Bakgrund: Barn som upplevt flykt m?ter komplexa psykologiska, fysiska och sociala utmaningar. Flyktingbarn utg?r en s?rskilt s?rbar grupp, d?r sjuksk?terskan har en avg?rande roll i att ge v?rd som fr?mjar trygghet, tillit och v?lbefinnande. Sjuksk?terskan har ett ansvar att bedriva personcentrerad v?rd.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur konflikter uppstÄr och förebyggs pÄ arbetsplatsen. Jag finner Àmnet konflikt och hur man hanterar och förebygger konflikter pÄ arbetsplatsen som relevant eftersom det Àr nÄgot som jag personligen stött pÄ mer Àn en gÄng pÄ olika arbetsplatser. Mitt arbete som blivande personalvetare innefattar arbetet att vÀgleda och frÀmja en samverkan mellan personalen i organisationer. Detta arbete presenteras som en litteraturstudie dÀr tidigare forskning och teori avhandlas och diskuteras. Datainsamling har genomförts med hjÀlp av litteratur och relevanta artiklar som behandlar detta ÀmnesomrÄde.

AbstractMatchmaking on an organisational level? about co-operation between municipal introduction-units and voluntary organisationsEssay in Political Science D, by Rebecka Johansson, spring 2006The aim of this study is to examine co-operation between municipal introduction-units, which work to integrate newly arrived immigrants and refuges, and voluntary organisations in Sweden. The essay is a comparative case study which examines three local authorities and the main questions are;- Do voluntary organisations constitute a functioning co-operation partner to the municipal introduction-units? Are there conditions for future co-operation?The answer to the questions is that there are no, or rarely any, co-operation between voluntary organisations and municipal introduction-units. It is difficult to judge whether there are conditions for future co-operation.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur socialsekreterare vid socialkontoren i Göteborgs Stad uppfattar och förstÄr Socialjourens arbete, med utgÄngspunkt frÄn barnavÄrdsÀrenden som varit föremÄl för insats pÄ Socialjouren. FrÄgestÀllningarna innefattar hur socialsekreterarna uppfattar Socialjourens bedömningar, vilka konsekvenser Socialjourens insatser kan fÄ för socialsekreterarna i den fortsatta handlÀggningen samt vilken betydelse Socialjourens insats kan ha för socialsekreterarnas fortsatta relation med klienten. Studien Àr genomförd med hjÀlp av en kvalitativ metod dÀr fem kvalitativa intervjuer genomförts med totalt sju informanter. Alla informanter jobbar vid studiens genomförande pÄ en barn- och familjeenhet pÄ nÄgot av socialkontoren i Göteborg. Resultaten i studien visade att socialkontoren var nöjda med Socialjourens bedömningar och de uppfattade inte att Socialjourens insatser nÀr det gÀller barnavÄrdsÀrenden har nÄgra lÄngsiktiga konsekvenser, vare sig för den fortsatta handlÀggningen eller för den fortsatta relationen med klienterna.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av ÄtgÀrder som anvÀnds för att personer med schizofreni ska kunna förbÀttra och bibehÄlla aktivitetsförmÄga och/eller kompensera för aktivitetsnedsÀttningar. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod och intervjuer av sex yrkesverksamma arbetsterapeuter inom kommun och landsting i norra Sverige genomfördes. Arbetsterapeuternas erfarenheter analyserades och resulterade i 4 kategorier, dessa var: ?Utredning och behandling krÀver samverkan och resurser?, ?InlÀrning och problemlösning Àr utmanande och komplext?, ? Resonemang och reflektion kring aktivitet Àr nödvÀndigt?, ?TrÀning och anpassning möjliggör aktiviteter i vardagen?. Sammanfattningsvis visar denna studie komplexiteten och utmaningen kring arbetsterapeuternas erfarenheter av ÄtgÀrder för personer med schizofreni.

Syftet med denna C-uppsats har varit att fÄ en ökad förstÄelse i hur vÄrdgivare arbetar med mÀnniskor i ett mellanrum mellan tvÄ kategorier samt att belysa den problematik som finns med att kategorisera mÀnniskor som dubbeldiagnos. Dubbeldiagnos Àr en kategorisering som ibland skapar problem som gör att dessa klienter hamnar i ett mellanrum mellan kommunen och landstinget. Denna studie Àr baserad pÄ en kvalitativ metod med grundad teori som forskningsdesign. Intervjuer har gjorts med respondenter frÄn psykiatrin, boendeverksamhet, öppenvÄrdsverksamhet och socialtjÀnsten. Resultatet tyder bland annat pÄ att det som Àr viktigast i arbetet med dubbeldiagnoser Àr samverkan mellan vÄrdgivarna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personal i förskolan upplever och hanterar situationer dÄ de misstÀnker att ett barn far illa. DÀrtill vill vi utreda hur vÀl förankrad anmÀlningsplikten Àr hos personal i förskolan, och vilken förstÄelse de har för de riktlinjer de har att följa. Orsaken till att vi valde detta Àmne var för att vi sjÀlva ville fÄ större kunskap kring hur dessa situationer bör hanteras.Uppsatsen grundades pÄ en kvalitativ metod. Insamling av data gjordes genom semistrukturerade intervjuer med personal i tre förskolor dÀr en rektor, en förskollÀrare samt en barnskötare deltog.Resultatet av vÄr studie visade att kÀnnedomen om de riktlinjer som pÄverkar personalens handlande i förskolan Àr relativt dÄligt förankrade i verksamheten. Vi fann inga aktuella handlingsplaner i förskolorna.

Bakgrund: Distriktsjuksköterskan har en betydande roll i att upptÀcka barn som har misshandlats och de har enligt lag skyldighet att vid misstanke anmÀla till socialtjÀnsten i kommunen. Dock pÄpekar tidigare forskning att det finns problem dÄ distriktsjuksköterskor inte anmÀler vid misstanke om att barn far illa. Det Àr viktigt att fÄ klarhet i vilka erfarenheter distriktsjuksköterskan har av att anmÀla misstÀnkta fall av barnmisshandel eftersom anmÀlningsnivÄn till socialtjÀnsten Àr lÄg. Syfte: Att beskriva distriktsjuksköterskans erfarenhet av att anmÀla misstÀnkta fall av barnmisshandel inom barnavÄrdscentralens verksamhetsomrÄde till socialtjÀnsten. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod dÀr intervjuer anvÀndes som datainsamlingsmetod.

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att utifrÄn ett diskursivt perspektiv undersöka hur professionerna i tvÄ barnhÀlsoteam och tvÄ elevhÀlsoteam talar kring arbetet i att förebygga psykisk ohÀlsa hos barn och unga. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar:? Hur beskriver teamet det förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbetet kring psykisk ohÀlsa?? Hur talar teamet om arbetet kring barn med psykisk ohÀlsa? ? Hur framstÀlls samarbetet mellan de olika professionerna i teamet, övriga personalgrupper samt med hÀlso- och sjukvÄrd och socialtjÀnsten?Teori och metod:Studien tar sin teoretiska och metodologiska utgÄngspunkt i ett dikursanalytiskt perspektiv dÀr metod och teori Àr sammanflÀtade. Det empiriska materialet bestÄr av transkriberade texter frÄn fyra fokusgruppsintervjuer i tvÄ barnhÀlsoteam och tvÄ elevhÀlsoteam. I utsagorna har vi identifierat olika diskurser och analyserat sprÄkliga mönster.Resultat: I vÄr studie har vi uppmÀrksammat att teamen sÀllan talar om barn med psykisk ohÀlsa.

I kollektivtrafiken anvÀnds ett flertal olika prismodeller och biljettsystem. Denna studie utgÄr ifrÄn hur lokaltrafiken ser ut i framförallt Uppland dÀr UL, Upplands Lokaltrafik, planerar och upphandlar kollektivtrafiken till olika utförare. Nackdelar identifieras med dagens prismodeller som hos UL bestÄr av zonindelningar för enkelbiljetter samt enhetspriser för periodbiljetterna. Prismodeller bedöms ofta i en skala mellan enkelhet och rÀttvisa. Problemen som identifierats och som studien sÀrskilt fokuserar pÄ Àr bristen pÄ rÀttvisa i dagens prismodell, i form av lÄg korrelation mellan prissÀttning och utnyttjande av kollektivtrafiken.

Thiswork is about the parents ' perception of their children's schooling and schoolsituation. It also addresses the important and fundamental conditions when itcomes to parenting and caring of children, which is an essential andcontributory basis for children's school situation. The work also deals withthe importance of good cooperation between school and home for the children tocome to the school grounds and with the desire to learn and develop. The aim ofthis work is that through a survey get a picture of how parents feel abouttheir child's school situation. But also look at how important interplaybetween school, parents and children to the school situation to be good.

Syftet med detta examensarbete Àr att se vad biosfÀromrÄdet Blekinge Arkipelag har för förutsÀttningar för att utveckla turism, samt vad de kan göra med sina resurser i omrÄdet. Ett biosfÀromrÄde ska ses som ett modellomrÄde, dÀr mÄlet Àr att ha en god balans mellan mÀnniskan och naturen. Blekinge Arkipelag Àr den ideella förening som driver och förvaltar biosfÀromrÄdet, som bestÄr av Blekinges kust och skÀrgÄrd.Den metodlogiska referensramen har baserats pÄ litteratur frÄn frÀmst Bryman och Bell (2005), Smith (2010) samt Hedin (2011). Examensarbetet Àr en fallstudie som Àr inriktat pÄ biosfÀromrÄdet Blekinge Arkipelag. UtifrÄn analys av litteratur om turism i biosfÀromrÄde samt turismplanering har tre kategorier framkommit, turismplanering, samverkan och kommunikation samt miljöresurser.

Det ha?r arbetet ger en orientering i va?xters olika fo?rma?gor att rehabilitera miljo?skador och belyser mo?jligheten att anva?nda va?xternas essentiella och varierande fo?rma?gor i miljo?arbetet. De a?mnen som har skadlig inverkan pa? miljo?n kallas fo?r miljo?gifter. Ba?de globalt och i Sverige har omloppet av ma?nga miljo?gifter o?kat markant de senaste a?rhundradet.

Syftet med detta arbete har varit att fÄ en inblick i hur en samverkan mellan hem och skola kan fungera samt hur man som lÀrare kan bemöta förÀldrar i olika sorters samtal. FrÄgestÀllningar som legat till grund för arbetet Àr följande: - Hur och i vilket syfte samverkar lÀrare med hemmet?- Hur kan samarbetet med hemmet pÄverka klasrumssituationen?- Hur kan man som lÀrare nÄ fram till alla förÀldrar? - Vad bör man som lÀrare tÀnka pÄ i olika sorters samtal med förÀldrarna? Genom litteraurstudier har jag utökat mina kunskaper pÄ omrÄdet och genom en undersökning i form av intervjuer har jag fÄtt en inblick i hur lÀrare kan se pÄ familjesamverkan i skolan. Undersökningarna visade att lÀrare samarbetar med hemmet dels i syfte att informera om klassrumsverksamheten, dels för att skapa en god kontakt mellan hem och skola. I kontakten med hemmet var lÀrarnas attityd ödmjuk och deras instÀllning var att förÀldrarna kunde ses som en tillgÄng för att skapa en trygghet för eleverna i skolan.

Kan man optimera en verksamhet genom planering? Den hÀr uppsatsen tar avstamp i hypotesen att det finns skillnader i förvaltning av fastigheter och parker och att fastighetsförvaltningar generellt sett Àr bÀttre pÄ att upprÀtta drift och underhÄllsplaner Àn parkförvaltningar. Vidare behandlas frÄgan om planering kan förbÀttra verksamhetsstyrning i en verksamhet.De grundfrÄgor som behandlas i arbetet Àr:- Behov och nytta- Problem och hinder- Kommunikation- InnehÄll - Kan dessa planer anvÀndas som instrument för verksamhetsstyrning?- Skillnad mellan förvaltning av fastigheter och parker/utemiljöerI arbete sammanstÀlls litteraturstudier i hur man kan förbÀttra sin verksamhetsstyrning genom god planering, samverkan och kommunikation. För att en verksamhet ska fungera Àr det viktigt att alla har en gemensam vÀrdegrund.