Detta är en vetenskaplig essä där jag undersöker och reflekterar kring frågor som har med samverkan och yrkesroll för fritidspedagogen. Hur ser arbetet ut för fritidspedagogen i skolan? Jag har använt mig av Pierre Bourdieus begrepp kapital, fält och habitus för att problematisera och reflektera kring fritidspedagogens yrkesroll i skolans värld. Är det en risk att fritidspedagogen blir en slags assistent i klassrummet och att de fritidspedagogiska idéerna försvinner? Eller kan det vara positivt att vi som fritidspedagoger kommer in i klassrummet med vår speciella kompetens? Jag tar upp vikten av att fritidspedagogen får sin legitimitet i skolans fält.

Den 15 mars 2012 kolliderade ett norsk militärflygplan i Skandinaviens mest otillgängliga terräng och insatsen i samband med detta innefattade många myndigheters resurser och personal.Syftet med arbetet är att studera samordning av resurser vid extraordinära händelser, identifiera eventuella brister och kartlägga uppföljning och erfarenhetshantering. Dessutom undersöka hur samverkan mellan Försvarsmakten och civila aktörer uppfattades av deltagarna under arbetet efter Herkuleskraschen.Studien bygger på såväl litteraturstudier, som intervjuer med deltagare som var delaktiga i samverkansprocessen och fortfarande direkt involverade i arbetet. De aktörer som deltagit i studien är Statens haverikommission, Polisen och Försvarsmakten.Arbetet visar att det råder otydliga ansvars- och ledningsförhållanden när en olycka av denna karaktär inträffar. Vidare var uppgiftsformuleringen till Försvarsmakten bristfällig och det var svårt att etablera en ledning initialt under insatsen. Emellertid fungerade samordning och samverkan på verkställandenivå bra och en tillit mellan aktörerna utvecklades under arbetet. .

Sammanfattning Titel: Samverkan pågår ? Stanna till vid Hållplats 8 Engelsk titel: Collaboration in progress ? please wait! Nivå: Magisteruppsats i socialt arbete, maj 2007 Författare: Michael Andersson och Iréne Davidsson Handledare: Oscar Andersson Problem: I takt med att organisationer har blivit alltmer komplexa och beroende av varandra, har också samarbete och samverkan kommit i centrum. Denna studie är unik, därför att det inte tidigare har gjorts någon utvärdering av samverkans- och nätverksarbetet mellan socialförvaltning, skola och polis. Vi ska i den här uppsatsen se närmare på samverkan mellan tre olika organisationer; socialtjänst, skola och polis i stadsdelen Rosengård i Malmö. Syfte: Syftet med uppsatsen är att belysa framgångsfaktorer och brister i samverkan och nätverksarbetet kring socialtjänstens öppenvårdsarbete bland unga kriminella på Rosengård.

Mäns våld mot kvinnor är ett komplext problem som har gått från att vara en enskild angelägenhet till ett samhällsproblem. Statliga utredningar och aktuell forskning visar att problemet berör flertalet myndigheter och organisationer vilket gör interprofessionell samverkan nödvändigt. Syftet med denna studie är att undersöka hur interprofessionell samverkan i arbetet med mäns våld mot kvinnor mellan myndigheter och kvinnojour fungerar i ett län i norra Sverige. Metoden baseras på kvalitativa intervjuer med fem representanter från Åklagarmyndigheten, Socialtjänsten, Polismyndigheten, Centrum mot våld samt Länsstyrelsen för att få en så bra bild som möjligt om vad den interprofessionella samverkan innebär och hur det tillämpas i praktiken. Resultatet utifrån intervjuer och tidigare forskning visar att den interprofessionella samverkan i arbetet med mäns våld mot kvinnor fungerar bra, men att det finns möjlighet att förbättra.

Hedersrelaterade brott är komplexa och skapar svårigheter för skolpersonal i deras brottspreventiva arbete. Forskning har visat att offren för hedersrelaterade brott i stor utsträckning är flickor och kvinnor, men att kvinnor även begår hedersrelaterade brott, antingen som medlemmar inom kollektivet eller som primära förövare. Teorin om sociala band kan användas för att minska brottslighet. Syftet med studien var att belysa hur kuratorer som arbetar med flickor från familjer med hedersrelaterade problem upplevde sitt brottspreventiva arbete. Det brottspreventiva arbetet innefattar arbete gentemot utsatthet för hedersrelaterade brott utifrån de fyra elementen ur teorin om sociala band.

Syftet för studien är att beskriva hur samverkan sker mellan förskola och förskoleklass samt vilka förväntningar förskollärare i förskolan och lärare i förskoleklass har på varann. För det syftet lyftes olika förväntningar på samverkan mellan förskolan och förskoleklassen, som sedan speglades mot de lagar och förordningar som de båda skolformerna lyder under. Processen har föranletts av kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten ligger i den sociokulturella teorin som företrädes av ryske psykologen Lev S. Vygotskij.

Idag startas många projekt kring samverkan men de implementeras sällan i verksamheterna och ger således ingen bestående förändring. Ledarskapskompetens i samband med implementering av organisationsförändring har visat sig vara av stor betydelse. Storstadssatsningen är ett samverkansprojekt och projektet Bärkraft är en del i Storstadssatsningen, vilken startades i Borås för att utveckla samverkan mellan verksamheter i Brämhults kommundel. Samverkan behandlas i teorin som att viktiga attribut för lyckad samverkan är att vilja, kunna och förstå. Andra aspekter är hur samverkan mellan verksamheter byggs upp kring olika kategorier.

Med ekonomiskt stöd från Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling skall ett lövträprojekt bedrivas under två års tid vid Institutionen för teknik och design på Växjö Universitet. Detta examensarbete ingår som en del av lövträprojektet, där böjhållfasthetsvärden och elasticitetsmoduler för asp tagits fram.Virket har hållfasthetssorterats visuellt dels efter nordiska T-virkesstandarden INSTA 142, men även efter den brittiska standarden BS 4978-1996. Dessutom har en maskinell hållfasthetssortering av provkropparna genomförts i en böjprovningsmaskin av fabrikatet Cook-Bolinder. För vidare analyser av provkropparna har de körts i en WoodEye skanner som är en maskinell sorterings- och bildinläsningsapparat för sågat och hyvlat virke.För att bestämma aspens elasticitetsmoduler och böjhållfasthet användes en böjprovningsmaskin av fabrikatet Alwetron. Global och lokal elasticitetsmodul har beräknats utifrån uppmätt nedböjning enligt den Europeiska standarden prEN 408:2003, därefter belastades provkroppen till brott för att få fram böjhållfastheten.

Med denna rapport vill vi försöka att belysa ett brott som har blivit allt vanligare för varje dag som går, nämligen värdetransportrån. Gärningsmännen blir råare och deras metoder förfinas hela tiden. Rikskriminalpolisen fasar nu för att gärningsmännen går vidare och även försöker råna värdedepåer runt om i Sverige . Det som är skrämmande med dessa brott är att gärningsmannen inte drar sig för att använda vapen för att få det han vill. Ett stort problem för polisen är att det krävs stora resurser i spaningsarbete för att kunna lagföra de misstänkta gärningsmännen.

Detta examensarbete är en utredning av möjligheten att involvera yrkesarbetarna i projektplaneringen vid HÖ-Allbygg AB i Kalix. Utredningen handlar om att ta reda på eventuella hinder och fördelar med att yrkesarbetarna deltar. HÖ-Allbygg AB vill göra yrkesarbetarna mer engagerade. Detta för att yrkesarbetarna ska göra ett mer genomtänkt arbete och känna helheten i hela projektet. Resultatet blir en samverkan i projektplaneringen med färre driftstörningar.

Vår avsikt med denna rapport är att belysa problematiken med Polisens resurser och den låga uppklarningsprocenten av de så kallade mängdbrotten. Det vill säga brott av enklare beskaffenhet med polisiär förundersökningsledning. Förenklat kan man säga att dessa brott utgörs av tillgreppsbrott, lindrigare våldsbrott, skadegörelsebrott och fridsbrott som drabbar allmänheten i relativt stor omfattning jämfört med grov brottslighet. Grunden till denna rapport är att mängdbrotten utgör den absolut största delen av den totala brottsligheten samtidigt som de har den lägsta uppklaringsprocenten. Detta faktum innebär sannolikt att otryggheten hos befolkningen ökar samtidigt som allmänhetens tilltro till rättsväsendet sjunker kraftigt.

Denna uppsats berör utbildning, kunskap och lärande där syftet är att utveckla förståelse för samverkan mellan utbildningsväsende och arbetsliv. Skälet till den valda inriktningen baserades på förändringen av samhället där bland annat bristande balans mellan utbud på utbildningar och efterfrågan på arbetsmarknaden inneburit svårigheter att gå från studier till arbete. Till grund låg även synen på teoretisk och praktisk kunskap, vilken präglar samhället. Den teoretiska grunden i uppsatsen baserades därför på teorier kring utbildning, kunskap och lärande. Uppsatsen hade en hermeneutisk ansats där förståelse för samverkan låg till grund.

Att kommunicera och utifrån det ta initiativ och utföra en handling är för många barn svårt.  Tillkommer det dessutom en funktionsnedsättning försvårar det oftast situationen. Förmågan till samspel, initiativ och handling kan då behöva medvetandesgöras med hjälp av olika medel.Syftet med detta examensarbete är att beskriva FMT-metoden, samt att nå en djupare kunskap kring ämnet autism. I mitt arbete har jag valt att med FMT-metoden (Funktionsinriktad musikterapi) förmedla och beskriva hur man kan nå samverkan med barn med autism och autismliknande drag.Litteraturstudie har genomförts i ämnena musikterapi, FMT-metoden, autism och autismliknande drag samt utvecklingsstörning. En sammanfattning har gjorts av dokumenterad information, i form av videoinspelningar och fallbeskrivningar av två barn som jag följt under utbildningens gång.I min slutsats kom jag fram till att jag observerat en stor utveckling hos barnen vad gäller förmågan till samverkan, initiativtagande och utförandet av en egen bestämd handling med FMT-metoden som medel..

Syftet med detta arbete är att studera New York-modellen och om detta är ett bra arbetssätt för svensk polis. Inledningsvis presenterar jag New York-modellen och dess byggstenar. Här beskrivs Broken Windowsteorin som New York-modellen bygger på. Denna teori bygger på att polisen skall vara ute och arbeta brottsförebyggande och hålla en nolltolerans mot brottslighet. Vidare studeras projektet i Eskilstuna som utgick från att införa nolltolerans i de centrala delarna av staden när det gällde brott mot person.

Syftet med arbetet var att synliggöra Montessorilärares syn på samverkan. Data har samlats in via intervjuer. Urvalet bestod av tio verksamma Montessorilärare. Frågeställningarna handlade om vilka samverkansformer som praktiseras i en Montessoriskola samt vad lärarna har för förväntningar på föräldrarna till elever som går i Montessoriskola. Urvalet bestod av Montessorilärare som var tillgängliga, behöriga och verksamma.