Purpose of this study is to investigate whether BBIC had an effect on the interaction between social services and schools. To find this out, a comparative study carried out between two municipalities in southern Sweden who has worked with the BBIC system different lengths of time. The empirical data is based on six qualitative interviews with heads of unit in social services, principals in secondary schools, and social workers who work with children- and youth investigations. The theoretical framework consists of Bronfenbrenners Ecology model, systems theory as organizational theory and the theory of autopoiesis, and Danermark model of collaboration. The results of the survey show that respondents do not find that their inter-organizational collaboration has been significantly affected by the implementation of BBIC, but that BBIC provides a good basis for collaboration due to the logic and structure of the system..

Vest, H. (2012).Möjligheter och hinder för samverkan inom offentlig sektor. Uppsats i pedagogik pÄ kandidatnivÄ. Högskolan i GÀvle, Akademin för utbildning och ekonomi.Denna undersökning syftar till att belysa upplevda möjligheter och hinder för samverkan, i arbetet med ungdomar rörande alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT). Studiesubjekten utgörs av 14 anstÀllda pÄ en kommun i södra Norrland.

Studien undersöker relationen mellan skolpersonal och förÀldrar. Syftet med studien har varit att undersöka ifall relationen har Àndrats de senaste Ären och pÄ vilket sÀtt. Detta har sedan kopplats mot medborgarnas förÀndrade roll i vÀlfÀrdsstaten. .

Fokus i den hÀr uppsatsen ligger pÄ samverkan mellan tre offentliga utvecklingsaktörer i SkÄne; Region SkÄne, LÀnsstyrelsen SkÄne och kommunerna. En god samverkan dessa aktörer emellan anses generellt vara viktigt, och nÄgot av en grundlÀggande aspekt, för att den hÄllbara stadsutvecklingen i SkÄne ska ledas i rÀtt riktning. Det teoretiska ramverk som anvÀnds i uppsatsen mÄlar upp en bild av hur samverkansprocesser kan te sig i verkligheten, samt belyser hur problem och utmaningar kan tacklas. Ramverket bestÄr av frÀmst governance och collaborative planning ? tvÄ teorier som Àr relevanta för bÄde samverkan och hÄllbar stadsutveckling.

I regeringens budgetproposition för 2011, erhöll Försvarsmakten uppgiften att införa fyra MilitÀrregioner i Sverige med underliggande regionala staber. ?Regeringen bedömer att skapandet av de regionala staberna innebÀr att Försvarsmaktens förmÄga att samverka med och lÀmna stöd till andra myndigheter förbÀttras.? (PROP 2010/11:1 s.33).Syftet med den hÀr studien Àr att studera hur personer med nyckelpositioner inom de bÄda myndigheterna (LÀnsstyrelse och Försvarsmakten) tÀnker kring införandet av MilitÀrregioner och dess förutsÀttningar för utveckling av samverkan mellan det civila och militÀra samhÀllet.Resultatet pÄvisar att informanterna Àr relativt överens om att samverkan ska utvecklas och hur det bör ske med ett fokus pÄ gemensam planlÀggning, utbildning, övningar samt nÀtverksskapande och utarbetande av gemensamma mÄl innan nÄgot hÀnder. MÄlsÀttningen Àr att klara av att hantera oförutsedda hÀndelser som olyckor och naturkatastrofer nÀr de vÀl kommer. Informanterna anser Àven att nÀrheten, i sÄvÀl tid som rum, Àr avgörande för planlÀggning och den slutliga insatsens resultat..

Uppsatsen syftar till att studera Barnahus som verksamhet genom samverkan och den organisationsförÀndring som verksamheten innebÀr samt om yrkesrollen och yrkesidentiteten pÄverkas av detta. Vidare vill vi studera hur relationen till de utsatta barnen upplevs genom samverkan inom Barnahus. Studien har en kvalitativ ansats och Àr baserad pÄ elva stycken semistrukturerade intervjuer med representanter frÄn polis, Äklagare, socialsekreterare, psykolog, kurator samt samordnare frÄn tvÄ Barnahus. Resultatet visade pÄ att informanterna upplevde att deras yrkesroll stÀrktes genom förvÀntningar frÄn de andra myndigheterna. De gav Àven uttryck för att samverkan har gett dem en djupare förstÄelse för andra myndigheters uppdrag och arbetsuppgifter.

De flesta av Sveriges kommuner har sedan lÀnge sökt samverkan med nÀrliggande kommuner för att uppnÄ kostnadsbesparingar och effektivisering. Ett av de omrÄden som kommunerna söker samverkan kring Àr IT. Genom ett gemensamt förvaltningsnÀt, delad Internetuppkoppling och samkörning av informationssystem finns en förhoppning om att uppnÄ effektivisering och kostnadsbesparingar.Vi har i denna uppsats genomfört vad som kan liknas vid tvÄ fallstudier. De tvÄ fallen bestÄr av tvÄ kommunkluster. Det första kommunklustret bestÄr av tre kommuner; Köping, Kungsör och Arboga.

Samverkan i Kronobergs lÀn bedrivs mellan försÀkringskassa och arbetsförmedling. Verksamheten innebÀr arbetslivsinriktad rehabilitering för individer. Under 2007 presenterade lÀnet ett mycket gott resultat för verksamheten och lÄg i topp jÀmfört med övriga lÀn. DÀrav finns intresse att studera verksamheten. Studiens syfte Àr att beskriva det samverkansarbete som sker mellan myndigheterna i verksamheten Samverkan och att generera hypoteser som kan förklara de goda resultatsiffror Kronobergs lÀn har presterat.

Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka ett specifikt samverkansprojekt mellan psykiatri och socialtjÀnst som riktar sig mot psykiskt störda missbrukare. Inriktningen har varit att granska huruvida de bÄda huvudmÀnnen har en gemensam syn pÄ verksamheten samt hur projektet fungerar i praktiken. Detta har gjorts i form av kvalitativa forskningsintervjuer med tvÄ representanter frÄn respektive huvudman. En modell för samverkan, samverkans hexagon, har legat till grund för intervjuguidens utformande och dÀrefter tematiserades resultaten med avsikt att svara pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Resultaten analyserades och tolkades utifrÄn tidigare forskning samt de hinder och förutsÀttningar för samverkan som har presenterats under teoretiska utgÄngspunkter.

Syftet med studien har varit att utifrÄn ett brukarperspektiv belysa hur multibehovsfamiljer uppfattar samhÀllets insatser. Studien har genomförts utifrÄn en kvalitativ ansats, genom sex semistrukturerade intervjuer med förÀldrar till barn med mÄnga behov. Resultatet visar att det finns ett antal kÀnnetecken pÄ en brukarvÀnlig samverkan, och att alla inblandade drar Ät samma hÄll Àr ett kÀnnetecken. Att familjen vill vara delaktig, kÀnna sig lyssnad pÄ och ha nÄgon att lita pÄ Àr nÄgra andra kÀnnetecken. Vidare föredrar familjen ett rakt bemötande med gemensam planering och att hÀnsyn tas till hela familjens situation.

Den hÀr studien syftar till att undersöka hur ?en skola för alla? kan se ut i praktiken och hur verksamma lÀrare arbetar för att inkludera/integrera alla elever med fokus pÄ elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Insamlad data har gjorts med hjÀlp av samtalsintervjuer med nio stycken pedagoger med blandade yrkesroller; rektorer, lÀrare och speciallÀrare. Materialet har sedan sammanfattats och analyserats utifrÄn de teoretiska perspektiven inkluderande integrering, segregerad integrering och psykosocialt perspektiv. Resultatet har visat att pedagoger mÄste vara beredda att möta alla individer och att deras förutsÀttningar kan se mycket olika ut.

Bakgrunden till valet av Àmne har haft att göra med att jag tror att attityderna till samverkan och samarbete har stor och avgörande roll för förnyelsen av och initiativtagandet till skolans utveckling.Mitt syfte och min frÄgestÀllning har varit att belysa attityder, mellan pedagoger för barn i 6-ÄrsÄldern till 12-ÄrsÄldern, till samverkan och samarbete och genom analyser av svaren fÄ ett dokumenterat attitydkompendium. Detta skulle dÄ kunna vara grunden för att skapa bra förutsÀttningar för samverkanslösningar i skolans vÀrld. Dessutom har det ocksÄ varit intressant att se vilka möjliga samverkanskonstellationer det finns samt att se vilka som fungerar bÀttre och vilka som fungerar sÀmre. Som metod har jag anvÀnt mig av en enkÀt som delats ut till förskollÀrare, fritidspedagoger och lÀrare pÄ fyra olika skolor.DÄ jag endast fÄtt tillbaka 1/5 av svaren frÄn undersökningsgruppen sÄ har jag inte kunnat besvara min huvudfrÄga om attityder bland pedagoger. DÀremot har jag ur ett socialpsykologiskt perspektiv kunnat göra antaganden och dÀrigenom konstatera eventuella och tÀnkbara orsaker som pÄverkar olika attityder.

Det Àr en spÀnnande tid vi lever i dÀr samverkan antas vara strategin för att lösa problem med klimathot, hÀlsopolitik och hÄllbar samhÀllsutveckling. I samverkansplattformen SamhÀllskontraktet samarbetar VÀsterÄs stad, Eskilstuna kommun och MÀlardalens högskola för att bidra till en regional utveckling.  Den hÀr fallstudien har fokuserat pÄ styrgruppen för HÄllbar samhÀllsutveckling i SamhÀllskontraktet utifrÄn teoribildning om nÀtverksstyrning. Syftet med uppsatsen har varit att bidra till en ökad kÀnnedom och förstÄelse för hur aktörer samverkar kring komplexa samhÀllsproblem.Resultaten frÄn fallstudien visar pÄ - i linje med teoribildningen kring nÀtverksstyrning ? om politikens förÀndrade roll. Konkret innebÀr detta att det Àr inom ramen för samverkan som policyproblem prioriteras och avgrÀnsas.

Bakgrund: LĂ€kare och distriktssköterskor har ett gemensamt ansvar att skapa en god samverkan med varandra. En god relation mellan sjuksköterska och lĂ€kare förbĂ€ttrar patientsĂ€kerheten och kvaliteten pĂ„ vĂ„rden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av samverkan med lĂ€kare pĂ„ hĂ€lsocentral i samband med telefonrĂ„dgivning. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Åtta distriktssköterskor med varierande erfarenhet av telefonrĂ„dgivning pĂ„ fyra olika hĂ€lsocentraler intervjuades med hjĂ€lp av en semistrukturerad intervjuguide.

Vi har undersökt hur förskollÀrare och grundskollÀrare förhÄller sig till förskolans och grundskolans styrdokuments krav gÀllande samarbete och samverkan mellan hem och skola. I styrdokumenten stÄr det att pedagogerna i skolorna ska samarbeta med förÀldrarna och vi undrade vilket förhÄllningssÀtt pedagogerna hade om det och om det fanns skillnader, vilka det i sÄ fall var mellan skolorna. För att ta reda pÄ det gjorde vi en kvalitativ studie dÀr vi intervjuade tre förskollÀrare och tre grundskollÀrare. Det framkom att bÄde för- och grundskollÀrarna samarbetade med förÀldrarna men pÄ olika sÀtt. För förskollÀrarna lÄg vikten pÄ att utveckla en öppen, tillitsfull, Àrlig och nÀra relation med förÀldrarna dÀr dörren var öppen för förÀldrarna att ha inflytande över verksamheten.