En av de mest debatterade politiska frågorna de senaste åren har varit den påstått kraftiga ökningen av antalet sjukskrivningar. Parallellt med sjukskrivningarna har även antalet förtidspensionärer ökat. En grupp som inte uppmärksammas lika ofta av varken politikerna eller medierna är de människor som både är sjukskrivna och arbetslösa, och det är den gruppen som vår uppsats kommer att kretsa kring. Syftet med denna uppsats är att utvärdera försäkringskassans och arbetsförmedlingens Samverkan kring den gemensamma kundgruppen sjukskrivna arbetslösa. Denna Samverkan har bedrivits i Uppsala län sedan september 2003.

Denna uppsats behandlar kommunal Samverkan. En kommunal verksamhet, räddningstjänsten, har valts för att undersöka om statistiskt går att fastställa om Samverkan mellan kommuner påverkar kostnaden och kvalitén i verksamheten. Genom att definiera och analysera kostnads och kvalitetsvariabler för räddningstjänsten undersöks om det finns skillnader mellan tre olika sätt att organisera den kommunala räddningstjänsten. De tre organisationsformerna speglar tre sätt att förhålla sig till Samverkan. Den första gruppen av kommuner är de som valt ett offentligträttsligt samarbete såsom kommunalförbund eller gemensam nämnd.

Olyckor sker dagligen och vid nästan alla olyckor uppstår någon form av negativa konsekvenser för miljön. Räddningstjänsten har lång erfarenhet av insatser som förhindrar eller begränsar skador på människor och/eller egendom, men inte lika stor erfarenhet av miljöskyddande insatser. Efter kontakt med nätverket ?Grön räddningstjänst? som finns i Myndigheten för samhällskydd och beredskaps (MSB) regi kunde det konstateras att det finns ett behov av Samverkan mellan räddningstjänsten och de aktörer som kan bli inblandade vid miljöolyckor. Detta för att räddningstjänsten måste kunna lära sig om hur miljön påverkas av olyckor och dess insatser.

SyfteStudiens syfte var att belysa hur några personer inom skola och socialtjänst beskriver Samverkan, mellan sina verksamheter, med fokus på anmälningsskyldigheten.Våra frågeställningar var:? Hur ser personalen inom de olika verksamheterna (skola och socialtjänst) på Samverkan för att förbättra för barn i behov av särskilt stöd?? Hur beskriver de olika yrkeskategorierna arbetet kring anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 kap. 1 §?TeoriDen forskningsinriktning vi fann lämpligast för vår undersökning faller, till viss del, under den systemteoretiska teorin, eftersom vi skulle studera system och då syftade vi på organisationerna skola och socialtjänst som system.MetodVår undersökning är en kvalitativ intervjustudie och totalt intervjuades sex personer från skola och socialtjänst. Undersökningen gjordes i en (1) kommun.

Åre utsågs från Regeringen att vara en av fem destinationer som 2012 ansågs ha potential till att bli hållbara destinationer. Därför är Åre en del av uppdraget Hållbar destinationsutveckling och är därigenom en destination som ligger i framkant i hållbarhetsarbetet. Arbetet med hållbar destinationsutveckling kräver resurser inom olika avseenden, en viktig resurs är en fungerande Samverkan bland aktörerna vid destinationen. Av den anledningen undersöker studien huruvida Åre som turistisk destination samverkar. Syftet med studien är att utifrån kartläggning av hållbarhetsarbetet hos aktörer vid det turistiska fältet i Åre, identifiera påverkansfaktorer i delaktigheten och destinationens Samverkan.

Inledning Målet "en skola för alla", känns i många avseenden avlägset. Om målet verkligen är att skapa en skola där "alla" får delta helt och fullt utifrån sina förutsättningar krävs det att alla som arbetar i skolan får det stöd och skaffar sig den kompetens som krävs för att kunna möta den stora variationen av elevers olikheter. Utifrån egna erfarenheter som lärare och specialpedagog i grundskolan och i särskolan har jag frågat mig hur Samverkan mellan dessa skolformer kan utvecklas. Denna studie beskriver hur pedagogiskt yrkesverksamma från särskola och grundskola talar om Samverkan och om hur deras tal om detta förändras under de två terminer som handledningen pågår. Syfte Studiens syfte är att följa och dokumentera en handledningsprocess, där pedagogiskt yrkesverksamma från särskola och grundskola talar om Samverkan mellan de båda skolformerna.

Forskning har visat på att alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat och är idag en del av vår kultur. I den nya generationen av fertila kvinnor, främst i åldersgruppen 26-36 år, konsumeras det mer alkohol idag än förut. I denna ålder blir också de flesta kvinnor gravida och får barn. Det har i undersökningar framkommit att det finns kvinnor som dricker alkohol under graviditeten trots att det visat sig att det är skadligt för fostret. Därför är både de nationella och internationella riktlinjerna att kvinnor helt ska avstå alkohol under graviditeten.

Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen på arbetet med skola och hem såsom det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar från skolor i Örebro kommun. Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetet med föräldrar och skola karaktäriseras och värderas. Metoden vi använt oss av i vår undersökning är kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att få svar på våra frågeställningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsområdet Föräldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktäriseras. Därefter har vi analyserat kvalitetsredovisningar från 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om föräldrar kommer till uttryck.

Arbetet mot våld i nära relation, mäns våld mot kvinnor, har sin utgångspunkt i svensk jämställdhetspolitik. I Socialstyrelsens rapport Kostnader för våld mot kvinnor beskrivs våldet mot kvinnor som ett omfattande samhällsproblem. De har uppskattat kostnaderna till mellan 2695 ? 3300 miljoner kronor per år. Det är många myndigheter, offentlig sektor och frivilliga organisationer som är inblandade i arbetet med våld i nära relationer och det krävs Samverkan mellan dessa för att de skall kunna utföra sina arbetsuppgifter.

Denna studie ämnar studera ansvarsområden, Samverkan och upplevda gråzoner hos de organisationer i Sundsvalls Kommun som arbetar gentemot individer utan aktiv anställning. Berörda organisationer för denna studie är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialtjänsten, Faros, FAVI, Ungdoms- och Vuxencentrum som alla är verksamma inom samma organisatoriska fält, då de alla arbetar gentemot individer utanför aktiv anställning, alltså samma målgrupp.Studien undersöker om flexibilitet, som krav för en hög Samverkan organisationerna emellan, ligger till grund för otydliga ansvarsområden. Även Samverkan och överlämningar av ärenden mellan organisationerna kommer att undersökas. Slutligen hur respondenterna själva upplever eventuella gråzoner inom det organisatoriska fältet.Resultat visar att det framförallt är människor med multipla behov som riskerar att förbises inom det organisatoriska fältet. Respondenterna menar däremot inte att individerna hamnar utanför ansvarsområden, utan snarare att de fastnar inom dem.

ABSTRAKT Fack, Jeanette & Linderum, Maria (2010). Läsförståelseundervisning och Samverkan ? att utmana det invanda (Reading comprehension teaching and interaction ? to challenge the inherent) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med detta arbete är att kartlägga hur lärare beskriver läsförståelseundervisning i år 3. Ur en specialpedagogisk synvinkel vill vi kartlägga lärarnas uppfattningar om gynnsamma metoder för elever med svårigheter i läsförståelse samt hur lärare med specialpedagogisk kompetens och klasslärare samverkar kring läsförståelseundervisning. Undersökningen är kvalitativ och vi använder oss av halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med vår uppsats är att försöka beskriva socialpedagogens arbetssituation i dagen skola. De frågeställningar vi arbetat utifrån är, vilka förväntningar socialpedagogen, skolan och socialtjänsten har på socialpedagogens yrkesroll, vilka former av Samverkan finns mellan de olika yrkesgrupperna och vilken betydelse Samverkan har för elever, socialpedagogen och de andra yrkesgrupperna. D vi utgår från en kommun med ett pågående Samverkansprojekt har vi valt att intervjua personer i projektet, som är relevanta för vårt syfte. Vi har kommit fram till att socialpedagogen skall ha kompetens i socialt arbete med ungdomar, vara duktig på att samarbeta samt utgöra bryggan mellan skola och socialtjänst. Studien visar att de under projekttiden utvecklat sina Samverkansformer vilket resulterat i en tätare Samverkan kring elev i och nära riskzon.

Denna uppsats har som syfte att visa de maskuliniteter som representeras i Rekordmagasinets serier från år 1944. Rekordmagasinet var en sport- och äventyrsserietidning som utgavs i Sverige mellan åren 1942 och 1967. Tidningen var mycket populär under fyrtio och femtiotalen och den lästes framförallt av pojkar. Uppsatsens huvudsyfte är att visa de maskuliniteter som huvudpersonerna i serierna representerar. Gemensamma grunddrag för dessa maskuliniteter är mod, handlingskraft, beslutsamhet, förmåga till självbehärskning samt lojalitet. De hävdar sig mot andra karaktärer och bevisar de ovan nämnda egenskaperna genom våld, idrott och intelligens.

Fritidshemmet har i uppdrag att komplettera skolan, men vad det innebär och på vilka sätt det ska ske finns inte tydligt utstakat. Studiens syfte är därför att bidra med fördjupad kunskap om vad fritidshemmets kompletteringsuppdrag innebär, genom kvalitativa intervjuer med rektorer och fritidspedagoger. Studien tar sin utgångspunkt i de motiv som finns till Samverkan mellan skola och fritidshem, samt jämför sina resultat med tidigare forskning kring fritidshemmets kompletteringsuppdrag. Det visar sig att fritidshemmets förmåga att bidra med en helhetssyn på barnen är framträdande både nu och i tidigare forskning. Från att fritidshemmets kompletteringsuppdrag tidigare har handlat om framförallt praktiska aktiviteter menar man idag att fritidshemmets perspektiv ska genomsyra skolan mer.

Syfte Syftet med arbetet var att beskriva och analysera ett barn med språkstörning utifrån de olika verksamheter barnet ingått i. Vi valde att lägga tyngdpunkten på nuvarande och framtida skolsituation. Metod Vi utformade arbetet som en fallbeskrivning. Undersökningen utgjordes dels av intervjuer, varav djupintervjun med barnets mamma låg till grund för själva arbetet, och dels av granskning av befintlig dokumentation. Vi genomförde totalt åtta intervjuer samt granskade dokumentation från det att barnet var 18 månader och framåt.