AbstractThe aim with this study was to enhance the understanding of the interaction between schools and social services. The study would also contribute to better understanding of what is considered work and burst in the interaction between the two, and examine the underlying factors for this. The study's approach includes semi-structured interviews with three employees of a school and two employees in the social services of the municipality. Both international and national research has been obtained for the study and theories as well, associated with the outcome. Conclusions of this study point to the existence of different opinions between the organizations in terms of the quality of their collaboration.

I dagens kunskapsintensiva verklighet krÀvs att organisationer har förmÄga till en god intern samverkan och ett stÀndigt pÄgÄende lÀrande. För att lyckas med detta krÀvs en samverkan mellan ledning och medarbetare och att medarbetarna ser positivt pÄ de stÀndiga förÀndringarna. En fungerande kommunikation Àr en av förutsÀttningarna för att ge medarbetarna insikter om förÀndringarnas betydelse. Det balanserade styrkortet Àr om det anvÀnds pÄ ett korrekt sÀtt, ett verktyg som kan hjÀlpa organisationer att kommunicera ut olika budskap till dess medarbetare. Syftet med denna uppsats Àr att se hur medarbetarna i en organisation upplever att kommunikationen har förÀndrats efter en implementering av det balanserade styrkortet.

I studien kommer ni att fÄ ta del av förskollÀrares och vÄrdnadshavares olika upplevelser kring inskolning. Syftet Àr att synliggöra det arbete som sker i samband med inskolningen, samt hur verksamheten planeras inför och utvÀrderas.Studien Àr uppbyggd pÄ en kvalitativ metod. Det för att kunna undersöka och ta reda pÄ mer kring inskolning och de olika metoder som anvÀnds. Intervjuer anvÀndes som undersökningsmetod och totalt genomfördes Ätta intervjuer. Fyra intervjuer var med vÄrdnadshavare som precis genomgÄtt en inskolning och fyra var med förskollÀrare kring deras arbete med inskolningsprocessen.

En betydande del av företagshÀlsovÄrdens verksamhet bestÄr i rehabilitering av anstÀllda vid vÄra kundföretag som Àr lÄngtidssjukskrivna. Syftet med denna studie har varit att studera hur samverkan i rehabiliteringen fungerat mellan sjukvÄrd försÀkringskassa och arbetsgivare, och vilka förvÀntningar som finns pÄ rehabiliteringen.Den undersökta gruppen utgjordes av 21 personer som varit sjukskrivna mellan 3 och 12 mÄnader vid ett av vÄra kundföretag. Ett frÄgeformulÀr med 16 frÄgor besvarades av de sjukskrivna och senare har samma frÄgor stÀllt till arbetsgivare och försÀkringskassa avseende de sjukskrivna som deltagit i undersökningen.De sjukskrivna var överlag nöjda med den medicinska vÄrd man fÄtt och de flesta tyckte att det fanns ett stort engagemang i rehabiliteringen frÄn arbetsgivaren, vidare hade de flesta en fungerande kontakt med försÀkringskassan. Arbetsgivaren ansÄg att informationen som stöd för rehabiliteringen frÄn sjukvÄrden var bristfÀllig i var tredje Àrende. LÀkarintyg till försÀkringskassan betecknades som dÄliga endast i nÄgra enstaka fall.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare i Trelleborgs kommun uppfattar och arbetar med en specifik samarbetsform - dialogsamtal. Dialogsamtal Àr ett nytt begrepp som införts inom ramen av projekt ?Spjutspetsskolan? höstterminen 05 och innebÀr att alla elever har en mentor som en gÄng i mÄnaden ringer till elevens vÄrdnadshavare och diskuterar om och hur eleven nÄr sina kortsiktiga mÄl. En studie av dialogsamtalen har genomförts vid tvÄ skolor, dÀr totalt sju lÀrare har intervjuats om sin uppfattning av dialogsamtalen. Till detta har det kopplats litteratur i form av tidigare forskning, med betoning pÄ samverkan samt utvecklingssamtal och kvartssamtal..

BAKGRUND: I massmedia diskuteras ofta om hur barn med annat sprÄk Àn svenska misslyckas med att integreras i samhÀllet och hur dessa barn har det svÄrt att nÄ godkÀnt betyg i kÀrnÀmnena, svenska, engelska och matematik. Enligt Hyltenstam, K. & Lindberg (2004, s.17) Àr en viktig förklaring till detta misslyckande att undervisningen i svenska som andrasprÄk inte bedrivs enligt intentionerna i styrdokumenten. Detta problem kan begrÀnsa barnens möjligheter senare i deras skolgÄng och yrkesliv.SYFTE: VÄrt syfte med studie Àr att undersöka och beskriva hur skolor arbetar med flersprÄkighet.VÄra frÄgestÀllningar Àr:? Hur resonerar verksamma pedagoger kring flersprÄkighet?? Hur stöttas flersprÄkiga elever i skolan?? Hur resonerar pedagoger kring samverkan med förÀldrar till flersprÄkiga elever?METOD: Den metod som anvÀnts Àr kvalitativ metod i form av nio intervjuer och observationer av sex pedagoger vid olika tillfÀllen.

Denna studie syftar till att undersöka hur projektgrupper anvÀnder en formativ utvÀrdering. Fokus riktas mot huruvida utvÀrderingsformen frÀmjar lÀrande i ett projekt och vidare pÄ vilket sÀtt en formativ utvÀrdering leder till praktisk förÀndring. DÄ samverkan utgör en viktig hörnsten i teori om lÀrande utvÀrdering har fokus Àven riktats mot samverkan mellan utvÀrderare och pro- jektgrupp, och dess betydelse för anvÀndandet av ett utvÀrderingsresultat.Studien Àr kvalitativ och intervjuer har anvÀnts som metod. Urvalet bestÄr av tre inter- vjuer; tvÄ projektledare och en projektmedlem. De representerade projekten Àr finansierade av ESF och anvÀnder formativa utvÀrderingar.

Detta arbete syftar till att undersöka vilka förÀndringar den svenska hÀlso- och sjukvÄrdens beredskapsförmÄgor har genomgÄtt under en dryg 30Ärs period mellan 1980-tal fram till idag samt att identifiera vilka utmaningar hÀlso- och sjukvÄrden och Àven samhÀllet stÀlls inför gÀllande sÀkerhets- och beredskapsfrÄgor. Samverkan upplevs som den största utmaningen och förmÄgan att se svensk beredskap ur dess helhet. Aktörers förmÄga att identifiera sig sjÀlva och andra aktörer som delar i en enhet mÄste förbÀttras. Ekonomiska faktorer Àr ocksÄ avgörande dÀr strÀvan efter ekonomisk effektivitet begrÀnsar och försvÄrar beredskap och sÀkerhetsförberedande arbete inom Sveriges hÀlso- och sjukvÄrd..

BakgrundDialogen mellan hem och skola/fritidshem omskrivs idag i lÀroplanen, LGR-11(Skolverket, 2011)som en samverkan dÀr förÀldrar bör göras mer delaktiga. Denna studie presenterar olika forskningsom gjorts pÄ omrÄdet, sÄvÀl svensk som utlÀndsk och med pedagogisk respektivebeteendevetenskaplig utgÄngspunkt. Faktorer som sociala förhÄllanden, etniskt ursprung och barnsÄlder har tagits upp i detta kapitel.SyfteAtt undersöka den dialog som kan förekomma mellan pedagog och förÀldrar med sÀrskilt fokus pÄfritidshemmet.MetodKvale (2007) ser den kvalitativa intervjun som ett medel att vinna nya kunskapsmarker och genomatt intervjua sökte jag fÄ fram varje pedagogs tankar men ocksÄ skildringar av deras sÀtt att arbetaför att skapa en bild av hur dialogen ser ut och utvecklas under barns Är pÄ fritids.ResultatDen dagliga dialogen pÄ fritidshemmet Àr nÄgot som pedagogerna Àr bekvÀma med att hantera ochresultatet visar att man anpassar dialogen efter familjernas behov och utifrÄn ett perspektiv pÄbarnets vÀlbefinnande i verksamheten. Dialogen Àr som mest frekvent under de första skolÄren föratt sedan mattas av efter hand barnen blir Àldre och dÄ istÀllet ersÀttas av olika socialasammankomster dit förÀldrar inbjuds. Resultatet visar pÄ sÄvÀl skillnader som likheter mellanverksamheterna i frÄga om prioriterade omrÄden och strategier för att skapa alternativa former avdialog vid sidan av en daglig kontakt..

SamhĂ€llets styrformer har genomgĂ„tt en förĂ€ndring och kĂ€nnetecknas idag av en komplexitet som innebĂ€r att flera olika aktörer Ă€r inblandade, dĂ€r samarbeten över de privatoffentliga grĂ€nserna har blivit allt vanligare för att lösa samhĂ€llsproblem som traditionellt sett Ă„legat staten. År 2013 tog KommunfullmĂ€ktige i Karlstad beslut att genomföra en arbetsmarknadspolitisk Ă„tgĂ€rd i form av satsningen ?100 nya Karlstadjobb?. Beslutet innebar att kommunen tillsammans med det privata nĂ€ringslivet skulle ta fram 100 nya jobb till personer som stod lĂ„ngt ifrĂ„n arbetsmarknaden. Den 31 december 2014 avslutades satsnigen och utvĂ€rderades av en samordnare pĂ„ kommunen.

I mitt examensarbete har jag studerat hur klarsprÄk samt text och bild i samverkan kan öka lÀsbarhet, lÀslighet och lÀsvÀrdet i myndighetstexter. I denna studie har jag avgrÀnsat mig till att analysera Valmyndighetens broschyr Valet i fickformat, som Àr den enda informationen som frÄn myndigheten som förklarar hur valet gÄr till. Syftet med studien Àr att skapa förbÀttrad information till förstagÄngsvÀljare, som ocksÄ hade lÀgst valdeltagande i Sverige under riksdagsvalet 2010. I studien har jag genomfört tvÄ olika metoder; en textanalys och en semistrukturerad fokusgrupp. Syftet med textanalysen var att fÄ en helhetsbild kring hur Valmyndigheten utformat tidigare material vad gÀller mÄlgrupp, kontext, sprÄkligt bruk, text och bild i samverkan samt den grafiska formen. Detta för att ta reda pÄ vad som har fungerat bra/mindre bra med Valmyndighetens befintliga information, för att i sin tur skapa förbÀttrad information som ökar lÀsbarhet, lÀslighet och lÀsvÀrde hos mÄlgruppen förstagÄngsvÀljare.

Att bromsa klimatfo?ra?ndringarna och ta hand om dagens miljo?problem pa? ett sa?dant sa?tt kommande generationers mo?jligheter att uppfylla sina behov inte ha?mmas a?r en av de sto?rsta utmaningarna som ma?nskligheten sta?llts info?r. En del i problematiken a?r att minska beroendet av utvinning av nya resurser och i sta?llet a?teranva?nda de resurser som redan finns integrerade i samha?llet fo?r att kunna fra?mja, samt skapa, fungerande kretslopp. Na?ringsa?mnen som fosfor och kva?ve, som finns i avloppsslam, kan exempelvis utvinnas och a?teranva?ndas.

Studiens syfte var att undersöka hur och i vilken omfattning som ett barnperspektiv tillÀmpas i vuxenpsykiatrisk verksamhet. FrÄgestÀllningarna var: Hur      uppmÀrksammas barn till vuxna med psykisk sjukdom inom vuxenpsykiatrin?Hur      uppfattar professionella sina möjligheter och begrÀnsningar att uppmÀrksamma      barn till psykiskt sjuka förÀldrar? Kvalitativa intervjuer genomfördes och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori anvÀndes för att beskriva hur barnperspektivet kan uppmÀrksammas pÄ olika nivÄer.Vi fann att barnperspektivet beaktades i form av samtal med patient om förÀldraskapet och barnets situation samt enskilt med barnet. Detta Àr dock vÀldigt personberoende och inte styrt av rutiner pÄ enheterna och skiljer sig mellan enheterna dÀr psykosenheten trÀffar barn i större utstrÀckning. Enheterna erbjuder patientens barn gruppverksamhet hos socialtjÀnsten och hÀr sker samverkan medan övrig samverkan Àr nÀstan obefintlig.

Syftet Àr att undersöka vad förskollÀrare uppfattar att ett professionellt förhÄllningssÀtt mellan kollegor innebÀr. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med Ätta verksamma förskollÀrare. Resultatet visar att kommunikation Àr övergripande för att förskollÀrarna ska kunna upprÀtthÄlla ett professionellt förhÄllningssÀtt mellan varandra. Resultatet visar Àven hur förskollÀrarnas förhÄllningssÀtt gentemot varandra pÄverkar resterande verksamhet. En slutsats Àr att det finns olika faktorer som kan leda till att förskollÀrarnas förhÄllningssÀtt mellan varandra kan pÄverka deras profession. .

Byte av ett affÀrssystem Àr ofta en stor och ibland traumatisk hÀndelse i ett företag. AffÀrssystemet Àr alltid en vÀsentlig del av applikationsportföljen och ett utbyte kan innebÀra att stora problem uppstÄr i företagets övriga applikationsportfölj och tekniska infrastruktur.Det kan ocksÄ innebÀra vÀsentliga förÀndringar för olika intressenter, inom och utom företaget. AnvÀndarna kan uppleva att deras arbetsmiljö förÀndras i vÀsentlig omfattning vilket ibland kan medföra inskrÀnkningar i möjligheten att utforma sin arbetsmiljö. FörÀndringsarbetet kan ocksÄ innebÀra att ansvar omfördelas och att den rÄdande ?maktbalansen? mellan olika befattningshavare förÀndras.MÄnga stora IS/IT-projekt försenas och/eller fördyras gentemot plan samt nÄr kanske inte alltid det ursprungliga syftet.