommunikation och Samverkan. Som teoretiska utg?ngspunkter i v?ra analyser har vi anv?nt oss av socialkonstruktionism och l?roplansteori.

Syftet med studien var att undersöka skolledares Samverkan med specialpedagoger och hur det specialpedagogiska arbetet sker med elever som behöver särskilt stöd på gymnasienivå. Jag valde att belysa frågor om skolledares mandat och hur de motiverar sina möjligheter att förverkliga en skola för alla. Den teoretiska bakgrunden presenterar en historisk framväxt av den svenska skolan med påverkan av samhället och de förändringar som sker. En del gestaltade förändringen i samhällssynen kring elever med särskilt behov, hur specialpedagogiken har vuxit fram och vilka lagar och förordningar som ligger till  grund för elever i behov av särskilt stöd samt begreppet en skola för alla. Här återgavs även vilka normativa krav som ställs på skolledare och hur ett framgångsrikt pedagogiskt ledarskap ser ut för att möta dagens behov i skolverksamheten. Metoden som använts för empirisk insamling är den kvalitativa metoden i form av semi/öppna intervjuer. Urvalet har varit två skolledare på två olika gymnasieskolor.I resultatdelen framkom det att skolledarna samverkar med specialpedagoger och att de ser den specialpedagogiska yrkesrollen som väldigt viktig i verksamheten för både elever, lärare och rektorer.

Syftet är att undersöka Läns-SLAKO, samrådsorganet inom vård- och omsorgsområdet mellan kommunerna och landstinget i Östergötland. Målsättningen är att ge kunskap om de bakomliggande orsakerna till uppbyggnaden av Läns-SLAKO, att ge kunskap om hur samrådet fungerar idag samt möjliga förklaringar till varför Samverkan fungerar eller inte. Fokus ligger på att undersöka vilken betydelse tillit mellan de ingående parterna har, för att åstadkomma en fungerande Samverkan. Syftet är också att undersöka huruvida graden av tillit påverkar legitimiteten för Läns-SLAKO som politiskt organ. Studien har utförts som en fallstudie med Läns-SLAKO som enda undersökningsobjekt. Det är en lämplig metod när syftet är att undersöka en nutida företeelse på djupet och i dess verkliga sammanhang.

Att samverka vid socialt arbete är ett aktuellt tema eftersom två nya lagrum har tillkommit under de senaste åren. Dessa tydliggör att Samverkan skall ske mellan kommuner och landsting vid arbete med individer med psykosociala problem. Studiens syfte var att undersöka hur Samverkansarbetet mellan kommunen och landsting uppfyller individens rätt till social trygghet, jämlika levnadsvillkor och självbestämmande. I studien deltog fyra professionella utförare och sex individer med psykosociala problem, där respondenternas svar har jämförts beträffande om man upplever att Samverkan uppfyller lagens intention. Resultatet har analyserats via en induktiv tematisk metod och via systemteorin samt empowerment.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur lärare i svenska som andraspråk samverkar med yrkeslärare på gymnasiet på några utvalda skolor i Östergötland. Avsikten med Samverkan mellan lärarna är att höja elevernas motivation att läsa det gymnasiegemensamma ämnet svenska som andraspråk. Jag har utgått ifrån Vygotskijs sociokulturella teori. Han menar bland annat att man inte kan separera ord och begrepp från praktiska aktiviteter. I min undersökning, har jag använt mig av en kvalitativ metod.

Studien analyserar försvarsbeslutspropositioner mellan åren 1995 och 2009 och beskriver svensk militär alliansfrihet ur ett säkerhetsgemenskapsperspektiv. Textanalysen visar att propositionerna innehåller säkerhetsgemskapsteorins byggstenar: idealism, säkerhet genom Samverkan, realism, konstruktivism, utvecklande av gemenskaper, och en breddad säkerhetsagenda. Tyngdpunkten ligger på gemenskaper, därefter Samverkan och realism. Resultatet innebär att Sveriges militära allianfrihet kan förstås som att Sverige strävar efter säkerhetsgemenskaper som säkerhetspolitisk idé och metod för att öka och bevara Sveriges säkerhet. .

Samverkansarbete har under det senaste decenniet genomgående förändrats bland svenska högskolor på grund av bland annat lagändringar, samhällsförändringar och internationell påverkan. År 1997 instiftades en Samverkanslag i högskolelagen vid namn den tredje uppgiften. Den tredje uppgiften är idag en naturlig del bland svenska högskolor och syftar till Samverkan av utbildning och forskning med det omgivande samhället. Diskussionen har varit omfattande när det gäller hur samhället och högskolan tjänar på att samverka, på vilket sätt det ska ske och hur man på ett konkret sätt kan påvisa de bästa tillvägagångssätten. Samverkan är ett brett och komplext ämne.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare i Trelleborgs kommun uppfattar och arbetar med en specifik samarbetsform - dialogsamtal. Dialogsamtal är ett nytt begrepp som införts inom ramen av projekt ?Spjutspetsskolan? höstterminen 05 och innebär att alla elever har en mentor som en gång i månaden ringer till elevens vårdnadshavare och diskuterar om och hur eleven når sina kortsiktiga mål. En studie av dialogsamtalen har genomförts vid två skolor, där totalt sju lärare har intervjuats om sin uppfattning av dialogsamtalen. Till detta har det kopplats litteratur i form av tidigare forskning, med betoning på Samverkan samt utvecklingssamtal och kvartssamtal..

Offentliga aktörer styrs allt mer mot att tillsammans möta och finna lösningar på framtida utmaningar. Samverkan blir ett sätt för berörda parter att samordna resurser, dela kompetenser och formulera gemensamma plattformar och åtgärder. Exempel på sådana aktörer är kommuner och universitet eller högskolor, som bl.a. samverkar kring kompetensförsörjning, forskning och regional utveckling. Den här typen av Samverkan ligger utanför aktörernas formella beslutsordning, vilket gör att de tillsammans måste komma överens om former för hur Samverkan kan organiseras och styras.Syftet med denna studie är att undersöka hur Samverkan mellan universitet och kommun organiseras och styrs.