Syftet med mitt arbete Àr att synliggöra hur förÀldrasamverkan fungerar i praktiken. I LÀroplanen stÄr det att alla som jobbar pÄ skolan ska samarbeta med elevers vÄrdnadshavare och att lÀraren fortlöpande ska informera förÀldrarna om elevens skolsituation. Mina frÄgor kretsar kring samarbetet med förÀldrarna pÄ tvÄ olika skolor i olika stadsdelar i Malmö. Vilka strategier anvÀnds pÄ skolor för att samverkan ska fungera och den mÄlstyrda skolan samt förÀldrarnas attityd. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ metod i min undersökning för att lyfta upp den hÀr kunskapen dÄ jag intervjuade tre lÀrare pÄ varje skola.

Arbetet handlar om stress och utbrÀndhet bland lÀrare i dagens skola..

Syftet med denna uppsats Àr att pÄ en skola i Halmstads kommun se i vilken omfattning pedagogerna anvÀnder sig av utomhuspedagogik och i sÄ fall nÀr och om den anvÀnds. Vi ville se om det skiljde sig mellan de olika Ärskursena. Vi genomförde en kvalitativ intervju med totalt sju lÀrare pÄ vÄr valda skola. Materialet transkriberades sedan. Resultatet visade att skolans pedagoger anvÀnde sig av utomhuspedagogik men i varierande omfattning.Resultatet visade Àven att vÄr hypotes om att utomhuspedagogik anvÀndes mer i de yngre Ärskursena stÀmde..

Reformen om det fria skolvalet i svensk utbildningspolitik frĂ„n 1992, har idag börjat visa sina tydliga spĂ„r. Skillnaderna mellan skolorna kan vara betydande, men om man inte tar vara pĂ„ möjligheten att vĂ€lja skola sĂ„ faller poĂ€ngen med det. DĂ„ blir det bara de elever som har förĂ€ldrar som har en akademisk utbildning och som har en bĂ€ttre social bakgrund som utnyttjar möjligheten att vĂ€lja skola. Undersökningen Ă€r baserad pĂ„ fem intervjuer varav fyra med rektorer och en med skolpolitikern i Örebro kommun. Vad undersökningen Ă€mnar att besvara Ă€r vilka konsekvenser det fria skolvalet gett i Örebro kommuns grundskolor utifrĂ„n de fyra rektorerna och skolpolitikerns perspektiv.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer ?r ett stort folkh?lsoproblem d?r v?rden, s?rskilt sjuksk?terskor har en central roll i att st?dja patientgruppen. Konsekvenserna drabbar inte bara samh?llet utan ?ven den enskilda individen. Syfte: Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av att bem?ta patienter som utsatts f?r v?ld i n?ra relationer.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka fem nyutexaminerade lÀrares upplevelser av förÀldrakontakt i skolan. Studien baseras pÄ intervjuer med fem nyutexaminerade lÀrare som arbetar pÄ olika skolor inom samma kommun. Vi har enbart undersökt hur dessa fem lÀrare upplever förÀldrakontakten, skolorna som lÀrarna arbetar pÄ Àr inte av intresse för den hÀr studien. Vi inleder uppsatsen med att ge en historisk tillbakablick pÄ hur synen pÄ förÀldrakontakt mellan skolan och hemmet har utvecklats och förÀndrats genom tiderna. I litteraturgenomgÄngen tar vi upp synen pÄ samverkan mellan förÀldrar och lÀrare ur olika perspektiv.

 Detta Àr en kvalitativ studie med en utvÀrderande ansats av samverkansprojektet lÀkemedelsassisterad underhÄllsbehandling i Hudiksvalls kommun (LMAB). Ett samverkansprojekt mellan socialtjÀnsten och psykiatrin som har som mÄl att hjÀlpa mÀnniskor med lÄngvarigt missbruk av opiumrelaterade droger. Studien Àr inte en traditionell utredning dÀr effekter och resultat mÀts, utan tanken Àr att försöka förstÄ samverkan i kontexten av en interorganisatorisk process. Genom att fÄ bÀttre kunskap och förstÄelse för fenomenet samverkan som sÄdant kan förhoppningsvis mera generella lÀrdomar dras av projektet.Syftet med studien Àr att undersöka hur den faktiska samverkan mellan deltagarna i LMAB-projektet fungerar. Deltagarna eller aktörerna Àr en projektledare och en socialsekreterare pÄ socialtjÀnsten, överlÀkaren och personal pÄ psykiatrin samt klienter som Àr med i programmet.

I dagens skola Àr pedagogens uppdrag att strÀva efter en skola för alla, dÀr alla elever oavsett kunskap, bakgrund och förutsÀttningar ska ha samma rÀtt till utbildning. DÀrför var syftet med denna studie att fÄ ökad kunskap om inkludering och fÄ reda pÄ hur pedagoger pÄ förskolan/skolans tidigare Är arbetar med detta samt vilka upplevelser och kunskaper de har om Àmnet. I en inkluderande verksamhet Àr skolan anpassad till alla barn/elever oavsett förutsÀttningar. VÄr studie riktade sig mot elever i behov av sÀrskilt stöd i allmÀnhet och ingen speciell diagnos eller sÀrskilt behov. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar som var hur pedagoger upplever och arbetar med inkludering utefter styrdokumenten, samt om förskollÀrare/lÀrare arbetar pÄ samma sÀtt, genomförde vi fyra kvalitativa intervjuer.

Bakgrunden till studien Àr de förÀndringar i form av minskade produktionsstopp som Sandvik Materials Technology (SMT) infört frÄn och med sommaren 2005. Detta har inneburit att vissa produktionsomrÄden stÀnger ner sin tillverkning frÄn fyra veckor till inga produktionsstopp under sommaren. Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur arbetsfördelning, kommunikation och samordning har skett mellan nyckelaktörer pÄ SMT inför rekryteringen av semesterersÀttare Är 2007. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi genomfört Ätta stycken halvstrukturerade intervjuer och granskat dokument, sÄsom processbeskrivning och rekryteringspolicy för semesterprocessen. Resultatet har visat pÄ svÄrigheter i kommunikation och samverkan som vi frÀmst tror har grundat sig i otydliga roller i arbetsfördelning inom processen, dÄ kontaktmannen bÄde har agerat som personalman och kontaktman till de berörda första linjens chefer vi har intervjuat..

Uppsatsen syftar till att undersöka hur controllerns roll ser ut i ett stort tjÀnsteföretag samt hur denna samverkar med chefer pÄ den operativa nivÄn. Vidare studeras Àven vilket inflytande controllern har pÄ den operativa nivÄns arbete.  Studien bygger pÄ intervjuer med controllern och ekonomidirektören pÄ PayEx Solutions, ett företag som utvecklar elektroniska betalningslösningar. DÀrutöver har en enkÀtundersökning besvarats av chefer pÄ den operativa nivÄn inom företaget.Controllerns uppgifter Àr inte vÀldefinierad i litteraturen och den har idag mÄnga olika arbetsuppgifter beroende pÄ vilket företag som den Àr verksam i. De olika förvÀntningarna personer inom en organisation har pÄ controllern pÄverkar ocksÄ controllerns roll.

Detta Àr en studie om konflikter mellan barn i förskola och skola. Syftet med studien Àr att belysa vilka uppfattningar som finns bland lÀrare och barn om begreppet konflikt. Vilka typer av konflikter uppstÄr mellan barn och hur hanteras konflikter mellan barnen? I studien har en kvalitativ metod anvÀnts dÀr barn samt lÀrare har intervjuats. Det resultat som framkommit Àr att konflikter Àr ett stort och komplext begrepp samt att det inte finns nÄgon entydig definition.

PÄ alla arbetsplatser uppstÄr konflikter som kan hanteras med hjÀlp av de fem strategierna konkurrens, samverkan, kompromiss, undvikande och anpassning. Vilken strategi som anvÀnds beror till stor del pÄ situationen och hur individen bedömer konsekvenserna. PÄ arbetsplatser kan ledare ha ett transformellt- och transaktionellt ledarskapsbeteende eller ett lÄtgÄ-ledarskapsbeteende. Syftet med studien var att undersköka relationen mellan ledarens beteende och konflikthanteringsstrategin i arbetsgruppen. EnkÀter som bestod av frÄgor om bakgrund, konflikthantering och ledarskapsbeteende lÀmnades ut pÄ tvÄ företag i Mellansverige samt som lÀnkar pÄ tvÄ diskussionsforum pÄ Internet.

Denna uppsats har haft som syfte att utröna om Försvarsmaktens förmÄgor i allmÀnhet ochterroristbekÀmpning i synnerhet tillvaratas pÄ ett för samhÀllet mest effektivt sÀtt. Grund för studien har varitjustitierÄdets Johan MunckŽs utredning, SOU 2003:32 VÄr beredskap efter 11 september, vilken syftade tillatt kartlÀgga och analysera myndigheternas beredskap och förmÄga att förhindra och bekÀmpa omfattandeterroristattentat samt behovet av samverkan och samordning mellan myndigheterna. Uppsatsen beskriverdagens juridiska ramverk och de förslag till förÀndringar som utredningen har föreslagit. Den teoretiskaanknytningen Àr baserad pÄ det demokratiska dilemmat, att i en rÀttstat anvÀnda vÀld dÄ hot mot riket sominte hÀrrör frÄn en fientlig sinnad makt uppstÄr. Undersökningens empiri har byggts pÄ ovan nÀmndautredning, ett antal myndigheters remissvar samt intervjuer av personer som pÄ olika nivÄer har varit och Àrdelaktiga i beslut avseende samverkan och samordning, framför allt mellan polisen och Försvarsmakten.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare pÄ en F-9 skola, ser pÄ sin strÀvan att försöka integrera sina elever med funktionshinder i klassrummet. Vilka möjligheter har lÀrare att klara av att integrera funktionshindrade elever i klassrummet och undervisa dem i en klassgemenskap? UtgÄngspunkten för studien har jag tagit i regeringens direktiv för ?en skola för alla?. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod dÀr jag har intervjuat tre lÀrare frÄn en och samma skola i Lunds kommun, som alla har barn med funktionshinder i sin klass. Intervjuerna visar att lÀrarna i studien ser stora möjligheter och hyser en stor vilja att hjÀlpa sina elever att nÄ kunskap och kÀnna social samhörighet. Resultatet visar ocksÄ att lÀrarna i hög grad ser elevernas skolsvÄrigheter ur ett individperspektiv, med eleven som bÀrare av problemen.

Författare: Fredrik Rosdahl Titel: Elevinflytande Nyckelord: Elevinflytande, intervjuer, Lgr-11 Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur eleverna pÄ en skola upplever elevinflytande. Elevinflytande Àr nÄgot som alltid har intresserat mig, att fÄ möjligheten att pÄverka ens utbildning och arbets-/lÀrningsmiljö upplever jag som nÄgot vÀldigt viktigt. Under min egen skolgÄng var det inte förrÀn i högstadiet och gymnasiet som elevinflytande togs pÄ allvar av skolan. I denna undersökningen kommer jag undersöka hur elevinflytande ser ut och fungerar pÄ en lÄg- och mellanstadieskola. Undersökningens syfte Àr att upplysa hur elever upplever att elevinflytande fungerar pÄ deras skola. Jag har tagit del av olika teorier om elevinflytande och hur man som pedagog kan arbeta med elevinflytande i skolan.