Sammanfattning Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur pedagoger och förÀldrar upplever att samarbete och samverkan fungerar mellan förskola och förskoleklass vid övergÄngen mellan verksamheterna, samt hur pedagoger och förÀldrar upplever att barns tidigare erfarenheter och kunskaper tillvaratas i förskoleklassen. FrÄgestÀllningarna som vÄr studie har utgÄtt ifrÄn Àr: Hur upplever pedagoger och förÀldrar att övergÄngen mellan förskola och förskoleklass bör vara? Hur upplever pedagoger och förÀldrar att barns tidigare erfarenheter och kunskaper som de lÀrt sig i förskolan anvÀnds i förskoleklassen? Hur upplever pedagoger och förÀldrar att samverkan och samarbetet sker mellan förskola och förskoleklass? I tidigare forskning inom samma omrÄde har det framkommit att det under en lÀngre tidsperiod har gjorts försök att fÄ igÄng ett fungerade samarbete mellan instanserna. Det lyfts Àven fram i tidigare forskning att det Àr svÄrt att hitta generella lösningar för hur samarbetet och samverkan skall ske utan det beror mycket pÄ lokala villkor, som verksamheternas placering, schema och tid för planering. Studien har genomförts genom intervjuer med pedagoger som Àr verksamma i förskoleklass och pedagoger som arbetar med blivande förskoleklassbarn vid tvÄ tillfÀllen, vÄren och hösten 2013.

Denna uppsats berör Àmnet Estetisk kommunikation 1 och mer precist ett av kursens huvudmoment ? Aktiv samverkan mellan olika konstformer för framstÀllning av ett verk. Det framgÄr klart av det centrala innehÄllet för kursen att eleverna bland annat ska jobba med samverkan mellan olika konstformer. I studien har sju gymnasieskolor pÄ tvÄ orter i Norrland undersökts, bÄde friskolor och kommunala skolor. De metoder som anvÀnts för att samla in data i studien Àr frÄgeformulÀr och intervjuer.

I dagens samhÀlle finns det mÄnga ungdomar med utlÀndsk bakgrund vilket leder till att utlÀndska elever utgör en stor del av skolan, dÀrav begreppet en mÄngkulturell skola. Detta Àmne Àr aktuellt och för att kunna skapa oss en bild av hur elever och lÀrare kÀnner för mÄngkulturell skola, samverkan och gemenskap. Detta arbete ger Àven en inblick pÄ hur frÀmlingsfientlighet tar sig uttryck i skolan. För att genomföra detta arbete har en kvalitativ metod anvÀnts i form av intervjuer. 10 elever och 4 lÀrare har intervjuats som underlag för resultatet.

ABSTRAKT Fack, Jeanette & Linderum, Maria (2010). LÀsförstÄelseundervisning och samverkan ? att utmana det invanda (Reading comprehension teaching and interaction ? to challenge the inherent) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med detta arbete Àr att kartlÀgga hur lÀrare beskriver lÀsförstÄelseundervisning i Är 3. Ur en specialpedagogisk synvinkel vill vi kartlÀgga lÀrarnas uppfattningar om gynnsamma metoder för elever med svÄrigheter i lÀsförstÄelse samt hur lÀrare med specialpedagogisk kompetens och klasslÀrare samverkar kring lÀsförstÄelseundervisning. Undersökningen Àr kvalitativ och vi anvÀnder oss av halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med studien ?r att unders?ka v?rdnadshavares upplevelse av delaktighet och samverkan vid ?verg?ng mellan f?rskola och f?rskoleklass. Urvalet ?r v?rdnadshavare till barn i behov av s?rskilt st?d. Forskningsfr?gor i studien handlar om att unders?ka v?rdnadshavares upple velser av f?rh?llningss?tt, bem?tande samt kommunikation vid ?verg?ng.

Syftet med detta arbete har varit att fÄ en inblick i hur en samverkan mellan hem och skola kan fungera samt hur man som lÀrare kan bemöta förÀldrar i olika sorters samtal. FrÄgestÀllningar som legat till grund för arbetet Àr följande: - Hur och i vilket syfte samverkar lÀrare med hemmet?- Hur kan samarbetet med hemmet pÄverka klasrumssituationen?- Hur kan man som lÀrare nÄ fram till alla förÀldrar? - Vad bör man som lÀrare tÀnka pÄ i olika sorters samtal med förÀldrarna? Genom litteraurstudier har jag utökat mina kunskaper pÄ omrÄdet och genom en undersökning i form av intervjuer har jag fÄtt en inblick i hur lÀrare kan se pÄ familjesamverkan i skolan. Undersökningarna visade att lÀrare samarbetar med hemmet dels i syfte att informera om klassrumsverksamheten, dels för att skapa en god kontakt mellan hem och skola. I kontakten med hemmet var lÀrarnas attityd ödmjuk och deras instÀllning var att förÀldrarna kunde ses som en tillgÄng för att skapa en trygghet för eleverna i skolan.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur förÀldrar med barn i förskoleklassen serpÄ samverkan. Detta ÄskÄdliggörs utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar som inriktar sig pÄ vilkaförvÀntningar och upplevelser förskoleklassförÀldrar har pÄ pedagogerna och vilkaförvÀntningar som stÀlls pÄ dem. För att undersöka dessa frÄgor gjordes enenkÀtundersökning som delades ut till förÀldrar i sex olika förskoleklasser.Studienbaseras pÄ de 17 besvarade enkÀter som skickades in. Datamaterialet analyseras ochkategoriseras utifrÄn informanternas upplevelser, förvÀntingar och syn pÄ samverkan.Resultatet visade att informanterna ansÄg att samverkan mellan pedagoger och förÀldrarvar viktigt. Informanterna framhÄller att de deltagit i olika samvekansformer.

I vÄrt examensarbete valde vi att göra en studie över barn och elevers samt pedagogers uppfattning av fysisk aktivitet i skolverksamheten. Vi ville Àven göra en jÀmförelse mellan förskola och skola för att se om uppfattningen, nÀr det gÀller den fysiska aktiviteten, skiljer sig Ät mellan de olika Äldrarna. Vi har anvÀnt oss av observationer och enkÀter i förskolegrupp med barn i Äldern 3-5 Är och i skolan hos klass 4 samt intervjuer med de yngre barnen i förskolan och med pedagoger i bÄde förskola och skola. VÄrt huvudresultat visade att det finns skillnader mellan förskola och skola gÀllande barnens egen uppfattning om rörelse. Detta gÀller Àven pedagogernas uppfattning om den fysiska aktiviteten i verksamheten. Den fysiska aktiviteten i förskola/skola finns Àven om den inte alltid Àr organiserad men det skulle behövas mer rörelseaktiviteter under den bÀsta delen av dygnet, den tiden dÄ barnen Àr som piggast, alltsÄ de timmar som barnen Àr i skolverksamhet..

Syfte och FrÄgestÀllningar: Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur samverkan fungerar i ett mÄngkulturellt fritidshem. Det som gjorde mig mest intresserad av omrÄdet var att förstÄ om och varför det finns svÄrigheter med förÀldrasamverkan och hur pedagoger och förÀldrar gÄr till vÀga för att stÀrka samverkan. Tidigare forskning: Undersökningar som gjorts kring förÀldrasamverkan i skolan angÄende förÀldrars och pedagogers attityder kring skolan och skolans samverkan. Metod: Jag har valt att anvÀnda mig av kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat tre pedagoger och tre förÀldrar pÄ ett fritidshem. Resultat: Undersökningen visar att förÀldrarna inte har tillrÀckligt med tid för förÀldrasamverkan samtidigt som de anser att barnen och deras framtid Àr förÀldrarnas första prioritering. Pedagogerna har förstÄelse för förÀldrarna och försöker stÀrka den dagliga tamburkontakten tillsammans med förÀldrarna för att gynna samarbetet..

Rapportens syfte Àr dels att göra en samlad beskrivning och en kritisk granskning av tvÄ hÀlsoprojekt som baseras pÄ samverkan mellan olika aktörer, dels att undersöka den valda projektformens möjligheter för ett hÀlsofrÀmjande arbete. Projektet HÀlsoarbete i samverkan bygger pÄ samverkan mellan olika aktörer i en kommun, frÄn förskola till nÀringsliv, och projektet Idrott och folkhÀlsa mellan idrottsrörelsen och flera landsting.Projekten har bedrivits under relativt lÄng tid och dÀrför Àr det empiriska materialet i form av skriftligt material, som bl.a. prospekt, projektplaner, protokoll, utvÀrderingar och utbildningsmaterial, omfattande. Utöver detta har intervjuer gjorts. Dessutom har jag som utvÀrderare ocksÄ haft en delvis operativ roll i projekten som givit en god kÀnnedom.Analysen visar att hÀlsoprojekten bedrivit en betydande verksamhet som nÄtt mÄnga, inte minst barn och ungdomar.

VÄrt syfte med denna kandidatuppsats Àr att undersöka hur socialtjÀnsten och psykiatrin resonerar kring samverkan dem emellan. Vi har undersökt samarbetet mellan olika socialtjÀnstkontor i Göteborg och Psykiatri Sahlgrenskas Psykosmottagningar, som innefattar bÄde öppen och slutenvÄrd, kring personer med psykiska funktionshinder/psykisk sjukdom som Àr i behov av stöd och insatser frÄn bÄda huvudmÀnnen. För att undersöka ovanstÄende formulerade vi tre frÄgestÀllningar som belyser vad psykiatrihandlÀggarna inom socialtjÀnsten kontra kuratorerna inom psykiatrin tycker Àr god respektive dÄlig samverkan, vad de anser att det finns för eventuella hinder/svÄrigheter i samverkan dem emellan samt vad det mÄste finnas för förutsÀttningar/möjligheter för en god samverkan dem emellan. Vi studerar Àven faktorer inom verksamheterna som pÄverkar och styr samverkan.Det empiriska materialet bygger pÄ enskilda kvalitativa intervjuer med tre kuratorer frÄn psykiatrin och tre psykiatrihandlÀggare frÄn socialtjÀnsten, dÀr samtliga har erfarenhet av att arbeta med psykossjukdomar. Intervjupersonerna valdes utifrÄn ettmÄlinriktat urval.

I takt med att den offentliga vÀlfÀrden fÄtt snÀvare ekonomiska ramar har de idéburna organisationerna fÄtt en större roll inom socialt arbete. Utvecklingen har skett pÄ sÄvÀl europeisk som nationell nivÄ och uppmÀrksammats av bÄde EU och den svenska regeringen. FrÄn EU: s sida har olika ÄtgÀrder tagits för att stÀrka den sociala ekonomin stÀllning. Den svenska regeringen har ocksÄ tagit flera steg i samma riktning. Under 2008 har regeringen trÀffat en överenskommelse med de idéburna föreningarna som Àr verksamma inom socialt arbete och Sveriges Kommuner och Landsting. Eftersom samverkan kring socialt arbete sker pÄ det lokala planet, har studiens syfte varit att försöka identifiera olika faktorer som bidrar till eller hindrar utvecklingen av den.

AbstraktFör att anvÀnda vÄrdresurserna pÄ ett sÄ effektivt sÀtt som möjligt Àr samarbete mellan olika aktörer viktigt. SÀrskilt viktigt blev det i glesbygdsomrÄden dÀr befolkningsunderlaget Àr lÄgt och offentlig serviceverksamhet skulle bedrivas. För att kunna ge detta till befolkningen behövdes samverkan mellan olika aktörer. I NÀrvÄrd Frostviken bedrevs verksamheten med en samverkan mellan kommun och landsting. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskornas uppfattning/upplevelse av en organisationsmodell dÀr kommun, sjukvÄrd och ambulans Àr integrerad.

Forskning visar att personer med samtidig missbruks- och psykisk problematik Àr hÄrt utsatta, eftersom det finns stora svÄrigheter med att upptÀcka, behandla och samverka kring problematiken. Arbetet Àr i Sverige idag generellt uppdelat mellan organisationerna kommun och landsting. De tvÄ organisationerna delar ansvaret och uppmanas dÀrför att samverka. Syftet med examensarbetet Àr att förstÄ socialtjÀnstens och psykiatrins arbete med och samverkan kring personer med samtidig missbruks- och psykisk problematik. För att nÄ syftet har en kvalitativ metod anvÀnts i form av intervjuer med yrkesverksamma.

Denna uppsats behandlar kommunal samverkan. En kommunal verksamhet, rÀddningstjÀnsten, har valts för att undersöka om statistiskt gÄr att faststÀlla om samverkan mellan kommuner pÄverkar kostnaden och kvalitén i verksamheten. Genom att definiera och analysera kostnads och kvalitetsvariabler för rÀddningstjÀnsten undersöks om det finns skillnader mellan tre olika sÀtt att organisera den kommunala rÀddningstjÀnsten. De tre organisationsformerna speglar tre sÀtt att förhÄlla sig till samverkan. Den första gruppen av kommuner Àr de som valt ett offentligtrÀttsligt samarbete sÄsom kommunalförbund eller gemensam nÀmnd.