Fritidshemmet har i uppdrag att komplettera skolan, men vad det innebÀr och pÄ vilka sÀtt det ska ske finns inte tydligt utstakat. Studiens syfte Àr dÀrför att bidra med fördjupad kunskap om vad fritidshemmets kompletteringsuppdrag innebÀr, genom kvalitativa intervjuer med rektorer och fritidspedagoger. Studien tar sin utgÄngspunkt i de motiv som finns till samverkan mellan skola och fritidshem, samt jÀmför sina resultat med tidigare forskning kring fritidshemmets kompletteringsuppdrag. Det visar sig att fritidshemmets förmÄga att bidra med en helhetssyn pÄ barnen Àr framtrÀdande bÄde nu och i tidigare forskning. FrÄn att fritidshemmets kompletteringsuppdrag tidigare har handlat om framförallt praktiska aktiviteter menar man idag att fritidshemmets perspektiv ska genomsyra skolan mer.

Encouragement to develope an individual pictorial and figuratve language in combination with theoretical learning simplifies the process of learning.

Forskning inom missbrukarvÄrden visar att eftervÄrden har en avgörande betydelse för klienten i ett behandlingssammanhang. Studiens syfte var att belysa hur professionellt yrkesverksamma inom socialtjÀnsten och pÄ behandlingshem sÄg pÄ betydelsen av eftervÄrd, samverkan och helhetssyn för ett positivt behandlingsresultat. Vi utgick frÄn frÄgor kring vad intervjupersonerna ansÄg som betydelsefulla eftervÄrdsinsatser samt samverkan och helhetssynens betydelse i eftervÄrden. Vi anvÀnde oss av en halvstrukturerad kvalitativ intervju med en hermeneutisk ansats. Resultatet visade enhÀlligt pÄ att eftervÄrdsinsatserna var viktiga för att bibehÄlla ett positivt behandlingsresultat och att en tidig och lÄngsiktig behandlingsplanering hade betydelse.

Denna uppsats utgörs av en fallstudie av samverkan för vÄldsutsatta kvinnor i Botkyrka kommun. Samverkan Àr en relativt ny arbetsform som vÀxt fram ur en mÀngd olika förÀndringar hos den svenska vÀlfÀrdsstaten. I denna uppsats berörs bland annat decentraliseringen, hetereogeniseringen och diversifieringen av densamma samtidigt som krav pÄ effektivitet i samband med ekonomiska nedskÀrningar gör sig gÀllande, men ocksÄ att ett könsmaktkritiskt perspektiv pÄ vÄld i nÀra relation öppnat upp för nya arbetsformer. Syftet med föreliggande uppsats var att studera samverkan i Botkyrka kommun inom omrÄdet för vÄldsutsatta kvinnor och dÀrigenom utvÀrdera denna arbetsform som ÄtgÀrd för sociala problem. Detta undersöktes genom fyra frÄgestÀllningar: varför samverkan har vuxit fram som ÄtgÀrd, hur samverkan har genomförts i Botkyrka kommun, vad man har gjort i Botkyrka, samt hur resultatet av samverkan upplevs i förhÄllande till de mÄl man satt upp för samverkan i Botkyrka kommun.

Syftet med denna uppsats var att utreda gÀllande rÀtt kring samverkan mellan myndigheter i och utanför rÀttsvÀsendet nÀr det gÀller brottsofferfrÄgor. Metoden vi har anvÀnt oss av Àr traditionell juridisk metod, med studier av aktuell lagstiftning, förarbeten samt doktrin. Vi har Àven deltagit i seminarium angÄende stöd till unga brottsoffer samt genomfört informationssökning via Internet. Uppsatsen behandlar vilka myndigheter och organisationer som en brottsdrabbad kan komma i kontakt med. Vi beskriver socialtjÀnstens ansvar för brottsoffer och vilka problem som kan uppstÄ vid eventuella insatser för brottsoffer.

Uppsatsens syfte har varit att utreda vilka sekretessbestÀmmelser som stÄr i centrum vid samverkan mellan polismyndighet och socialtjÀnst. Den nya sekretesslagstiftningen Àr gjord för att vara lÀttförstÄdd och lÀttillgÀnglig, dock följer det inte alltid i praktiken. Denna uppsats ska dÀrför redogöra för vilka lagrum som kan komma att aktualiseras mellan dessa tvÄ myndigheter och vidare beskriva hur och nÀr sekretessbestÀmmelser ska gÀlla eller inte. Det Àr viktigt att en sekretesslagstiftning som behandlar nÀr allmÀnna handlingar inte lÀngre ska vara offentliga Àr tydlig och följer samhÀllsutvecklingen..

Denna C-uppsats Àr skriven vid Avdelningen för Ekonomistyrning, LuleÄ tekniska universitet. NÀtverk som fenomen har slagit igenom pÄ olika plan i samhÀllet och en specifik typ av nÀtverk Àr strategiska multilaterala SME- nÀtverk. Dessa nÀtverk bestÄr av smÄ och medelstora företag som tillsammans försöker nÄ gemensamma mÄl för att pÄ sÄ sÀtt öka sin konkurrenskraft. Företagen i nÀtverken kan ses göra sociala utbyten nÀr de gÄr samman för att delge varandra kunskap, resurser och tid. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur samverkan kan se ut i strategiska multilaterala SME- nÀtverk samt utifrÄn utbytesteorin identifiera ett urval av faktorer som kan förklara graden av samverkan och en förÀndrad attityd till samverkan i dessa.

Totalförsvarstes forskningsinstitut, FOI, och Riksrevisionen har i flera rapporter beskrivit Försvarsmaktens roll i det svenska krishanteringssystemet som otydlig. Uppsatsen syfte Àr att undersöka vilka dokument som styr Försvarsmakten dÄ CBRN-hÀndelser intrÀffar i det svenska samhÀllet samt hur dessa dokument pÄverkar den civil-militÀra samverkan. Dokumenten har analyserats utifrÄn en teori om organisationers grÀnser och anknutits till en verklig CBRN-hÀndelse (branden i Halmstads hamn hösten 2012). Genom analysen har slutsats dragits att teorin om organisationers grÀnser kan anvÀndas för analys av civil-militÀr samverkan vid krishantering i allmÀnhet. Specifika hÀndelser som inkluderar CBRN bör ses som del av en helhet och inte som ett enskilt fall.

Denna uppsats Àr en fallstudie som undersöker samverkan för civilt försvar inom typfallet MilitÀrregion syd (MR S). Uppsatsen bygger pÄ semi-strukturerade intervjuer med fem lÀnsstyrelser inom i MR S samt med tvÄ representanter frÄn MR S. Materialet har kategoriserats utifrÄn en analysmodell skapad utifrÄn Emerson et als teoretiska ramverk Collaborative Governance. Ramverket lyfter fram viktiga förutsÀttningar för samverkan och visar pÄ beroenden mellan dessa förutsÀttningar. FörutsÀttningar anvÀnds för att kategorisera och jÀmföra svaren frÄn lÀnsstyrelserna och MR S samt för att undersöka hur vÀl dessa förutsÀttningar uppfylls och om de har samma syn pÄ förutsÀttningarna.

Det övergripande syftet med undersökningen Àr att studera hur lÀrare och skola pÄ estetiska programmet bild och formgivning förbereder elever för fortsatta studier och arbete inom olika estetiska verksamheter. Vilken kontakt fÄr eleverna med högre studier och arbetsliv samt hur uppfattar eleverna utbildningens strÀvan till denna förberedelse för framtiden? Jag söker ocksÄ svar pÄ frÄgan om det finns ett behov av mer samverkan mellan lÀrare och studie- och yrkesvÀgledare i strukturerad form pÄ estetiska programmet bild och formgivning.Undersökningen Àr gjord genom intervju via mail av 13 lÀrare frÄn olika skolor ute i landet, fyra studie- och yrkesvÀgledare samt 12 elever som gÄr/har gÄtt pÄ programmet.Resultatet pekar pÄ att arbetet kring studie- och yrkesorientering pÄ estetiska programmet i bild och formgivning skiljer sig stort mellan skolor beroende pÄ profilformer av utbildningen. Undersökningen visar att yrkesorientering och kontakt med samhÀllsliv till stor del Àr beroende av den enskilda lÀrarens och de nÀrmaste kollegornas förstÄelse och insikt i omrÄdets betydelse. Det finns behov av mer kontakt och samverkan pÄ skolorna för studie- och yrkesorientering och detta Àr beroende av mer resurser i form av tid och stöd frÄn ledning och frÄn högre poliska system.

ÖvergĂ„ngen mellan gymnasiesĂ€rskolan och arbetslivet Ă€r det undersökningsproblem som fokuseras i denna studie. Syftet Ă€r att studera olika aktörers uppfattningar om samverkan mellan skola och arbetsliv. Skolan, StudievĂ€gledare, Kommunen, Arbetsförmedlingen och FörsĂ€kringskassan har alla del i denna process. Hur samverkar man kring elever som gĂ„r ut gymnasiesĂ€rskolans nationella program för att möjliggöra att de kan nĂ„, fĂ„ och behĂ„lla ett arbete?För att analysera det empiriska materialet har anvĂ€nts Nirjes normaliseringsprincip och Antonssons studie om stödets betydelse i allmĂ€nhet och metoden supported employment i synnerhet.Jag har valt en fenomenografisk orienterad studie med mĂ„lsĂ€ttningen att fĂ„ en förstĂ„else för hur skolan och de olika aktörerna tolkar sitt uppdrag ? att förbereda och möjliggöra för eleverna att fĂ„ ett arbete.

Den hÀr undersökningen av en grupp andrasprÄkselever i gymnasieskolan försöker lyfta fram, skapa förstÄelse för och beskriva villkor för framgÄng i skolan hos andrasprÄkselever. De centrala frÄgorna kretsar kring sprÄkliga förutsÀttningar för lÀrande, behovet av stöd i sprÄk- och kunskapsutveckling, sjÀlvstÀndighet, inflytande och ansvar. Denna kvalitativa undersökning bygger dels pÄ en enkÀtundersökning och dels pÄ öppna, halvstrukturerade intervjuer i samtalsform. Inledningsvis deltog 21 andrasprÄkselever i enkÀtundersökningen. FrÄgestÀllningarna handlade om möjligheter och hinder för lÀrande, eget ansvar för studier, stödet hos lÀraren och samverkan mellan lÀrare.

Denna uppsats handlar om LÀskommittéer som Àr ett initiativ vars syfte Àr att utveckla elevers inflytande över den repertoar som Riksteatern och lÀnsteatrar arrangerar i Sverige. I förlÀngningen syftar det till att utveckla en lÄngsiktig, hÄllbar modell för ökat elevinflytande över den scenkonst som produceras för barn och unga i landet, vilket i sin tur ska bidra till att öka barn och ungdomars sjÀlvstÀndighet, sjÀlvkÀnsla, inflytande och delaktighet. De empiriska studierna har utförts genom observationer samt spontansamtal med sÄvÀl barn som teaterpersonal och pedagoger i skolan. UtgÄngspunkten för uppsatsen har legat i barnkonventionens artiklar, 3, 12 och 31 dÀr barnets rÀtt till kultur formuleras. En ram för undersökningen Àr Roger Harts syn pÄ barns delaktighet under demokratiska former.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar den aktuella situationen rörande samverkan och ansvar inom sÄvÀl grundskolan som fritidshemmet. Tanken med studien var Àven att belysa deras Äsikter och medvetenhet kring fritidshemmets integrering i skolan och det nya kravet pÄ lÀrarlegitimation. Studien har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod och med kvalitativ intervju som verktyg. I resultatet visar respondenterna en generellt god insikt kring ansvar och samverkan. Samtliga upplever en god samverkan lokalt men tror att situationen ser annorlunda ut nationellt.

Denna uppsats berör utbildning, kunskap och lÀrande dÀr syftet Àr att utveckla förstÄelse för samverkan mellan utbildningsvÀsende och arbetsliv. SkÀlet till den valda inriktningen baserades pÄ förÀndringen av samhÀllet dÀr bland annat bristande balans mellan utbud pÄ utbildningar och efterfrÄgan pÄ arbetsmarknaden inneburit svÄrigheter att gÄ frÄn studier till arbete. Till grund lÄg Àven synen pÄ teoretisk och praktisk kunskap, vilken prÀglar samhÀllet. Den teoretiska grunden i uppsatsen baserades dÀrför pÄ teorier kring utbildning, kunskap och lÀrande. Uppsatsen hade en hermeneutisk ansats dÀr förstÄelse för samverkan lÄg till grund.