Riksdagen fattade i december 1996 beslut om en ny uppgift till totalförsvaret  ?stöd till civila samhÀllet?. Detta innebÀr att totalförsvaret skall kunna utnyttjas vid svÄra pÄfrestningar pÄ sam-hÀllet i fred. Denna uppsats utvÀrderar  implementeringen  av denna uppgift pÄ den lokala nivÄn inom totalförsvaret pÄ Gotland. Hur fungerar denna samverkan och planering inom ramen för den nya uppgiften mellan de viktigaste myndigheterna: Försvarsmakten, Gotlands Kommun och LÀnsstyrelsen Gotland, frÄn tiden för försvarsbeslutet 1996 och fram till idag?Uppsatsens teori baseras pÄ Evert Vedungs ?Ättapunktsprogram? dÀr jag i min utvÀrdering valt sex av dessa punkter.

Vi har valt att göra en kvalitativ studie som omfattar intervjuer med fyra förskollÀrare samt fyra specialpedagoger. Vi har Àven genomfört en kvantitativ studie i form av en enkÀt som har besvarats av förskollÀrare i Uppsala Kommun.Syftet med studien Àr att fÄ en förstÄelse för hur förskollÀrare och specialpedagoger anvÀnder sig av visuellt och multimodalt pedagogiskt stödmaterial i dagens förskoleverksamhet i Uppsala kommun. Vi vill Àven fÄ en ökad förstÄelse för hur samarbetet mellan professionsgrÀnserna fungerar.Studiens resultat visar pÄ att bÄde förskollÀrare och specialpedagoger anser att arbetet med visuellt och multimodalt pedagogiskt stödmaterial har en stor betydelse för barn i behov av sÀrskilt stöd. MÄnga förskollÀrare idag anvÀnder sig av Ipad och olika bildmaterial i verksamheten och ser det som ett positivt stödmaterial. Specialpedagogerna instÀmmer med förskollÀrarna men anser att det ska finnas ett pedagogiskt syfte i arbetet med Ipads.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att beskriva och analysera kommunalÀgda energibolag gÀllande internrevision. Vi skall undersöka vad som bör beaktas vid val av internrevisor och om tjÀnsten ska upphandlas externt eller om en anstÀlld pÄ företaget ska sköta internrevisionen.Metod: Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa metoden pÄ ett induktivt sÀtt. Den primÀra datan harsamlats in genom intervjuer. Den sekundÀra datan har samlats in genom litteratur, artiklar ochInternet.Teori: Den teoretiska referensramen bestÄr av revision, internrevision och intern kontroll. Den ÀrÀven uppbyggd av lagar och rekommendationer, vilka yrkesutövarna Àr samt den samverkan somfinns dem emellan.

Kommunernas roll i förhÄllandet till omvÀrlden har förÀndrats och det blir allt vanligare att verksamhet som tidigare varit inom kommunens Äligganden numera bedrivs i privat regi. Lagen om offentlig upphandling har bidragit till att inköp via konkurrensutsatt upphandling har ökat lavinartat. Offentlig upphandling Àr en process dÀr stegen frÄn utformandet av förfrÄgningsunderlaget till kontraktskrivning Àr reglerat i lagen. Denna studie avser att undersöka det steg som inte Àr lagreglerat, nÀmligen myndighetens uppföljning av kontraktet med leverantören. Det Àr kontraktet som avgör vad och pÄ vilket sÀtt myndigheten kan göra uppföljningar.

Landstingsservice, fastighetsförvaltare inom Landstinget i Uppsala lÀn, genomför i samverkan med flera intressenter och experter ett projekt dÀr mÄlet Àr att ta fram ett gestaltningsprogram för Akademiska sjukhuset. Sjukhuset stÄr inför mÄngÄriga ombyggnationer och för att stÀrka omrÄdets kvaliteter ur flera aspekter anser man att ett övergripande gestaltningsprogram Àr ett mÄste. VÄrt syfte har varit att studera detta samverkansprojekt och analysera hur planer och processer kan översÀttas till praxis.Studien har genomförts genom intervjuer med personer inom, eller i relation till, projektet. Dessa intervjuer har varit explorativa och kartlÀggande, dÀr vi arbetat utifrÄn tre teman: det första handlar om projektets förutsÀttningar och bakgrund, det andra handlar omframtagandet av gestaltningsprogrammet och hur det fÀrdiga programmet ser ut, medan det sista temat redogör för hur programmet Àr tÀnkt att omsÀttas och översÀttas in i verksamheten.Med stöd av teorier om organisationsutveckling, reformering och översÀttning försöker vi sedan se hur detta samverkansprojekt och gestaltningsprogram har förÀndrat och kan komma att förÀndra hur Landstingsservice arbetar. Resultatet visar vilka ÄtgÀrder man genomför för att gestaltningsprogrammet ska bli verklighet, bland annat i form av utbildningar för interna och externa projektledare, upphandlandet av en gestaltningsansvarig för hela landstinget och att programmet görs till ett styrande dokument - till vilket det hÀnvisas i alla andra styrande dokument och i landstingets projekthandbok.Vidare visar resultatet att sjÀlva processen med att samverka kring ett gestaltningsprogram varit lika viktig som programmet i sig.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ inblick och förstÄelse för hur relationer mellan lÀrare och elever kan se ut i Sydafrikanska skolor. Jag ville ta reda pÄ hur lÀrare i Sydafrika ser pÄ relationer mellan lÀrare och elever samt vad de finner som viktigt i bra relationer till eleverna.Undersökningen gjordes pÄ en skola i en svart kÄkstad i Sydafrika och metoden som anvÀndes i datainsamlingen var kvalitativa intervjuer. Intervjuerna gjordes med tre lÀrare i Äldrarna 39-59 Är. Jag har med min undersökning kommit fram till att lÀrarna Àr överens om att goda relationer och förstÄelse till eleverna Àr viktigt för att undervisningen i skolan ska flyta pÄ sÄ smidigt som möjligt. LÀrarna Àr eniga om att alla elever ska behandlas lika, Àven om det finns delade Äsikter ifall alla blir det eller ej.

BAKGRUND: I massmedia diskuteras ofta om hur barn med annat sprÄk Àn svenska misslyckas med att integreras i samhÀllet och hur dessa barn har det svÄrt att nÄ godkÀnt betyg i kÀrnÀmnena, svenska, engelska och matematik. Enligt Hyltenstam, K. & Lindberg (2004, s.17) Àr en viktig förklaring till detta misslyckande att undervisningen i svenska som andrasprÄk inte bedrivs enligt intentionerna i styrdokumenten. Detta problem kan begrÀnsa barnens möjligheter senare i deras skolgÄng och yrkesliv.SYFTE: VÄrt syfte med studie Àr att undersöka och beskriva hur skolor arbetar med flersprÄkighet.VÄra frÄgestÀllningar Àr:? Hur resonerar verksamma pedagoger kring flersprÄkighet?? Hur stöttas flersprÄkiga elever i skolan?? Hur resonerar pedagoger kring samverkan med förÀldrar till flersprÄkiga elever?METOD: Den metod som anvÀnts Àr kvalitativ metod i form av nio intervjuer och observationer av sex pedagoger vid olika tillfÀllen.

I dagens skola Àr pedagogens uppdrag att strÀva efter en skola för alla, dÀr alla elever oavsett kunskap, bakgrund och förutsÀttningar ska ha samma rÀtt till utbildning. DÀrför var syftet med denna studie att fÄ ökad kunskap om inkludering och fÄ reda pÄ hur pedagoger pÄ förskolan/skolans tidigare Är arbetar med detta samt vilka upplevelser och kunskaper de har om Àmnet. I en inkluderande verksamhet Àr skolan anpassad till alla barn/elever oavsett förutsÀttningar. VÄr studie riktade sig mot elever i behov av sÀrskilt stöd i allmÀnhet och ingen speciell diagnos eller sÀrskilt behov. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar som var hur pedagoger upplever och arbetar med inkludering utefter styrdokumenten, samt om förskollÀrare/lÀrare arbetar pÄ samma sÀtt, genomförde vi fyra kvalitativa intervjuer.

Syftet med detta examensarbete var att analysera en del av det undervisningsmaterial som producerades i samband med Kemins År 2011 och empiriskt undersöka gymnasielĂ€rares syn pĂ„ materialets anvĂ€ndbarhet i gymnasieskolans kemiundervisning. Detta gjordes med hjĂ€lp av innehĂ„llsanalys, respektive en webbaserad enkĂ€t och uppföljande intervjuer. Min analys visar att materialet frĂ„n Kemins År 2011 stĂ€mmer vĂ€l överens med syftet med kemiĂ€mnet enligt Ă€mnesplanen i kemi för gymnasieskolan, och till stora delar med det centrala innehĂ„llet i kurserna Kemi 1 och Kemi 2. Det som kunde utvecklats mer var omrĂ„dena analytisk kemi samt reaktionshastighet och kemisk jĂ€mvikt. Materialet stĂ€mmer Ă€ven vĂ€l överens med elevers intressen, framförallt det som handlar om mĂ€nniskokroppen. Kemikalendern relaterar till elevers intressen om aktuell forskning, medan de populĂ€rvetenskapliga artiklarna relaterar till elevers intressen om rymden och kemiska risker. En majoritet av gymnasielĂ€rarna i studien Ă€r positiva till att anvĂ€nda materialet frĂ„n Kemins År 2011 i kemiundervisningen.

Byte av ett affÀrssystem Àr ofta en stor och ibland traumatisk hÀndelse i ett företag. AffÀrssystemet Àr alltid en vÀsentlig del av applikationsportföljen och ett utbyte kan innebÀra att stora problem uppstÄr i företagets övriga applikationsportfölj och tekniska infrastruktur.Det kan ocksÄ innebÀra vÀsentliga förÀndringar för olika intressenter, inom och utom företaget. AnvÀndarna kan uppleva att deras arbetsmiljö förÀndras i vÀsentlig omfattning vilket ibland kan medföra inskrÀnkningar i möjligheten att utforma sin arbetsmiljö. FörÀndringsarbetet kan ocksÄ innebÀra att ansvar omfördelas och att den rÄdande ?maktbalansen? mellan olika befattningshavare förÀndras.MÄnga stora IS/IT-projekt försenas och/eller fördyras gentemot plan samt nÄr kanske inte alltid det ursprungliga syftet.

Sorg Àr ett omfattande omrÄde och denna studie fokuserar pÄ hur lÀrare i förskolan och iskolan hanterar och arbetar med barn och elever som förlorat nÄgon nÀra anhörig eller andrapersoner i barnets nÀrhet. Ett syfte med studien Àr att fÄ en uppfattning om hur lÀrare iförskola och skola upplever sig rustade inför bemötande av barn och elever som har drabbatsav sorg genom dödsfall samt hur det tar sig i uttryck i praktiken. Ett annat syfte Àr ocksÄ attundersöka om skillnader finns i sorghantering i förskola och skola. För att fÄ svar pÄ vÄrfrÄgestÀllning har en enkÀtundersökning pÄ sex olika skolor och förskolor i en kommungenomförts. Trettiotre verksamma lÀrare i skolan i Ärskurserna F-6 och i förskolan har deltagiti undersökningen.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare pÄ en F-9 skola, ser pÄ sin strÀvan att försöka integrera sina elever med funktionshinder i klassrummet. Vilka möjligheter har lÀrare att klara av att integrera funktionshindrade elever i klassrummet och undervisa dem i en klassgemenskap? UtgÄngspunkten för studien har jag tagit i regeringens direktiv för ?en skola för alla?. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod dÀr jag har intervjuat tre lÀrare frÄn en och samma skola i Lunds kommun, som alla har barn med funktionshinder i sin klass. Intervjuerna visar att lÀrarna i studien ser stora möjligheter och hyser en stor vilja att hjÀlpa sina elever att nÄ kunskap och kÀnna social samhörighet. Resultatet visar ocksÄ att lÀrarna i hög grad ser elevernas skolsvÄrigheter ur ett individperspektiv, med eleven som bÀrare av problemen.

Författare: Fredrik Rosdahl Titel: Elevinflytande Nyckelord: Elevinflytande, intervjuer, Lgr-11 Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur eleverna pÄ en skola upplever elevinflytande. Elevinflytande Àr nÄgot som alltid har intresserat mig, att fÄ möjligheten att pÄverka ens utbildning och arbets-/lÀrningsmiljö upplever jag som nÄgot vÀldigt viktigt. Under min egen skolgÄng var det inte förrÀn i högstadiet och gymnasiet som elevinflytande togs pÄ allvar av skolan. I denna undersökningen kommer jag undersöka hur elevinflytande ser ut och fungerar pÄ en lÄg- och mellanstadieskola. Undersökningens syfte Àr att upplysa hur elever upplever att elevinflytande fungerar pÄ deras skola. Jag har tagit del av olika teorier om elevinflytande och hur man som pedagog kan arbeta med elevinflytande i skolan.

Syftet med denna studie Àr att med hjÀlp av diskursteori som bas synliggöra vilken pÄverkan uttrycket ?FramgÄngsrika skolor? har i en skola för allas rÀtt till likvÀrdig utbildning. Uttrycken ?FramgÄngsrika skolor? och ?En skola för alla? kan tolkas olika. Diskursen till ?En skola för alla? Àr olik diskursen till ?FramgÄngsrika skolor?.

Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ en inblick till skolkuratorers upplevelser och tankar kring nÀtmobbning. Vi har valt att göra en kvalitativ studie dÀr vi har intervjuat sex stycken skolkuratorer. För att uppnÄ undersökningens syfte formulerade vi tvÄ stycken frÄgestÀllningar som blev vÄr utgÄngspunkt. Dessa var följande; Upplever skolkuratorerna nÄgon könsskillnad angÄende nÀtmobbning? Vilka tankar och upplevelser har skolkuratorerna angÄende deras arbetssÀtt i förhÄllandet till nÀtmobbning? Resultaten i denna studie visar att samtliga skolkuratorer inte ville anvÀnda sig av begreppet nÀtmobbning utan föredrog istÀllet att anvÀnda sig av krÀnkningar pÄ nÀtet.