Samverkan i strategiska nätverk kan ge både positiva och negativa konsekvenser för de företag som deltar. Ökad kunskap om dessa konsekvenser kan bidra till att skapa fler framgångsrika nätverk. Syftet med denna uppsats var att förklara samverkan mellan företag i strategiska SME-nätverk genom att undersöka olika fördelar och nackdelar som påverkar företagens vilja att samverka och därmed även nätverkets framgång. Fallstudien av nätverket BDX visade att företag som naturligt är konkurrenter kan vinna fördelar genom att samverka, att det kan löna sig för företag att konkurrera tillsammans. Genom att utföra intervjuer och telefonenkäter samlades data in inom nätverket BDX.

Alla kan vi lära oss något, frågan är bara vilka möjligheter och tillfällen vi får i livet och hur vi tar tillvara på dem. Detta något är en process som börjar när vi föds och slutar när vi dör. Det vill säga ett livslångt lärande. Nu är det ju så att allt man kommer över i kunskapsväg inte alltid stämmer överens med den kultur och det samhälle man lever i och då finns möjligheten till att begå felaktiga beslut och handlingar. Hur kan man då veta vad som är rätt och fel? Till en början är familjen det incitament som ligger närmast till hands.

Varje dag utsätts människor för brott i Sverige och att utsättas för brott kan leda till både emotionella och praktiska svårigheter. Att den brottsutsatta har möjlighet till stöd och hjälp efter händelsen kan minska de negativa följderna av brottet, såsom PTSD och sekundär viktimisering. I många kommuner i Sverige finns lokala brottsofferjourer som finns till för de brottsutsatta, men i distriktet Östra Norrbotten finns det ingen verksamhet som specifikt täcker detta område. Syftet med detta examensarbete är att undersöka om poliserna i Östra Norrbotten upplever att de kan erbjuda eller hänvisa de brottsutsatta individerna tillräcklig hjälp. Åtta poliser i distriktet intervjuades för att på så sätt ta del av deras upplevelser.

Hedersproblematiken kan vara ett komplicerat socialt problem för myndigheter att hantera i sitt arbete. Uppsatsen lyfter fram det arbetssätt som de olika myndigheter och organisationer i Göteborgs kommun använder sig utav för att hantera ärenden där det finns en hedersproblematik. Den belyser även dess samverkan och de problem som den enskilde kan uppleva i processen. Undersökningen utgår från en kvalitativ metod för insamling av empiri genom intervjuer med de anställda på de olika myndigheterna samt kvinno- organisationerna. Den innehåller även en intervju med en som genomgått processen.

The aim of this bachelor thesis is to examine the collaboration between school librarians and teachers in primary school, in order to illustrate how the two professions can work together, how they see their own roles and how they look at the other professionals´ roles. We also discuss earlier studies in LIS concerning collaboration between teachers and librarians. The method of investigation is qualitative interviews with practicing school librarians and teachers, we interviewed three school librarians and three teachers from three different schools in the same county.  As a basis of the discussion and analysis Andrew Abbott's theory of professions is used. The thesis shows that collaboration differs between the schools.

Syftet med vår studie var att undersöka klasslärares arbetssätt för att utveckla andraspråkselevernas språkutveckling samt samverkan mellan klasslärare och modersmålslärare och klasslärare och lärare i svenska som andraspråk. Dessa områden är betydelsefulla eftersom vi lever i ett mångkulturellt samhälle och där skolan strävar efter att alla elever får en likvärdig utbildning oavsett etnisk bakgrund. Femton klasslärare verksamma i årskurserna 1-6 vid fyra olika skolor deltog i studien genom individuella intervjuer.Slutsatsen av vår studie pekade på att klasslärarna använde sig av eget material under lektionerna för att alla elever i klassen ska få samma förutsättningar och kunskaper. Bristen av förberedelseklasser på skolorna är något som de intervjuade uppmärksammade. Det är av stor vikt att skolorna har en förberedelseklass eftersom det annars läggs mycket arbete på klassläraren som inte har möjlighet att ensam undervisa en nyanländ elev och resterande elever i klassen samtidigt. Resultatet visade också att det inte finns någon samverkan mellan modersmålslärare och klasslärare.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka fastighetsaktier inflationsskyddande förmåga. En av de påstått främsta anledningarna att investera i fastigheter är att de sägs erbjuda ett bra skydd mot inflationen. Dock har fastighetsaktier, i motsats till direkta fastighetsinvesteringar observerats vara negativt korrelerade med inflationen. Det har ofta citerats som bevis för att fastighetsaktier avviker från utvecklingen av den underliggande fastighetsmarknaden. Emellertid har det argumenteras att fastighetsaktier borde vara kopplade till den underliggande direkta fastighetsmarknaden då bolagens verksamhet är förvaltningen av fastigheter.

Den 1 september 2010 trädde en ny ansvarsgrund om vårdnadshavares principalansvar i kraft. Genom lagändringen har det införts en ny ansvarsgrund i SkL 3 kap. 5 § som stadgar att vårdnadshavare skall svara solidariskt för skador som barn orsakat till följd av ett brott, upp till en femtedels prisbasbelopp. Varken i lagen eller dess förarbeten uppställs någon nedre åldersgräns för detta ansvar. Konsekvensen av den valda systematiken blir att en skadelidande kan hävda att även mycket små barn gjort sig skyldiga till ett uppsåtligt eller straffrättsligt oaktsamt handlande.

BAKGRUND:När man som förskollärare möter barn som befinner sig i kris är det enligt forskning viktigtatt som förskollärare bemöta barn och föräldrar på ett empatiskt sätt. Samverkan medföräldrarna har stor betydelse för att förskolläraren ska kunna möta och förstå barnets tankar.Att som förskollärare möta barn och föräldrar kräver också styrka och engagemang iyrkesrollen.SYFTE:Syftet med vår studie är att undersöka några utvalda förskollärares erfarenheter, kompetensoch beredskap i mötet med barn och föräldrar i kris.METOD:Vi har använt oss av en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuat nio stycken förskollärare påolika förskolor. Vi har kopplat vår studie till Bronfenbrenners teori om hur barnet formasutifrån olika relationer med omgivningen.RESULTAT:Förskollärarna i studien har mött olika krissituationer där barn och föräldrar varitinblandade. Krissituationerna har gett dem olika erfarenheter av hantering, samverkan ochbemötande. Förskollärarna är nöjda med arbetet med barnen och samarbetet med kollegor,och rektorer.

Uppsatsen ; Inskolningens betydelse för det livslånga lärandet av Malmqvist, Annika & Svensson, Sandra handlar om inskolning i förskola och skola. Den belyser barns, föräldrars och pedagogers känslor och tankar kring inskolningen. Barn och föräldrars rätt till trygghet och information ligger som grund för uppsatsen. Vi har utgått från frågeställningarna: Varför har vi inskolning i förskolan? Varför ska förskolebarnen inskolas i skolan? Behövs inskolningen i förskolan/skolan? Syftet är att vi vill skaffa oss den kunskap som krävs för att kunna ge barn och föräldrar den start i förskola och skola som de har rätt till.

Bakgrund: Antalet äldre ökar vilket utgör en stor utmaning för samhället. Nationella satsningar pågår för att åstadkomma en sammanhållen vård och omsorg för de multisjuka äldre.Syfte: Att beskriva primärvårdsläkares och kommunala sjuksköterskors erfarenheter av samverkan för multisjuka äldre i ordinärt boende samt vilka faktorer de anser viktiga för att förebygga inläggning i slutenvården.Metod: Kvalitativ metod med fokusgruppsintervjuer där sammanlagt 15 sjuksköterskor och läkare deltog. Materialet analyserades med systematisk textkondensering.Resultat: Informanterna anser att flera faktorer påverkar om de multisjuka äldre kan vårdas kvar hemma, samverkan mellan primärvårdsläkare och kommunala sjuksköterskor utgör en viktig del men ansvaret för en allt högre medicinsk nivå i ordinärt boende kräver också andra resurser. En medicinsk vårdplanering underlättar men eftersom de mest sjuka äldres tillstånd snabbt kan förändras behöver de regelbundna hembesök. Detta är en förutsättning för att den medicinska säkerheten ska tryggas, särskilt efter utskrivning från slutenvården.  En utebliven planering och bristande information till patient och närstående ökar risken för sjukhusinläggningar som hade kunnat undvikas.

Kommunikation och ett bra samarbete mellan skola och arbetsmarknad är nödvändigt för att få till professionella utbildningar för våra elever, så kallad arbetsplatsförlagt lärande (APL). Detta examensarbete inriktar sig på att undersöka samarbetet mellan lärare och handledare ute på arbetsplatser samt undersöka vilka faktorer som kan bidra till att samarbetet blir bättre och härigenom förbättra kunskapsutvecklingen för eleverna.Fyra arbetsplatser samt två skolor i olika delar av Sverige, där handledare och lärare i varierande åldrar med yrkeskunskaper präglar respektive bransch, utgör resultatdelen i denna studie. Främst har fokus legat på hur kommunikation mellan skola och arbetsliv fungerar och om eller hur förbättringar mellan skola och arbetsliv skulle kunna ske utifrån arbetsplatsernas perspektiv och erfarenhet av APL.Av de tillfrågade lärare, som besvarade frågor kring hur kommunikation mellan skola och arbetsliv upplevs, svarade majoriteten i runda ordalag att den känns tillfreds men att mycket kan göras för att förbättra denna samverkan. Handledarnas uppfattning om samarbetet kunde liknas vid lärarnas, att arbeta för en bättre samverkan, men de saknade även kontinuerlig uppföljning från skolans sida på de bedömningar som de utför på eleverna efter avslutad APL-period för att veta om huruvida deras praktiska undervisning motsvarat skolans förväntningar eller inte.Genom denna rapport har vi fått veta att handledarna önskar att eleverna får en undervisning i skolan och ökad förståelse för hur viktigt beteende och förhållningssätt är ute på arbetsplatserna. Dessa faktorer är kanske de viktigaste att få gehör för ute på skolorna och på så sätt skapa ett framgångsrikt samarbete mellan skola och arbetsliv..

Vårt syfte med undersökningen är att med hjälp av en mindre grupp vägledare från komvux, försäkringskassan och AF, ta reda på hur de upplever sin yrkesroll i vägledningssammanhang. Vi är också intresserade av hur dessa vägledares samverkan är med andra myndigheter. Metoden vi har använt oss av är kvalitativ intervju med hjälp av en intervjuguide. Vi valde vägledare från olika områden för att få variation av informanternas berättelse av samma verklighet. Vårt resultat i vår studie visar att de flesta av informanterna har samarbete med olika professioner, ett fåtal har vid några tillfällen samarbetat med någon myndighet.

Syftet med studien är att undersöka vad ansvariga politiker och tjänstemän, i en större kommun i Mellansverige, vet om organisationen av arbetet kring barn i behov av särskilt stöd, och att se vad dessa personer har för idéer om samverkan mellan sociala förvaltningen och skola och hur de vill att samverkan ska utföras mellan de verksamheter/nämnder som styr. Den metod som använts för att samla information är genom ett frågeformulär men en tjänsteman intervjuades. Vidare är det en kvalitativ metod för att få djupare kunskaper i undersökningsområdet. Upplägget har fokuserat på samverkan inom den specialpedagogiska organisationen och försökt att täcka in flera aspekter av detta begrepp när frågorna konstruerats. Urvalet är berörda politiker och tjänstemän i ovan nämnda kommun.Sammanlagt 17 personer fick frågeformuläret och 5 stycken svarade på den och en lät sig intervjuas.Kommunen valdes utifrån det utvecklingsarbete jag gjorde 2007 bland personal i samma kommun, och som ligger till grund för denna studie.

Syftet med vår studie har varit att belysa hur förskolepersonal pedagogiskt hanterar situationer där de misstänker att barn utsätts för omsorgssvikt utanför förskolans verksamhet. Vi har utgått från en kvalitativ forskningsansats och använt intervjuer som metod för insamling av empiri. I resultatet framkom flera erfarenheter kring hur förskolepersonal hanterar anmälningsplikt, samverkan och mötet med barnen. Det framkom också att förskolepersonal främst reagerade på fysiska tecken på omsorgssvikt samt att det upplevdes vara en svårighet att avgöra var gränsen för omsorgssvikt går. Slutsats blev att personal ställs inför en mängd svårigheter och dilemman vilket gör hanteringen av dessa situationer mycket komplex då många faktorer påverkar och samspelar med varandra.