Denna uppsats undersöker hur förvaltningsöverskridande planering och förvaltning kan bidra till hÄllbar stadsutveckling, och hur styrning och organisering av stadsdelsförnyelseprojekt kan frÀmja samverkan och organisatoriskt lÀrande. Detta Àr intressant nÀr en hÄllbarhetsdiskurs av stadsutveckling appliceras pÄ svenska kommuner som organisation. Det Àr sedan lÀnge kÀnt att svenska kommuner prÀglas av fragmenterade förvaltningar och sektorisering, vilket beskrivs som ett hinder för hÄllbar stadsutveckling. För en gemensam förvaltning av stadens resurser, som hÄllbarhetsdiskursen beskriver som nödvÀndig för stadsutveckling, krÀvs förutsÀttningar för samverkan över sektorsgrÀnser. Det finns Àven ett behov av att skapa förutsÀttningar som möjliggör kunskapsspridning mellan olika förvaltningar och professioner samt mellan olika stadsutvecklingsprojekt.

Arbetet mot vÄld i nÀra relation, mÀns vÄld mot kvinnor, har sin utgÄngspunkt i svensk jÀmstÀlldhetspolitik. I Socialstyrelsens rapport Kostnader för vÄld mot kvinnor beskrivs vÄldet mot kvinnor som ett omfattande samhÀllsproblem. De har uppskattat kostnaderna till mellan 2695 ? 3300 miljoner kronor per Är. Det Àr mÄnga myndigheter, offentlig sektor och frivilliga organisationer som Àr inblandade i arbetet med vÄld i nÀra relationer och det krÀvs samverkan mellan dessa för att de skall kunna utföra sina arbetsuppgifter.

Vi har undersökt hur förskollÀrare och grundskollÀrare förhÄller sig till förskolans och grundskolans styrdokuments krav gÀllande samarbete och samverkan mellan hem och skola. I styrdokumenten stÄr det att pedagogerna i skolorna ska samarbeta med förÀldrarna och vi undrade vilket förhÄllningssÀtt pedagogerna hade om det och om det fanns skillnader, vilka det i sÄ fall var mellan skolorna. För att ta reda pÄ det gjorde vi en kvalitativ studie dÀr vi intervjuade tre förskollÀrare och tre grundskollÀrare. Det framkom att bÄde för- och grundskollÀrarna samarbetade med förÀldrarna men pÄ olika sÀtt. För förskollÀrarna lÄg vikten pÄ att utveckla en öppen, tillitsfull, Àrlig och nÀra relation med förÀldrarna dÀr dörren var öppen för förÀldrarna att ha inflytande över verksamheten.

Denna enk?tstudie unders?ker vad f?rskolepersonal har f?r kunskap och erfarenhet av diagnosen selektiv mutism (SM) och tal?ngslan, samt om personalen anser att ytterligare utbildning beh?vs. Studien tar utg?ngspunkt i en brist p? forskning som fokuseras p? selektiv mutism i f?rskolan. Selektiv mutism ?r en ?ngestrelaterad diagnos som vanligtvis debuterar i f?rskole?ldern.

Abstrakt: Studiens syfte var att tillför mer kunskap kring vilka förutsÀttningar timanstÀllda inom vÄrden upplever finns för att utveckla yrkeskompetens. FrÄgestÀllning i studien var: hur upplever timvikarier sina förutsÀttningar att utveckla yrkeskompetens? Den datainsamlingsmetoden som anvÀndes för att svara pÄ syftet och frÄgestÀllningen bestod av narrativa dagböcker som kompletterades med intervjuer. Ansatsen var hermeneutisk, dÄ det Àr timvikariernas egna upplevelser kring de förutsÀttningar som Àr fokus. Resultatet visade att det fanns olika förutsÀttningar till utvecklandet av yrkeskompetens och att mÄnga av dessa relaterades till det sociala stödet som var en av förutsÀttningarna.

Denna uppsats bygger pÄ en utvÀrdering av leaderverksamheten i Blekinge, Halland och SkÄne lÀn, som jag genomförde tillsammans med Lina Brinte under hösten 2013. UtvÀrderingen var bestÀlld av leaderomrÄdena i Region Syd, som ville ta fram underlag för hur metoden fungerat under programperioden 2007-2013 i syfte att anvÀnda resultatet till strategiframtagandet inför kommande leaderperiod. Leader Àr ett av EU:s verktyg för att skapa landsbygdsutveckling, dÀr underifrÄnperspektivet beaktas. Leader, som metod, fungerar bra i Region Syd och projektÀgarna Àr överlag mycket nöjda med arbetssÀttet som Leader innebÀr. Leaders viktigaste resultat Àr kvalitativa mervÀrden av typen engagemang, stÀrkt socialt kapital, ökad stolthet och samverkan som skapas genom projekten. Dessa vÀrden Àr svÄra att sÀtta ett ekonomiskt vÀrde pÄ och det behövs dÀrför nya system för att hÀvda dessa vÀrden i slutrapporterna, likvÀl som ekonomiska vÀrden. Genom att belysa dessa vÀrden och framhÄlla den nytta dessa gör, som till exempel sÀnka ohÀlsotalet bland befolkningen, öka den lokala nyttan och effektiviseringen samt skapa samverkan inom och utanför leaderomrÄdet, skulle vÀrdena fÄ högre stÀllning nÀr man berÀknar vad leaderarbetet tillfört.

Undersökningens syfte Àr att förklara hur chefer agerar vid ledningsdrivna och vid spontant uppkomna förÀndringsinitiativ i en organisatorisk miljö dÀr det finns informella nÀtverk av specialiserade kompetenser. Arbetet kombinerar en kvalitativ ansats för att utforska och beskriva chefers ledarskapsmetoder genom djupintervjuer med en kvantitativ undersökning i enkÀtform riktat mot chefer och Àven mot deras medarbetare med specialistkompetens. Studiens slutsats Àr att de undersökta cheferna har metod och förmÄga att skapa goda förutsÀttningar för förÀndring samt att stötta samverkan och innovation i informella nÀtverk inom den lokala enhetens kontext. Cheferna saknar dock god förmÄga och metodik för att kunna utöka detta till att omfatta och inverka pÄ företagets nyttoskapande som helhet.

Intervjustudien i denna c-uppsats innefattar sex kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma i integrerade arbetslag inom skolans tidigare Är. Syftet med denna c-uppsats har varit att undersöka det som synes vara det sjÀlvklara i organisationsformen arbetslag. En historisk tillbakablick över lÀroplaner och utredningar tillför förstÄelse för hur skolan har styrts mot samverkan i olika former. Den tidigare forskningen syftar till att ge en bild över hur arbetet i arbetslagen kan se ut. I den teoretiska ansatsen redogörs olika perspektiv pÄ hur man kan förstÄ syftena med samverkansformen arbetslag.

I det globaliserade samhÀlle vi lever i dag har vi funnit ett intresse i att skapa en studie om ?En skola för alla?. Dagligen möts vi av en mÄngfald i skolan. Fast att styrdokumenten pekar pÄ ?En skola för alla? menar tidigare forskning att verkligheten ser annorlunda ut.

Litteraturstudiens syfte Àr att undersöka betydelsen av det specialpedagogiska arbetet med elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd i undervisningen. Fokus i studien Àr att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka lÀrarens betydelse för att alla elever inkluderas i en skola för alla. Att undersöka vilka metoder som förekommer i arbetssÀtten med elever som krÀver sÀrskilt stöd i undervisningen. I resultatet och diskussionen undersöks pedagogens specialpedagogiska kompetens och vilken betydelse den har i verksamheten. HÀr undersöks Àven hur lÀrare och elever möter olika arbetssÀtt och metoder dÀr de förhÄller sig ur ett inkluderande, integrerande, segregerande eller exkluderande perspektiv..

SammanfattningI have looked into the possibilities for culture workers to integrate music in the schools traditional teaching. Through litterateur and interviews it appears that it is a lot of possibilities, but also obstacles. The greatest obstacle seems to be the lack of money, time and research. The possibilities come with an increased understanding between the occupational groups and a good function of coordination. The creative process and its possibilities in the school surroundings, is something that also is under discussion.Jag har undersökt möjligheterna för kulturarbetare att integrera musiken i skolans traditionella undervisning.

I detta arbete har vi velat undersöka hur pedagoger arbetar och tÀnker kring krishantering i skola. Finns det krisgrupper och hur uttalat Àr det pÄ skolorna? Vi har tagit reda pÄ vem som har ansvaret nÀr en krissituation intrÀffar och hur arbetet Àr organiserat. Vi har ocksÄ undersökt vilka olika uttrycksformer det finns att ta hjÀlp av i bearbetningsfasen. VÄrt mÄl med detta arbete Àr att öka kunskapen om krisarbetet i skolor. Vi har intervjuat 3 st pedagoger och rektorn pÄ en skola för att försöka fÄ svar pÄ vÄra frÄgor.

År 2003 reviderades lĂ€roplanen för grund- och gymnasieskolorna genom ett tillĂ€gg dĂ€r det framgĂ„r att skolan ska strĂ€va efter att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet. Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka vilka uppfattningar elever i Ă„rskurs sex har om sin egen fysiska aktivitetsnivĂ„, inom ramen för skoldagen. Vidare undersöks om dessa uppfattningar ger intryck av att uppfylla Riksidrottsförbundets förslag till regeringen om 30 minuters daglig fysisk aktivitet för grundskoleelever, samt vad det har för betydelse för elevernas fysiska aktivitet om de gĂ„r pĂ„ en 6-9: skola eller pĂ„ en F-9: skola.EnkĂ€tundersökningen genomfördes under hösten 2005 pĂ„ fyra olika skolor i södra Sverige. Av 205 tillfrĂ„gade besvarades enkĂ€ten av 157 elever i Ă„rskurs sex. UtifrĂ„n resultaten har det framkommit att majoriteten av eleverna, enligt deras egen uppfattning, uppfyller rekommendationerna om 30 minuters daglig fysisk aktivitet.

Detta arbete syftar till att undersöka vilka förÀndringar den svenska hÀlso- och sjukvÄrdens beredskapsförmÄgor har genomgÄtt under en dryg 30Ärs period mellan 1980-tal fram till idag samt att identifiera vilka utmaningar hÀlso- och sjukvÄrden och Àven samhÀllet stÀlls inför gÀllande sÀkerhets- och beredskapsfrÄgor. Samverkan upplevs som den största utmaningen och förmÄgan att se svensk beredskap ur dess helhet. Aktörers förmÄga att identifiera sig sjÀlva och andra aktörer som delar i en enhet mÄste förbÀttras. Ekonomiska faktorer Àr ocksÄ avgörande dÀr strÀvan efter ekonomisk effektivitet begrÀnsar och försvÄrar beredskap och sÀkerhetsförberedande arbete inom Sveriges hÀlso- och sjukvÄrd..

Abstract Dikmen, V & Ohlson, A (2008). SÄ talar de om en skola för alla. En diskursanalys med fokus pÄ genus, klass, etnicitet och specialpedagogik Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö Högskola Examensarbetet handlar om hur pedagoger och andra aktörer talar om begreppet en skola för alla. Syftet med arbetet Àr att göra en diskursanalys kring hur det talas om begreppet för att klargöra mönster och skillnader. VÄr frÄgestÀllning Àr följande: · Hur talar pedagoger och andra aktörer om en skola för alla? För att besvara frÄgestÀllningen, har intervjuer anvÀnts samt artiklar har analyserats utifrÄn en diskursanalytisk metod.