Uppsatsen belyser invandrade akademikers erfarenheter av Söderhamns kommuns Insteg till Svenskt Arbetsliv, en kurs för att underlätta inträdet på svensk arbetsmarknad samt invandrade akademikers syn på hur de kan få jobb i Sverige. Det är svårt för invandrade akademiker att få arbete som motsvarar deras utbildning.  Metoden för undersökningen har varit semistrukturerade intervjuer med fyra invandrade akademiker. Resultatet visade att ISA-kursen gav information om hur man söker jobb i Sverige och hur den svenska arbetsmarknaden fungerar, kontakt med arbetsgivare samt träning i att prata svenska. Resultatet visade att det behövs kurser i svenskt fackspråk och ekonomiskt stöd för att studera svenska på hög nivå. Resultatet överensstämmer med Svenskt Näringslivs åsikt att brist på effektiva utbildningar i svenska gör att Sverige inte kan förvalta hitflyttad välutbildad arbetskraft.

På sistone har debatten om högskoleutbildningars koppling till näringslivet - i samband med främst Bolognaprocessen och Lissabonstrategin - intensifierats i europeiska länder. Medan arbetslösheten bland nyutexaminerade akademiker tilltar uttrycker exempelvis företagare behovet av mer näringslivsrelevanta utbildningar där studenterna ges bättre förutsättningar att komma ut på arbetsmarknaden.Föreliggande uppsats behandlar därför universitet / högskolors samverkan med näringslivet utifrån Bolognaprocessen och Lissabonstrategins mål om att skapa ett europeiskt, konkurrenskraftigt kunskapsområde. Hur anpassas högre utbildningar till arbetsmarknaden i länder som Sverige, Frankrike och Tyskland? Syftet består av tre dimensioner: att undersöka arbetsgivarorganisationers krav och förväntningar gällande upplägg och genomförande av utbildningar, jämföra utbildningars struktur där samverkan mellan näringsliv och akademi fokuseras samt analysera om och i så fall varför det brister i kopplingen mellan näringsliv och akademi i Sverige, Frankrike och Tyskland.Data i uppsatsen baseras på sekundära källor, enkätsvar från och i viss mån telefonintervjuer med respektive lands centrala näringslivsorganisationer och sammanlagt nio lärosäten (tre universitet / högskolor i Sverige, Frankrike och Tyskland). Ingenjörsutbildningen ?bioteknik? valdes för djupare analys och undersöks utifrån bland annat upplägg och syfte samt näringslivsanknytning.

I min studie har jag undersökt hur strömmande media (video) används på Umeå kommuns webbsida. Dessutom har jag analyserat och jämfört hur sex kommuner i Sverige använder rörliga bilder på sina kommunala hemsidor. De sex kommuner som jag har valt att studera har som gemensamt drag att samtliga sänder respektive kommunfullmäktige live med hjälp av strömmande video. Slutligen diskuterar jag orsaken till att kommunala hemsidor använder strömmande media i liten skala och drar några slutsatser som relaterar möjligheter och hinder i användning av strömmande media på kommunala hemsidor..

Syftet med denna studie är att undersöka specialpedagogers tankar kring hur förskolans arbetssätt kan anpassas för att ge stöd till barn som far illa och underlätta tidig upptäckt.Som metod har semistrukturerad intervju använts. Sex specialpedagoger med grundutbildning som förskollärare deltog. Som hjälpmedel användes fallbeskrivningar att reflektera kring och resonera om.Studien visar att specialpedagogerna i undersökningen anser att förskolan spelar en viktig roll för barn som far illa och deras utveckling. Personalens förhållningssätt till barnen och deras föräldrar är avgörande för att skapa goda relationer.Studien visar även att anmälningsfrekvensen i förskolan när det gäller barn som far illa är låg. Vanliga anledningar till detta är obehagskänsla och bristande kunskap hos personalen.

Det pågår många diskussioner kring mat i dagens samhälle. Temat för det här examensarbetet är svensk/regional mat i offentlig upphandling. Arbetets syfte har varit att göra en kartläggning av åtta kommuner i Mälardalen. Kartläggningen handlar om hur det ser ut i dagsläget angående inköpta volymer och belopp när det gäller olika produkter. Kartläggningen omfattar också information om produkterna är svenska/regionala samt hur nuvarande avtal med leverantörer ser ut när det gäller livsmedel inom den offentliga upphandlingen.

Abstract:Syfte: Att beskriva hur kommunernas äldre- och handikappomsorg infört och använder sig av ICF.Metod: Semistrukturerade telefonintervjuer med representanter för åtta svenska kommuner. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom kvalitativ innehållsanalys,Resultat: Resultatet redovisas under två teman. Ett tema handlar om hur kommuner infört ICF i kommunernas äldre- och handikappomsorg, med kategorierna införande i journalstruktur och införande av tankemodell. Ett tema handlar om hur kommunerna använder ICF i kommunernas äldre- och handikappomsorg. Kategorierna under det temat är användning i journalstruktur, användning av tankemodell och problem och utvecklingsbehov. Två olika typer av införande och användningssätt av ICF inom kommunernas äldre- och handikappomsorg framkom i studien.

Sekretessbelagd.

Syftet med vår studie är att undersöka vad lärare fördelat på åtta kommuner i Sverige anser om sin rådande lön och löneutveckling. Läraryrket är ett av de viktigaste yrkena i vårt samhälle och har en mycket lägre ingångslön och lägre löneutveckling jämfört med andra akademiska yrken med samma utbildningstid. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvantitativ metod i form av enkäter. Enkäterna delades ut till 84 stycken verksamma lärare i grundskolans tidigare år, grundskolans senare år samt på gymnasiet i åtta olika kommuner i Sverige. Merparten av våra respondenter anser att deras lön är alldeles för låg och de känner ingen optimism för att det kommer att ske några större positiva förändringar inom snar framtid..

Under hösten 2006 fanns reklam i Stockholms tunnelbana för bland annat Nyköping. Budskapet var att locka invånare att flytta dit. Vi tyckte det var spännande att en plats och inte en produkt marknadsfördes. Marknadsföringen av platser har förekommit sedan lång tid tillbaka och idag är det många platser som har blivit föremål för marknadsföring. En av de mest framstående kampanjerna är ?I love NY? kampanjen.

Plan- och bygglagen reglerar den fysiska planeringen och kontrollen av bebyggelse. Miljöbalken är den centrala lagstiftningen inom miljöområdet. Dessa gäller parallellt och det finns många situationer där det blir antingen en konflikt eller en samverkan dem emellan. Vid kontakten mellan de båda är ofta viktiga intressen inblandade, miljö- och samhällsintressen, och vid intresseavvägningen som innefattas i kontakten får ofta ett av dem stiga åt sidan för det andra. Syftet med uppsatsen är att identifiera kontaktytorna mellan plan- och bygglagen och miljöbalken, inom fyra regelområden: hushållningsbestämmelser, miljökonsekvensbeskrivningar, miljökvalitetsnormer och hänsynsregler.

Syfte: Syftet med studien är att belysa pedagoger och rektorers uppfattningar om samverkan vid övergången mellan förskola till förskoleklass med fokus på barn i behov av särskilt stöd. I studien undersöks även frågan om vilka möjligheter det finns för utveckling inom området. Centrala frågeställningar i studien är: hur beskriver förskolans rektor och pedagoger övergången från förskola till förskoleklass för barn i behov av särskilt stöd? Vilka hinder och möjligheter beskriver rektor respektive pedagoger för barn i behov av särskilt stöd vid övergången från förskola till förskoleklass? Vad finns det för vilja och önskan om samverkan hos pedagoger i förskolan?Teori och metod: Forskningsansatsen är etnografiskt inspirerad och tolkningsansatsen för studien utgår från det sociokulturella perspektivet. De metoder som använts i studien är ljudinspelade fokusgruppsintervjuer med förskolans rektor och pedagoger, samt deltagande observation vid överlämningssamtal med pedagoger och rektor i förskola samt pedagoger i förskoleklass.

Den första januari 1994 infördes lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Ett av lagens syften var att minska de skillnader som fanns mellan olika kommuners stöd till funktionshindrade. Trots detta syfte finns det fortfarande stora skillnader mellan olika kommuner i det stöd som ges till funktionshindrade. Vissa kommuner ger upp till tio gånger mer stöd än andra kommuner. Uppsatsen baseras på den litteraturstudie som jag har gjort med syftet att undersöka vad som kan påverka att personer med funktionshinder får det stöd som de har rätt till.

Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen på arbetet med skola och hem såsom det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar från skolor i Örebro kommun. Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetet med föräldrar och skola karaktäriseras och värderas. Metoden vi använt oss av i vår undersökning är kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att få svar på våra frågeställningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsområdet Föräldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktäriseras. Därefter har vi analyserat kvalitetsredovisningar från 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om föräldrar kommer till uttryck.

Detta är en beskrivande uppsats vars syfte är att undersöka och värdera hur kommuner presenterar sin landsbygd. Vid observation av hur kommuner på sina hemsidor beskriver sina landsbygdsområden synliggörs vilka värden som tillskrivs landsbygden. Dessa värden och vilket utrymme landsbygden tar ger oss indikationer om det offentligas relation till landsbygden. Observationerna har kompletterats med enkätundersökning och intervjuer där tjänstemän med ansvar för landsbygdsfrågor har fått uttrycka sina åsikter om landsbygdens plats på de kommunala hemsidorna. Resultatet av studien visar på en diskrepans mellan tjänstemännens visioner om hur landsbygden bör presenteras och hur den i dagsläget är presenterad på hemsidorna.

Automatisering inom socialtj?nsten aktualiserar en diskussion om hur teknikens p?verkan p? m?nniskobehandlande organisationer ska f?rst?s. Den r?dande diskussionen inom forskningen ?r delad, d?r automatiseringen b?de beskrivs bidra till enhetliga och mer r?ttvisa bed?mningar samtidigt som andra menar att den hotar det professionella handlingsutrymmet och d?rmed kan utmana den individuella behovspr?vningen. Den teknologiska utvecklingen v?lkomnas av kommuner och regioner och beskrivs som en n?dv?ndighet f?r att m?ta framtida behov.