I dagens kunskapsintensiva verklighet krÀvs att organisationer har förmÄga till en god intern samverkan och ett stÀndigt pÄgÄende lÀrande. För att lyckas med detta krÀvs en samverkan mellan ledning och medarbetare och att medarbetarna ser positivt pÄ de stÀndiga förÀndringarna. En fungerande kommunikation Àr en av förutsÀttningarna för att ge medarbetarna insikter om förÀndringarnas betydelse. Det balanserade styrkortet Àr om det anvÀnds pÄ ett korrekt sÀtt, ett verktyg som kan hjÀlpa organisationer att kommunicera ut olika budskap till dess medarbetare. Syftet med denna uppsats Àr att se hur medarbetarna i en organisation upplever att kommunikationen har förÀndrats efter en implementering av det balanserade styrkortet.

Syfte: Syftet med detta arbete Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt skolorna anvÀnder mÄlstyrning i sin verksamhet och om de har skapat mÀtbara och utvÀrderingsbara mÄl. Metod: Studien genomfördes vid tvÄ skolor i Karlskrona kommun, den kommunala skolan i NÀttraby och SvettpÀrlan som Àr en fristÄende skola. Informationen samlades in genom intervjuer med totalt fem personer frÄn skolorna samt personal vid kommunens Barn- och ungdomsförvaltning. Som stöd till intervjuerna genomfördes Àven en enkÀtundersökning bland de anstÀllda pÄ respektive skola. Slutsatser: VÄr studie visar att skolorna inte har lyckats med att införa en helt fungerade mÄlstyrning i sin verksamhet.

Resultatet av vÄr undersökning visar att förÀldrar med en högre utbildning i större utstrÀckning deltog mer aktivt i valet samt i högre grad pÄverkade sina barn i deras val Àn förÀldrar med en lÀgre utbildning. En tendens som vi kan se Àr att en majoritet av barnen sjÀlva letade upp den skola som de ville gÄ pÄ. Det som var viktigast i valet till gymnasieskola var att skolan hade det önskade programmet och en speciell profil som bidrog till barnets utveckling. Att gymnasiet var centralt belÀget och att det var en mindre skola med god skolmiljö upplevdes Àven det som viktigt..

Syftet med studien Àr att fÄ en bÀttre inblick och kunskap om hur specialpedagogiken fungerar pÄ tvÄ skolor inom en och samma kommun samt hur skolornas specialundervisning i sin tur Àr utformad och strukturerad utifrÄn skollagar, lÀroplaner och lokala styrdokument. Studien börjar med en teoretisk och historiskt forskningsbaserad bakgrund kring specialpedagogik och specialundervisning samt beskriver vidare hur nationella och internationella lagar och styrdokument förhÄller sig till detta samt dess vÀrdegrundsaspekt med grund i ?en skola för alla?. PÄ de tvÄ skolor som undersökts har vidare fem personliga intervjuer genomförts med tvÄ specialpedagoger, en klasslÀrare samt de bÄda rektorerna pÄ skolorna. Fokus har legat pÄ att ta del av deras Äsikter och upplevelser av specialpedagogik, specialundervisning och inkludering samt dÀrtill se huruvida klasslÀrare, specialpedagoger samt rektorer ser lika pÄ specialundervisningens funktion samt hur den bör vara utformad. Resultatet visade att pedagogerna hade en relativt homogen och likvÀrdig syn pÄ specialundervisningens funktion pÄ de tvÄ skolorna och hur den i sin tur bör vara utformad i ?en skola för alla?.

Child poverty in Sweden is a widespread phenomenon and occurs in diverse spheres in society; at home, in school and in leisure activities. Therefore more professions than just traditional social workers meet this phenomenon in varied areas which creates different comprehensions and abilities to handle the issue among various professions.This study aims to investigate the collaboration between different professions in relation to child poverty in a municipality in Sweden. Represented professions are social workers, teachers, welfare officer, recreation instructor and leaders, special assistant and municipality coordinator. In total eleven persons were interviewed.The results illustrate a good will among the professions to collaborate to improve negative consequences of child poverty. Traditional boundaries between professions are limited since every profession is needed in this collaboration and have the opportunity to use their professional knowledge in a certain field.

En betydande del av företagshÀlsovÄrdens verksamhet bestÄr i rehabilitering av anstÀllda vid vÄra kundföretag som Àr lÄngtidssjukskrivna. Syftet med denna studie har varit att studera hur samverkan i rehabiliteringen fungerat mellan sjukvÄrd försÀkringskassa och arbetsgivare, och vilka förvÀntningar som finns pÄ rehabiliteringen.Den undersökta gruppen utgjordes av 21 personer som varit sjukskrivna mellan 3 och 12 mÄnader vid ett av vÄra kundföretag. Ett frÄgeformulÀr med 16 frÄgor besvarades av de sjukskrivna och senare har samma frÄgor stÀllt till arbetsgivare och försÀkringskassa avseende de sjukskrivna som deltagit i undersökningen.De sjukskrivna var överlag nöjda med den medicinska vÄrd man fÄtt och de flesta tyckte att det fanns ett stort engagemang i rehabiliteringen frÄn arbetsgivaren, vidare hade de flesta en fungerande kontakt med försÀkringskassan. Arbetsgivaren ansÄg att informationen som stöd för rehabiliteringen frÄn sjukvÄrden var bristfÀllig i var tredje Àrende. LÀkarintyg till försÀkringskassan betecknades som dÄliga endast i nÄgra enstaka fall.

Denna uppsats syftar till att studera nÄgra fritidspedagogers uppfattningar av sina arbetsuppgifter i klassrummet och deras syn pÄ sin framtida roll. Inledningsvis i forskningsbakgrunden beskrivs fritidshemsverksamhetens historia, fritidspedagogsutbildningen samt fritidspedagogens intrÀde i skolan. Vidare i forskningsbakgrunden beskrivs fritidspedagogens syn pÄ sin yrkesroll och deras huvudsakliga arbetsuppgifter samt samverkan med övriga yrkeskategorier inom skolans verksamhet. Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem (5) fritidspedagoger har vi fÄtt fram material som vi sedan analyserat samt diskuterat i förhÄllande till litteraturen. VÄrt resultat visar pÄ att vÄra respondenter Àr medvetna om vad de gör i klassrummet och de trycker pÄ att lÀraren inte klarar sig utan fritidspedagogen dÄ grupperna blir allt större.

Syftet med denna studie Àr att med en kvalitativ ansats beskriva hur skolgÄngen kan se ut för sÀrskolans elever som gÄr inkluderade i grund- och gymnasieskolan. Studiens frÄgestÀllningar syftar till att belysa skolpersonalens erfarenheter av sÀrskoleelevernas skolgÄng. Studien Àr indelad i tvÄ delar. Studiens första del har genomförts i en lÀrargrupp som undervisar sÀrskoleelever i grund- och gymnasieskolor. TrÀffarna med dessa lÀrare innehöll litteraturstudier, litteraturseminarier, diskussioner om arbetssÀtt, metoder, individuella studieplaner, portfolio, samverkan, sociala aspekter pÄ inkludering, anpassning av lÀromedel, förelÀsningar och studiebesök.

StÄhlgren, Johanna (2010) Handledarnas och lÀrarnas roller under bedömningsprocessen vid APU (Instructors and teachers functions during the process of rating at the workplace training) Skolutveckling och ledarskap, 180 hp, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att jag ska undersöka lÀrarnas och handledarnas roller under bedömningsprocessen av den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) pÄ Hotell och Restaurangprogrammet vid tre olika gymnasieskolor i VÀstra Götalands lÀn, samt hur deras kommunikation sker. Jag har valt att göra kvalitativa intervjuer med bÄde handledare ute pÄ arbetsplatser och yrkeslÀrare pÄ HR-programmet, eftersom jag dÄ kan fÄ sÄ utförliga svar som möjligt och att de fÄr chans att prata öppet om sina upplevelser och erfarenheter. I resultatdelen framkommer det att skolorna arbetar olika vid APU:n och att handledarna fÄr olika underlag ifrÄn skolorna om hur de ska bedöma eleverna. Men det har skett förÀndringar och ytterligare förÀndringar kommer att ske dÄ en bÀttre samverkan mellan skolorna i VÀstra Götaland Àr pÄ gÄng. Handledarnas och lÀrarnas syn pÄ kommunikationen vid APU skiljer sig ocksÄ Ät, dÄ handledarna saknar en bÀttre kommunikation.

Mitt syfte med detta arbete var att nÄ kunskap hur en skola pÄ Nya Zeeland arbetar med lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att besvara syftet anvÀnde jag mig av frÄgestÀllningarna: Hur uppmÀrksammar pedagogerna att en elev har lÀs- och skrivsvÄrigheter? Vilka metoder anvÀnder pedagogerna nÀr de arbetar med lÀs- och skrivsvÄrigheter? Jag ville ocksÄ veta vad pedagogerna hade för tankegÄngar nÀr det kom till ett programmet Reading Recovery, som anvÀnds pÄ mÄnga skolor pÄ Nya Zeeland. Min studie gjordes pÄ en skola pÄ Nya Zeeland. För att besvara mina frÄgestÀllningar valde jag att intervjua pedagoger, samt observera lektioner dÄ de arbetade med lÀs- och skrivsvÄrigheter.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad lÀrare pÄ tvÄ olika skolor anser om arbetslagens funktion, hur dessa Àr organiserade samt vilka frÄgor arbetslagen arbetar med. Med dessa utgÄngspunkter vill vi undersöka huruvida arbetslagens arbete stÀmmer överens med de tankar som finns kring arbetslag i lÀroplanerna, Lpo 94 och Lpf 94. Undersökningen visar att de medverkande lÀrarna Àr positivt instÀllda till att arbeta i arbetslag, de flesta anser att arbetslagen fungerar förhÄllandevis bra. Dock Àr uppfattningen att arbetslag ibland kan fungera mindre effektivt, pga. den stora arbetsbelastningen.

Syftet med studien Àr att jÀmföra pedagogers och lÀrares syn pÄ, och agerande med, barnen ur ett genusperspektiv i en förskola och en skola. Samtidigt Àr syftet att utifrÄn detta se vilka förutsÀttningar som skapades för barn och elever. Studien Àr kvalitativ och intervjuer samt observationer har genomförts med en lÀrare frÄn en skola och tre pedagoger frÄn en förskola. Studien visar att ett aktivt genusarbete genomfördes i förskolan men i skolan endast vid behov. Individperspektivet lyftes ocksÄ som essentiellt för att kunna skapa en jÀmstÀlld verksamhet.

Det hÀr arbetet beskriver utifrÄn intervjuer och litteratur fritidspedagogens uppgift i skolan. Jag beskriver enbart frÄn fritidspedagogens synvinkel. I historiedelen tar jag upp hur yrket uppkom och hur det sett ut fram till idag. I litteraturgenomgÄngen beskriver jag hur yrket ser ut idag och i resultatdelen beskriver jag hur de fritidspedagoger jag intervjuat ser pÄ sitt arbete. Mitt syfte med undersökningen Àr att fÄ kunskap om fritidspedagogens kompetens och arbete i skolan för att kunna bedriva en sÄ framgÄngsrik samverkan som möjligt i min kommande lÀrarkarriÀr.

Enligt tidigare forskning har tidiga insatser och chefens agerande betydelse för ett framgÄngsrikt rehabiliteringsarbete av lÄngtidssjukskrivna. Enligt lag har arbetsgivare och chefer skyldighet att organisera en lÀmplig rehabiliteringsverksamhet, för att strukturera detta arbete uppförs dÀrför dokument och handlingsplaner. Men hur arbetar chefer med det hÀr i praktiken, vilken roll antar de och vilka förestÀllningar finns om sjukskrivna medarbetare? Vilka hinder och möjligheter finns för att bedriva detta arbete? För att ta reda pÄ detta utfördes en fallstudie dÀr nio chefer deltog i semi-strukturerade intervjuer. Det framkommer att cheferna arbetar efter de processer som finns, dock med vissa undantag.

Den hÀr studien utforskar genom fenomenografins arbetssÀtt, vad det innebÀr för rektorer att undervisningen vilar pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt hur rektorerna arbetar för detta pÄ sin skola. Skollagen frÄn 2010 har i första paragrafen inskrivet att utbildningen ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.  Genom intervjuer har rektorer i gymnasieskolan svarat pÄ vad skollagens nya skrivning innebÀr för dem. Rektorerna har svarat pÄ vad det innebÀr för dem att undervisningen pÄ deras skola ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de arbetar för att detta ska komma till stÄnd. En differentierad bild ges av gymnasieskolornas olika förutsÀttningar att anta denna utmaning. Rektorerna visar pÄ svÄrigheter med att ge alla elever samma förutsÀttningar, dÄ bland annat Àmne och programtillhörighet ger olika möjligheter.