Examensarbetets utgångspunkt var att ifrågasätta varför kulturarvsförmedling framstår som viktigt i dagens mångkulturella skola. Genom att analysera och jämföra förekommande diskurser kring "kulturarv" i skolans styrdokument med forskning inom området utkristalliserade sig olika perspektiv på "kulturarvets" funktion och innebörd. Enligt resultatet ses "kulturarv" främst som ett redskap som kan förmedla värderingar mellan generationer. Insikt om "kulturarvets" betydelse för den egna identiteten anses därför viktigt att förmedla då det tros kunna leda till större förståelse och tolerans gentemot andra kulturer och livsvillkor. Trots att mångfald ses som positivt i styrdokumenten, liksom strävan efter en gemensam värdegrund, tenderar ett specifikt kulturarv vara det gällande och styrande, det nationellt svenska.

Denna studie undersöker hur lärare anser att de kan stärka elevers ord- och begreppsförståelse för att uppnå läroplanens kunskapskrav i det svenska språket. På grund av globaliseringen väljer många familjer att bostätta sig utomlands vilket medför att det bedrivs många svenska skolor runt om i världen. Studien utgår ifrån en svensk skola i England, där fyra lärare i de tidigare åren har intervjuats. Intervjuerna genomfördes via skype vilket medför både positiva och negativa konsekvenser för studien. Studien fokuserar bland annat på ord- och begreppsförståelse, lärarbakgrund, förväntningar samt elever med ett annat modersmål.

Ståhlgren, Johanna (2010) Handledarnas och lärarnas roller under bedömningsprocessen vid APU (Instructors and teachers functions during the process of rating at the workplace training) Skolutveckling och ledarskap, 180 hp, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med den här undersökningen är att jag ska undersöka lärarnas och handledarnas roller under bedömningsprocessen av den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) på Hotell och Restaurangprogrammet vid tre olika gymnasieskolor i Västra Götalands län, samt hur deras kommunikation sker. Jag har valt att göra kvalitativa intervjuer med både handledare ute på arbetsplatser och yrkeslärare på HR-programmet, eftersom jag då kan få så utförliga svar som möjligt och att de får chans att prata öppet om sina upplevelser och erfarenheter. I resultatdelen framkommer det att skolorna arbetar olika vid APU:n och att handledarna får olika underlag ifrån skolorna om hur de ska bedöma eleverna. Men det har skett förändringar och ytterligare förändringar kommer att ske då en bättre samverkan mellan skolorna i Västra Götaland är på gång. Handledarnas och lärarnas syn på kommunikationen vid APU skiljer sig också åt, då handledarna saknar en bättre kommunikation.

Det övergripande syftet är att studera hur pedagoger i förskola och skola samarbetar. För att mer specifikt ta reda på potentiella möjligheter för utveckling av samverkan fokuseras ett exempel: arbetsätt och innehåll avseende matematik. Den belyser vilka samarbetsformer pedagogerna använder och hur pedagogerna utformar arbetssättet/arbetsätten inom matematik med hänsyn tagen till information som delges vid samarbetet mellan förskola och förskoleklass. Intresset till det valda undersökningsområdet baseras på erfarenheter av att vissa barn inte ges möjlighet att utvecklas vidare utan arbetar med samma innehåll i flera år och ofta på samma sätt. Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på åtta intervjuer varav fyra med förskollärare i förskola och fyra med förskollärare i förskoleklass.Resultatet visar att det inte förekommer något samarbete inom matematik mellan förskola och förskoleklass.

Meningen med denna uppsats är att undersöka hur Reggio Emilias pedagogik och dess insatser korresponderar med inkludering i "en skola / förskola för alla"..

Syftet med studien är att kartlägga vilka möjligheter och hinder som finns med användningen av IKT i fråga om ordinlärningen för andraspråkselever. Uppsatsen belyser hur ordinlärningen kan stimuleras via IKT. I uppsatsen svarar vi på hypotesen, vilken är att andraspråkselever lättare lär sig ord via IKT än via traditionella läromedel. I interventionsstudien deltog 20 andraspråkselever i en årskurs tre i södra Sverige. Hälften av dessa elever ingick i kontrollgruppen och resterande elever ingick i interventionsgruppen. Interventionsgruppen fick öva ordinlärning via IKT medan kontrollgruppen fick öva ordinlärning via traditionellt läromedel.

Syftet med vår uppsats är att vi vill undersöka hur samarbetet mellan skola och museum fungerar. Som blivande lärare vill vi få mer kunskap om hur vi använder oss av museet som arena i vår undervisning på ett bra sätt. Vi frågar oss hur skola och museum samarbetar? Hur samarbetet leder till elevers historiemedvetande och vilka de eventuella hindren i samarbetet är? Vi presenterar och diskuterar tidigare forskning inom området. Några viktiga forskare som vi lyfter fram är Berit Ljung, Monica Cassel och Eilean Hooper-Greenhill.

SammanfattningBakgrund Sedan 2011 är det lag i Sverige på att det ska serveras näringsriktig skollunch i grundskolan. Rektorn bör se till att det finns förutsättningar för eleverna, till exempel tidpunkten för måltiden och trivseln i skolrestaurangen, så att de går och äter lunch. Faktorer som logistiken och ljudnivån i skolrestaurangen påverkar elevernas matlust. Denna studie kommer att utgå ifrån the Five Aspects Meal Model (FAMM), en pedagogisk modell som ser till måltidens helhet.Syfte Syftet med studien var att undersöka hur högstadieelever upplever restaurangmiljön på sin skola i en kommun i norra Sverige.Metod En pappers- och webbaserad enkätundersökning genomfördes på tre skolor i en kommun i norra Sverige. Enkäten bestod av 14 frågor och bearbetades och analyserades i IBM SPSSStatistics 20.ResultatAntal elever som deltog i studien var 254 stycken varav 137 killar och 117 tjejer.

Detta arbete handlar om mödrars motiv för det aktiva valet de gjorde då de valde grundskola till sina barn. Syftet var att få mer kunskap angående föräldrars och specifikt mödrars aktiva val. I undersökningen valdes inte några specifika skolor ut, utan undersökningen är gjord i sydöstra Skåne. Genom kvalitativa intervjuer har vi kunnat upptäcka föräldrars olika anledningar till valet av friskola eller kommunal skola. En slutsats som kan dras är att de flesta mödrar i undersökningen valde bort en skola. Alltså att de såg en chans att komma bort från det som inte fungerade.

The aim of this study was to examine the view that officials involved in youth unemployment have on the significance of collaboration between organizations working with unemployed youth. The study was based on nine qualitative interviews with officials from PES offices and from municipalities such as job coaches. The results were analyzed based on qualitative content analysis. The analysis led to two different themes: conditions and the individual. In the analysis two different theories were used, new institutionalism and Lipsky's theory about street-level bureaucrats.

  Sammanfattning I den här uppsatsen undersöker vi huruvida slöjdämnet har en språkutvecklande funktion hos elever som går i förberedelsegruppen och i så fall på vilket sätt. Undersökningen är gjord i form av en fallstudie över tre skolor och materialet är insamlat genom observationer, intervjuer och litteraturstudier. I uppsatsens inledning ger vi en kortfattad inblick i forskningen kring språkutveckling och slöjd, samt förklarar hur förberedelsegruppen fungerar. Vi förklarar även att vi har våra teoretiska utgångspunkter i Lev Vygotskij, Jim Cummins, Pauline Gibbons och Inger Gröning. Vi förklarar sedan vårt syfte, våra frågeställningar och den metod vi använt mer ingående och går sedan över till att redovisa våra resultat skola för skola. De skolor som vi har besökt ligger i södra Sverige och har organiserat sin slöjdundervisning för förberedelsegruppen på olika sätt. På den skola som vi kallar ?Skola 1? har förberedelsegruppen slöjd tillsammans, på ?Skola 2? har de istället slöjd två gånger i veckan; dels med förberedelsegruppen och dels i ordinarie klass.

Studiens syfte var att undersöka hur och i vilken omfattning som ett barnperspektiv tillämpas i vuxenpsykiatrisk verksamhet. Frågeställningarna var: Hur      uppmärksammas barn till vuxna med psykisk sjukdom inom vuxenpsykiatrin?Hur      uppfattar professionella sina möjligheter och begränsningar att uppmärksamma      barn till psykiskt sjuka föräldrar? Kvalitativa intervjuer genomfördes och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori användes för att beskriva hur barnperspektivet kan uppmärksammas på olika nivåer.Vi fann att barnperspektivet beaktades i form av samtal med patient om föräldraskapet och barnets situation samt enskilt med barnet. Detta är dock väldigt personberoende och inte styrt av rutiner på enheterna och skiljer sig mellan enheterna där psykosenheten träffar barn i större utsträckning. Enheterna erbjuder patientens barn gruppverksamhet hos socialtjänsten och här sker samverkan medan övrig samverkan är nästan obefintlig.

The aim of this university paper was to understand how eight former clients at Staple reformatory had experienced their stay there. The clients at Staple are young people between 13-20 years old, both boys and girls.The basic questions were: What picture do the clients have of the treatment they received?What has been, from their perspective, the most important during their stay? Do the clients think the time spent at Staple has helped them? And how do they describe their change, if there was any?We gathered the information from the youngsters with qualitative interviews based on a manual divided into covering different themesWe found that the time at Staple had been very positive for all the former clients that we interviewed. They described the relations with the staff at Staple as central for their rehabilitation. The most important task for the people that work there is to set a good example for the client, and to be role models.

En skola för alla är en plats där alla elever ska kunna känna sig trygga, sedda och hörda. Skolan har ett ansvar att arbeta jämställt samt att förebygga och motverka mobbning. Syftet med denna studie är att ta reda på om pedagoger anser att pojkar och flickor har olika uttrycksformer när det gäller mobbning.Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger från en skola i södra Sverige. Pedagogernas svar analyserades och kategoriserades efter frågeställningen. Undersökningen genomfördes ur ett genusperspektiv.Studien påvisar att det fanns förutfattade meningar om flickors och pojkars mobbning.

Syftet med undersökningen är att se hur och varför de estetiska uttrycksformerna används i förskoleklass och skola. Även pedagogernas syn på de estetiska uttrycksformernas roll i förskoleklass och skola undersöks. I undersökningen har åtta pedagoger intervjuats från fem olika skolor.Resultatet visar att pedagogerna överlag är positiva till att arbeta med de olika estetiska uttrycksformerna och ser möjligheter för eleverna att få vara delaktiga och kreativa i sin lärandeprocess. Resultatet visar även på att pedagogerna upplever att uttrycksformerna har en social och personlig inverkan på elevernas utveckling. Skillnader i arbetet med de estetiska uttrycksformerna som syntes berodde på olika faktorer som till exempel resurser, kollegers möjligheter till samarbete samt materiella orsaker..